Därför blockerade Italien och Bulgarien EU:s visumförbud mot patriark Kirill

Här är en faktabaserad genomgång av EU:s 21:a sanktionspaket, blockeringen av sanktioner mot patriark Kirill och tidspressen som låg bakom.

Varför Italien och Bulgarien blockerade föreslagna visumförbudet

EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas föreslog ett visumförbud mot patriark Kirill, ledaren för den rysk-ortodoxa kyrkan och en nära allierad till Putin, som en del av det 21:a sanktionspaketet . Både Italien och Bulgarien reste invändningar, men deras specifika skiljde sig åt:

Bulgariens invändningar:

• Bulgariens utrikesminister Velislava Petrova bekräftade att regeringen motsatte sig åtgärden och kallade sanktioner mot patriarken för ”motverksamma” för att uppnå fred och enbart ”symboliska” .
• Premiärminister Rosen Zheljazkov gjorde ett uppmärksammat uttalande: ”Korstågens tid är förbi” – och beskrev sanktionerna som ett olämpligt angrepp på en religiös ledare .
• Bulgarien argumenterade för att sanktionera en religiös gestalt skulle göra mer skada än nytta för fredsarbetet och riskerade att hetsa upp religiösa och diplomatiska spänningar .

Italiens invändningar:

• Italien anslöt sig till Bulgarien i oppositionen mot visumförbudet, med oro som rapporterades av tre EU-diplomater till Politico .
• Även om Italiens exakta skäl var mindre offentligt detaljerade från tjänstemän, indikerade flera EU-diplomatiska källor att Italien fruktade att åtgärden skulle eskalera spänningarna i onödan med den bredare ortodoxa världen och skulle kunna ses som att västvärlden attackerar en stor global religiös institution .
• Italien hade också en separat, men relaterad, invändning mot en annan åtgärd: tillsammans med Frankrike motsatte man sig det föreslagna inreseförbudet för tidigare rysk militär personal – enligt uppgift var Italien och Frankrike ”inte övertygade” av det förslaget .

Vad det 21:a sanktionspaketet innehöll

Paketet, som föreslogs den 9 juni 2026, beskrevs som det mest omfattande sedan kriget började . Nyckelåtgärderna inkluderade:

• Nästan 90 ryska banker sanktionerade
• 11 kryptoplattformar som mål för sanktionskringgående
• Drönartillverkare lades till svartlistan
• ~30 skuggflotta-fartyg utpekades
• Första gången restriktioner mot rysk fiskimport (särskilt torsk – en orsak till friktion kallades ”torsk, olja och Kirill”)
• Utökade exportförbud på metaller och legeringar
• Ett föreslaget inreseförbud för tidigare rysk militär personal (detta är den separata åtgärden som motsattes av Italien och Frankrike, inte av Bulgarien)
• En tillfällig frysning av det ryska oljepristaket till 44,10 dollar/fat

Hur Ungerns nya regering möjliggjorde listan

Under Viktor Orbán hade Ungern upprepade gånger lagt in sitt veto mot eller blockerat EU:s sanktionspaket i fyra år, ofta med hänvisning till energisäkerhet . Det ändrades när Péter Magyars Tisza-parti vann det ungerska valet den 12 april 2026 med ~138 av 199 platser, vilket avslutade Orbáns 16-åriga mandatperiod . Senast den 23 april 2026 hade den nya regeringen tyst hävt Ungerns långvariga veto mot Rysslandssanktioner, vilket banade väg för det 21:a paketet .

Tidsfristen den 15 juli och pristaket på 44,10 dollar/fat

Brådskan att färdigställa det 21:a paketet till mitten av juli drevs av den planerade översynen den 15 juli av G7/EU:s pristak på rysk råolja .

• EU hade antagit en dynamisk prismekanism som automatiskt justerar pristaket var sjätte månad till 15 % under marknadsgenomsnittet .
• Pristaket låg på 44,10 dollar per fat, satt via denna mekanism den 15 januari 2026 .
• I mitten av 2026 innebar stigande globala råoljepriser (delvis på grund av stängningen av Hormuzsundet) att formeln automatiskt skulle höja pristaket den 15 juli, vilket skulle ge Ryssland en intäktsvindfall .
• Kommissionen föreslog att frysa pristaket på 44,10 dollar under sex månader för att förhindra denna höjning – men eftersom detta ändrar befintlig sanktionslagstiftning krävdes enhälligt godkännande från alla 27 EU-medlemsstater .

Detta gjorde hela det 21:a sanktionspaketet tidskänsligt: om EU-medlemmarna inte kunde nå enhällighet senast den 15 juli skulle pristaket automatiskt höjas, vilket skulle försvaga det finansiella trycket på Moskva .