Vad EU föreslår

Paketet innehåller flera centrala delar:

• Ett gemensamt EU-system för hållbarhetsklassificering av datacenter, som omfattar energieffektivitet, vattenanvändning, återvinning av spillvärme och användning av förnybar energi .
• Obligatorisk rapportering enligt det omarbetade energieffektiviseringsdirektivet (EED 2023/1791) för alla datacenter över 500 kW, som måste lämna in nyckeltal (PUE, kyleffektivitet, total energianvändning, vattenförbrukning, värmeåtervinning) till en europeisk databas .
• En ny delegerad förordning som ändrar det befintliga rapporteringsramverket (EU/2024/1364) för att utvidga omfattningen av godkända energicertifikat .
• Kommissionen föreslog också i december 2025 en förordning (COM(2025) 984) som klassar datacenter som en strategisk sektor, med snabbare miljökonsekvensbedömningar .

Hur Big Tech och branschorganisationer lobbade för förändring

Branschorganisationer – ledda av Microsoft, DigitalEurope (med medlemmar som Amazon, Google och Meta) och European Data Centre Association (EUDCA) – drev på för mildare regler på flera fronter :

• Hemlighållande av data från enskilda datacenter: Microsoft och DigitalEurope lyckades med argumentet att uppgifter om energi- och vattenförbrukning på anläggningsnivå inte borde göras offentliga, med hänvisning till kommersiell konfidentialitet. Granskningar från AlgorithmWatch och Corporate Europe Observatory visar att kommissionen ”kopierade och klistrade in” ett ändringsförslag från Microsoft som håller miljödata från enskilda datacenter dolda för allmänheten .
• Utvidgning av godkända energicertifikat: Branschen menade att en begränsning till endast ”ny” förnybar energi var ogenomförbar och att kärnkraft samt gränsöverskridande matchning av förnybar energi (så kallad ”marknadsbaserad” redovisning) borde räknas in i hållbarhetsklassificeringen .
• Försenad märkning: Branschpåtryckningar bidrog till att skjuta upp hållbarhetsmärkningen (ursprungligen planerad till 2027) i en tvist om huruvida kärnkraftscertifikat skulle inkluderas .

DigitalEuropes formella ståndpunktsdokument i december 2025 efterlyste en längre implementeringstid, förenklad rapportering för mindre anläggningar och en bredare acceptans av ursprungsgarantier (GOs), inklusive för kärnkraft .

Specifika justeringar från de ursprungliga förslagen

Enligt ett läckt utkast som Financial Times rapporterat om och som flera medier täckt innehåller det reviderade ramverket följande centrala lättnader :

• Utvidgning av godkända energicertifikat: Det ursprungliga strängare förslaget begränsade grön el-redovisning till ”ytterligare” eller ”ny” förnybar energi. Den reviderade versionen accepterar nu ursprungsgarantier från kärnkraftverk och tillåter gränsöverskridande matchning av förnybara energiköp, inte bara lokal eller inom landet producerad el .
• Inget obligatoriskt offentliggörande: I stället för att göra energi- och vattendata från enskilda datacenter offentliga (som ursprungligen tänkt) kräver de reviderade reglerna endast aggregerad eller konfidentiell rapportering till myndigheter, vilket håller anläggningsspecifika data utanför offentliga databaser .
• Försenad hållbarhetsmärkning: Den planerade EU-märkningen för datacenters hållbarhet, som ursprungligen skulle gälla från augusti 2027, har skjutits upp på grund av tvisten om kärnkraftscertifikat .

Vad kritikerna säger om de försvagade reglerna

Kritiker menar att det reviderade ramverket har försvagats så mycket att det kanske inte leder till verkliga utsläppsminskningar:

