Putin skriver under akut skattelag – Ukrainska drönare slår ut Rysslands bränsleförsörjning

Denna lag följde på ett tidigare dekret från Putin i oktober 2025 som förlängde bränslekompensationsbetalningar (så kallade "damper") till oljebolagen till och med maj 2026 och förbjöd inställande av dessa subventioner . Det ryska parlamentet godkände skatteändringarna den 24 juni 2026 .

Vad som orsakade krisen: Ukrainas drönarkampanj

Den främsta drivkraften var Ukrainas ihållande kampanj med långräckviddiga drönarattacker mot rysk oljeraffinaderiinfrastruktur, som började eskalera kraftigt i augusti 2025 .

• Omfattning av attackerna: I slutet av mars 2026 hade en AP-beräkning registrerat över 50 ukrainska attacker mot oljeraffinaderier, depåer, terminaler och annan oljeinfrastruktur i Ryssland och det ockuperade Krim .
• Raffinaderikapacitet slagen ur spel: I oktober 2025 hade Ukraina förstört eller skadat anläggningar som bearbetar cirka 1 miljon fat råolja per dag – cirka 20 % av Rysslands totala raffinaderikapacitet . I juli 2026 hade junis raffinaderigenomströmning sjunkit 25 % jämfört med föregående år till 3,95 miljoner fat per dag, den lägsta nivån på över två decennier .
• Kritiska mål: Drönarattackerna träffade specifikt hydrokrackningsenheter, som är nödvändiga för att producera högoktanig bensin, vilket utlöste en uttalad bensinknapphet .
• IEA:s bedömning: Internationella energiorganet (IEA) varnade för att drönarattackernas effekter skulle hålla nere Rysslands raffinaderibearbetningsgrad åtminstone till mitten av 2026 .
• Kapacitetsutnyttjande: I oktober 2025 rapporterades cirka 40 % av Rysslands raffinaderikapacitet vara overksam, där ukrainska drönarattacker stod för cirka 70 % av nedstängningarna .

Bredare konsekvenser

Bränsleransonering och brist

• Ryssarna möttes av långa köer vid bensinstationerna och bränsleransonering i flera regioner .
• Krim utlyste undantagstillstånd i juni 2026 och förbjöd all bränsleförsäljning .
• Den ryska regeringen införde intermittenta förbud mot bensinexport från och med mars 2024 och skärpte dem under 2025–2026 . I oktober 2025 förlängdes exportförbudet till slutet av året och därefter till maj 2026 .

Rysslands omställning från exportör till importör

• Med den inhemska raffineringen lamslagen och exportförbud på plats tvingades Ryssland – historiskt en stor bränsleexportör – att börja importera bensin för att täcka den inhemska efterfrågan . Skattelagen från juli 2026 subventionerade uttryckligen denna import från Indien .

Spridningseffekter på Centralasien

• Kirgizistan, som importerar över 90 % av sin bensin från Ryssland, bad formellt Kazakstan, Belarus, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Turkmenistan och Ryssland om akuta bränsleleveranser i början av juli 2026 .
• Tadzjikistan och Uzbekistan var också starkt beroende av ryskt bränsle och mötte stramare leveranser i takt med att Moskva omdirigerade produktion till sin egen marknad . Tadzjikistan, som importerar nästan allt sitt bränsle, till största delen från Ryssland, var bland de hårdast drabbade .
• Centralasiatiska länder började söka alternativa bränsleimportkällor i takt med att den ryska tillförseln blev opålitlig .

Elbilsförsäljningen skjuter i höjden

• Efterfrågan på elbilar (EV) ökade kraftigt i takt med att bränslebristen förvärrades, särskilt i juni 2026. Bilhandlare i Moskva rapporterade att de hade svårt att hålla jämna steg med efterfrågan på kinesiska elbilar .
• Rosatom, det statliga kärnkraftsbolaget, rapporterade en 40-procentig ökning av användningen vid sina laddstationer för elbilar, och företagets vd förutspådde ytterligare tillväxt .
• Viktig anmärkning: Vissa uppgifter tydde på att elbilsmarknaden fortfarande var liten i absoluta tal. Den 22 juni 2026 registrerades endast 231 nya elbilar under en enskild vecka, och chefen för analysbyrån Autostat sade att det ännu inte skett ett "massivt" skifte . Uppgången var verklig men från en låg nivå och drevs i hög grad av kinesisk import .