Centralbanker köper guld genom korrektionen – här är varför

Guldpriset har fallit cirka 25 procent från den historiska toppnoteringen i januari 2026 på 5 405 dollar per uns, drivet av en oljeprischock till följd av spänningarna mellan USA och Iran samt stigande inflations- och ränteförväntningar . Trots detta fortsätter centralbankerna att köpa guld – de ökar till och med takten. Världsguldrådet (WGC) och forumet OMFIF (Official Monetary and Financial Institutions Forum) presenterar båda undersökningar 2026 som pekar på en intensifiering av efterfrågan från den offentliga sektorn, med rekordhöga köpavsikter och den första nettominskningen av dollarplanerna i undersökningarnas historia.

Därför fortsätter centralbankerna att köpa under korrektionen

Centralbankernas guldköp drivs av strukturella, långsiktiga faktorer som är oberoende av kortsiktiga prisrörelser:

• Geopolitisk risk och sanktionsrisk. De ökade spänningarna mellan USA och Iran, handelsstörningarna och den bredare användningen av det finansiella systemet som ett vapen har gjort guldet ännu mer värdefullt som en sanktionssäker och politiskt neutral reservtillgång . Morningstar konstaterar att "oron för möjliga sanktioner" är en central drivkraft .

• Avdollariseringen accelererar. OMFIF:s Global Public Investor-undersökning 2026 visar att för första gången planerar fler centralbanker att minska sina dollarinnehav under det kommande decenniet än att öka dem . Guldet, tillsammans med euron och yuanen, är en av de främsta förmånstagarna av denna förändring .

• Reservdiversifiering och oro för statsskulder. De stigande statsskuldsnivåerna i utvecklade ekonomier får centralbankerna att röra sig bort från statsobligationer och in i guld som en värdelagrare oberoende av någon enskild stats kreditvärdighet .

• Guldet har gått om amerikanska statsobligationer som den viktigaste reservtillgången. WGC rapporterar att guld nyligen har passerat amerikanska statsobligationer som den föredragna reservtillgången enligt reservförvaltarna .

• Centralbankerna är långsiktiga, inte taktiska, investerare. De köper för portföljförsäkring och strategisk ombalansering, inte för kortsiktig pristajming. BNY/OMFIF-rapporten betonar att guld "värderas inte för avkastning, utan för sin neutralitet och frihet från politisk kontroll" .

World Gold Councils undersökning 2026 över centralbankernas guldinnehav

WGC:s undersökning (73 deltagande centralbanker; publicerad 16 juni 2026) visar de starkaste köpavsikterna i undersökningens historia :

• Rekordhöga 45 procent av centralbankerna avser att öka sina guldinnehav under de kommande 12 månaderna, upp från 43 procent 2025 .
• 89 procent av reservförvaltarna förväntar sig att de globala centralbankernas guldinnehav kommer att öka under det kommande året .
• Kvantitativa efterfrågedata: Centralbankerna köpte netto 244 ton guld under första kvartalet 2026, en ökning med 3 procent jämfört med föregående år och över det femåriga kvartalsgenomsnittet – den starkaste suveräna köpcykeln sedan 1967 . Kina förlängde sin köpsvit till 18 månader i sträck .
• Långsiktig trend: Centralbankerna har ackumulerat i genomsnitt cirka 1 000 ton per år under de senaste fyra åren, dubbelt så mycket som genomsnittet på 500 ton under det föregående decenniet .

OMFIF:s Global Public Investor-undersökning 2026

OMFIF:s undersökning (publicerad 30 juni 2026) omfattar över 70 centralbanker och statliga fonder :

• Första nettominskningen av dollarn. För första gången sedan undersökningen startade planerar fler reservförvaltare att minska sina dollarinnehav under en tioårsperiod än att öka dem – ett strukturellt skifte, inte en panikreaktion .
• Förväntningar på guldpriset. Centralbankerna förväntar sig att guld kommer att handlas i intervallet 5 000–6 000 dollar per uns under de kommande tolv månaderna, vilket indikerar en tilltro till att korrektionen är en cyklisk nedgång inom ett högre strukturellt intervall .
• Guld innehas av 82 procent av centralbankerna. Undersökningen beskriver guld som en kärnreservtillgång för motståndskraft mot finansiella sanktioner och geopolitisk fragmentering, där institutionerna blir "ännu mer engagerade" i det .

Den bredare utsikten för guld 2026

• Analytikers prismål. Flera analytiker förväntar sig att spotpriset på guld kommer att nå 6 000 dollar per uns under 2026, och WGC förutspår en solid efterfrågan från centralbankerna på nivåer nära 2025 års nivåer .
• Strukturella drivkrafter kvarstår. WGC:s utsikter anger pågående geopolitiska spänningar, fortsatt höga centralbanksköp, starka inflöden till ETF:er och robust efterfrågan på tackor och mynt som faktorer som stöder guldet under 2026 .
• Viktiga osäkerhetsfaktorer. Utsikterna beror på hur konflikten mellan USA och Iran löses och på Fed:s penningpolitik – ingetdera är säkert . J.P. Morgan noterar att centralbankernas köptakt vid närmare granskning har "svalnat" från nivåerna på 1 000+ ton under 2022–2024, men att den fortfarande är mycket stark ur ett historiskt perspektiv .

Kort sagt: priskorrektionen har inte avskräckt den offentliga sektorns köp eftersom centralbankerna genomgår en strukturell omställning bort från dollar denominerade tillgångar och mot guld som en neutral, sanktionsresistent reservtillgång – en förändring som både WGC:s och OMFIF:s undersökningar bekräftar fortfarande accelererar.