Eurozonens ekonomi stabiliseras – men tillväxten uteblir

HCOB Composite PMI: En stabilisering, inte en återhämtning

S&P Global Eurozonens sammansatta PMI reviderades upp till 50,0 i juni 2025 från 48,5 i maj, vilket innebar slutet på två månader av nedgång . Det slutgiltiga indexet överträffade den preliminära siffran på 49,5 och ekonomernas prognoser . Men att indexet landar på exakt 50,0 signalerar stagnation snarare än expansion.

Förbättringen drevs av en återhämtning inom tjänstesektorn. Det slutgiltiga tjänste-PMI steg till 50,5 i juni från 48,7 i maj, vilket innebar en återgång till måttlig expansion . Industrin, som fortfarande krymper totalt sett, gjorde det i en mindre allvarlig takt .

Tysklands roll: Industriell återhämtning, men tjänstesektorn fortfarande svag

Tyskland, eurozonens största ekonomi, var en viktig faktor bakom regionens stabilisering . HCOB Tyskland Composite PMI steg till 50,4 i juni (preliminärt), upp från 48,6 i maj, och nådde precis över expansionsgränsen för första gången på tre månader .

• Industri: Tysklands industr-PMI steg till 49,0 i juni (preliminärt och slutgiltigt, bekräftat till 49,0), den högsta nivån sedan augusti 2022, men fortfarande under 50-strecket . Nya order inom den tyska industrin växte i den snabbaste takten på över tre år, drivet av ökad efterfrågan både inom landet och internationellt . Produktionsindexet steg till en 39-månaders högsta nivå på 52,6 .
• Tjänster: Tysklands tjänste-PMI förbättrades till 49,4 i juni (preliminärt), en kraftig uppgång från 47,2 i maj, vilket signalerar en mycket lindrigare nedgång, även om den fortfarande ligger på minus .
• Bedömning: HCOB:s chefsekonom Cyrus de la Rubia beskrev återhämtningen som "försiktig" snarare än robust . Det sammansatta indexet rörde sig in på positivt territorium, men de underliggande uppgifterna visar på en fortfarande svag tjänstesektor och en industri som stabiliseras men ännu inte växer .

ECB:s policyförändring: Räntehöjning till 2,25 % i juni 2026

Europeiska centralbanken höjde räntan med 25 punkter vid sitt möte den 11 juni 2026, vilket innebar att inlåningsräntan höjdes till 2,25 % . Detta var ECB:s första räntehöjning på nästan tre år och ett avgörande skifte tillbaka till åtstramning efter en period av lättnader som avslutades i juni 2025, då ECB sänkte räntan till 2,0 % .

Förändringen drevs av inflationstryck kopplat till Iran-kriget, som pressade inflationen i eurozonen till den högsta nivån på nästan tre år . ECB reviderade också upp sina inflationsprognoser samtidigt som man gjorde små negativa revideringar av tillväxtprognoserna .

Utsikterna pekar på ytterligare åtstramning. Scotiabank-analytiker karaktäriserade åtgärden som en höjning som "snart kommer att ske igen", och ECB:s styrelse signalerade beredskap för ytterligare åtstramning . Marknadsprissättningen vid den tidpunkten pekade på 42 punkter av ytterligare höjningar fram till slutet av 2026 .

Arbetslöshet i eurozonen: Låg på ytan, stora skillnader

Den sammanlagda arbetslösheten i eurozonen låg kvar på historiskt låga 6,2 % i juni 2025, oförändrad från månaden innan och ned från 6,4 % ett år tidigare . Arbetslösheten i hela EU var 5,9 % . Dessa aggregerade siffror döljer dock djupa strukturella klyftor:

I juni 2025 hade Spanien (10,4 %) och Finland (9,3 %) de högsta arbetslöshetssiffrorna, medan Malta (2,5 %) och Tjeckien (3,0 %) hade de lägsta . I maj 2026 hade de högsta siffrorna förskjutits något, med Finland på 10,8 % och Spanien på 10,3 %, medan de lägsta noterades i Tyskland och Österrike . Ungdomsarbetslösheten i EU låg på 15,2 % i maj 2026 .

Utsikter och konsekvenser

PMI-data från juni 2025 gav en ögonblicksbild av en ekonomi i eurozonen som slutat krympa men ännu inte växer på ett meningsfullt sätt. Återhämtningen var snäv, med Tysklands industrisektor som visade de tydligaste tecknen på förbättring, medan tjänstesektorn förblev svag över hela regionen. Denna bräckliga stabilisering blev kortvarig, eftersom ECB tvingades höja räntan ett år senare som svar på en inflationschock från Iran-kriget. Arbetsmarknaden fortsatte samtidigt att trotsa den ekonomiska avmattningen på aggregerad nivå, men med stora och bestående skillnader mellan länderna. Uppgifterna understryker den ojämna karaktären av återhämtningen i eurozonen och den utmaning som beslutsfattare står inför när det gäller att balansera inflationsbekämpning med stöd för tillväxt.