• ”Greenwashing via certifikat”: Att tillåta kärnkrafts-ursprungsgarantier och gränsöverskridande matchning av förnybart innebär att datacenter kan hävda att de använder ”grön” energi utan att faktiskt tillföra ny förnybar kraft till nätet eller minska verkliga utsläpp .
• Sekretess hindrar ansvarsutkrävande: Att hålla uppgifter om enskilda anläggningar hemliga gör att forskare, lokalsamhällen och tillsynsmyndigheter inte kan bedöma den faktiska miljöpåverkan från specifika datacenter eller jämföra operatörers prestanda .
• Inget bindande PUE-krav på EU-nivå: Medan Tyskland infört en hård PUE-gräns (1,2 för nya byggnader från juli 2026) bygger EU-ramverket fortfarande i hög grad på frivilliga branschmål .
• Låg efterlevnad: Endast 36% av EU:s datacenter har hittills rapporterat sin energianvändning enligt det obligatoriska systemet, vilket väcker frågor om efterlevnadskontroll .
• Experter som citeras av Financial Times säger att förändringarna är en ”eftergift till Big Tech” som drivs av pressen att snabbt bygga ut AI-infrastruktur, och att det reviderade ramverket inte kommer att leda till verkliga utsläppsminskningar eftersom det bygger på redovisningstricks snarare än faktisk avkarbonisering .

Hur Big Techs egna utsläpp ökar

Medan de lobbar för mildare regler har samma företags egna utsläpp skjutit i höjden i takt med AI-utbyggnaden:

En FN-rapport visade att indirekta utsläpp (Scope 2 och 3) från Amazon, Google, Meta och Microsoft sammantaget ökade med 150% på tre år i takt med att AI-expansionen drev upp elförbrukningen . LA Times rapporterade att Amazons utsläpp ökade med 16% bara under 2025, drivet av datacenterbyggen och fossilbränslebaserad energi .

Den förväntade tillväxten: EU-datacenters kapacitet till 2030

EU:s mål är klimatneutrala datacenter till 2030 , men kapaciteten växer så snabbt att effektivitetsvinster äts upp:

• EU-datacenters elförbrukning beräknas växa från cirka 70-80 TWh idag till uppskattningsvis 150-200 TWh till 2030, vilket potentiellt kan motsvara 5-7% av EU:s totala elbehov .
• EU-kommissionen har klassat datacenter som en ”strategisk sektor” och effektiviserar godkännandeprocesser för att snabba på utbyggnaden .
• Climate Neutral Data Centre Pact (branschens självreglering) sätter PUE-mål på 1,3 för nya anläggningar i svalt klimat till 2025 och 1,4 på andra håll, men den faktiska kapacitetstillväxten överträffar effektivitetsvinsterna .
• Accenture uppskattade att AI-datacenters globala koldioxidutsläpp är på väg att elva gångeras till 2030 .

Bredare kontext: Hur Microsoft skrev EU:s sekretessregler

I april 2026 avslöjade grävande journalistik från AlgorithmWatch, Corporate Europe Observatory och Investigate Europe att EU-kommissionen kopierade och klistrade in ett ändringsförslag från Microsoft och DigitalEurope i den delegerade förordningen om datacenterrapportering .

Ändringsförslaget i fråga: uppgifter om energi- och vattenförbrukning från enskilda datacenter ska INTE offentliggöras. I stället kommer endast aggregerad data att publiceras. Det innebär att medborgare, forskare och lokala myndigheter inte kan verifiera miljöpåståenden från specifika datacenteroperatörer eller jämföra anläggningar.

Kommissionen förnekade anklagelsen om ”ordagrann kopiering” , men granskningen visade att den slutgiltiga förordningstexten nästan ordagrant matchade Microsofts förslag, och att kommissionen tog bort tidigare formuleringar som skulle ha krävt offentliggörande . Detta ses allmänt som en betydande lobbystseger för Big Tech som inskränker transparens och ansvarsutkrävande för Europas snabbast växande elförbrukares energi- och vattenavtryck.

Teknikindustrins lobbyinsatser har nått rekordnivåer: den digitala sektorn spenderade 151 miljoner euro per år för att påverka EU:s beslutsfattande under 2025, en ökning med 33,6% sedan 2023 . Mellan januari och juni 2025 höll Big Tech-representanter 378 lobbymöten med höga kommissionstjänstemän och EU-parlamentariker, i genomsnitt tre möten per arbetsdag .

