ISW:s senare bedömningar pekar på samma utveckling:
ISW har dessutom pekat ut Ukrainas drönarövertag som en viktig faktor bakom de stoppade ryska framstegen och de ukrainska motanfallen. Den ökade användningen av drönare och ukrainska attacker mot rysk logistik har sannolikt gjort det svårare för Moskva att upprätthålla sin offensiv U.
Vance talade om Rysslands offensiva förmåga i termer som framför allt passar in på markkriget. Bara några dagar tidigare hade Ryssland emellertid genomfört ett av krigets största flyganfall mot Kyiv.
Natten till den 2 juli avfyrade Ryssland 74 robotar och 496 drönare mot den ukrainska huvudstaden, enligt Reuters. Minst 30 personer dödades och omkring 130 byggnader skadades R.
Kreml beskrev attacken som ett "massivt vedergällningsanfall". Dmitrij Peskov sade också att Ryssland skulle fortsätta att "öka pressen" mot Ukraina R.
Detta innebär att två saker kan vara sanna samtidigt:
När Vance säger att den ryska offensiva förmågan närmar sig noll bör uttalandet därför inte tolkas som att Ryssland saknar militär förmåga överlag. Det handlar främst om förmågan att genomföra framgångsrika markoperationer och erövra större områden.
Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj sade i en intervju som sändes den 30 juni att ukrainska styrkor förberedde sig på ett möjligt nytt ryskt angrepp från norr. Samtidigt bedömde han att ett försök att rycka fram mot Kyiv var osannolikt T.
Syrskyjs bedömning ligger nära Vances övergripande slutsats: Ryssland kan fortfarande planera och inleda offensiva operationer, men landets förmåga att nå strategiska genombrott framstår som begränsad.
Det betyder dock inte att hotet är borta. Ukraina måste fortfarande försvara en lång front, skydda städer mot luftangrepp och hantera risken för ryska försök att utnyttja svaga punkter. En avstannad offensiv är inte detsamma som ett avslutat krig.
Tillgängliga data ger ett tydligt stöd för Vances beskrivning av den ryska markoffensiven:
Samtidigt är formuleringen "nära noll" en politisk och militär bedömning, inte ett exakt statistiskt mått. Den bör därför förstås som en beskrivning av minskande avkastning på Rysslands markoffensiv – inte som ett påstående om att den ryska armén saknar möjlighet att orsaka stora skador.
Den fortsatta användningen av robotar och drönare mot Kyiv visar just den gränsen. Ryssland verkar ha allt svårare att erövra territorium, men kan fortfarande utsätta Ukraina för mycket stora mänskliga och materiella kostnader.