Vad EU föreslår

Paketet innehåller flera centrala delar:

• Ett gemensamt EU-system för hållbarhetsklassificering av datacenter, som omfattar energieffektivitet, vattenanvändning, återvinning av spillvärme och användning av förnybar energi .
• Obligatorisk rapportering enligt det omarbetade energieffektiviseringsdirektivet (EED 2023/1791) för alla datacenter över 500 kW, som måste lämna in nyckeltal (PUE, kyleffektivitet, total energianvändning, vattenförbrukning, värmeåtervinning) till en europeisk databas .
• En ny delegerad förordning som ändrar det befintliga rapporteringsramverket (EU/2024/1364) för att utvidga omfattningen av godkända energicertifikat .
• Kommissionen föreslog också i december 2025 en förordning (COM(2025) 984) som klassar datacenter som en strategisk sektor, med snabbare miljökonsekvensbedömningar .

Hur Big Tech och branschorganisationer lobbade för förändring

Branschorganisationer – ledda av Microsoft, DigitalEurope (med medlemmar som Amazon, Google och Meta) och European Data Centre Association (EUDCA) – drev på för mildare regler på flera fronter :

• Hemlighållande av data från enskilda datacenter: Microsoft och DigitalEurope lyckades med argumentet att uppgifter om energi- och vattenförbrukning på anläggningsnivå inte borde göras offentliga, med hänvisning till kommersiell konfidentialitet. Granskningar från AlgorithmWatch och Corporate Europe Observatory visar att kommissionen ”kopierade och klistrade in” ett ändringsförslag från Microsoft som håller miljödata från enskilda datacenter dolda för allmänheten .
• Utvidgning av godkända energicertifikat: Branschen menade att en begränsning till endast ”ny” förnybar energi var ogenomförbar och att kärnkraft samt gränsöverskridande matchning av förnybar energi (så kallad ”marknadsbaserad” redovisning) borde räknas in i hållbarhetsklassificeringen .
• Försenad märkning: Branschpåtryckningar bidrog till att skjuta upp hållbarhetsmärkningen (ursprungligen planerad till 2027) i en tvist om huruvida kärnkraftscertifikat skulle inkluderas .

DigitalEuropes formella ståndpunktsdokument i december 2025 efterlyste en längre implementeringstid, förenklad rapportering för mindre anläggningar och en bredare acceptans av ursprungsgarantier (GOs), inklusive för kärnkraft .

Specifika justeringar från de ursprungliga förslagen

Enligt ett läckt utkast som Financial Times rapporterat om och som flera medier täckt innehåller det reviderade ramverket följande centrala lättnader :

• Utvidgning av godkända energicertifikat: Det ursprungliga strängare förslaget begränsade grön el-redovisning till ”ytterligare” eller ”ny” förnybar energi. Den reviderade versionen accepterar nu ursprungsgarantier från kärnkraftverk och tillåter gränsöverskridande matchning av förnybara energiköp, inte bara lokal eller inom landet producerad el .
• Inget obligatoriskt offentliggörande: I stället för att göra energi- och vattendata från enskilda datacenter offentliga (som ursprungligen tänkt) kräver de reviderade reglerna endast aggregerad eller konfidentiell rapportering till myndigheter, vilket håller anläggningsspecifika data utanför offentliga databaser .
• Försenad hållbarhetsmärkning: Den planerade EU-märkningen för datacenters hållbarhet, som ursprungligen skulle gälla från augusti 2027, har skjutits upp på grund av tvisten om kärnkraftscertifikat .

Vad kritikerna säger om de försvagade reglerna

Kritiker menar att det reviderade ramverket har försvagats så mycket att det kanske inte leder till verkliga utsläppsminskningar:

• ”Greenwashing via certifikat”: Att tillåta kärnkrafts-ursprungsgarantier och gränsöverskridande matchning av förnybart innebär att datacenter kan hävda att de använder ”grön” energi utan att faktiskt tillföra ny förnybar kraft till nätet eller minska verkliga utsläpp .
• Sekretess hindrar ansvarsutkrävande: Att hålla uppgifter om enskilda anläggningar hemliga gör att forskare, lokalsamhällen och tillsynsmyndigheter inte kan bedöma den faktiska miljöpåverkan från specifika datacenter eller jämföra operatörers prestanda .
• Inget bindande PUE-krav på EU-nivå: Medan Tyskland infört en hård PUE-gräns (1,2 för nya byggnader från juli 2026) bygger EU-ramverket fortfarande i hög grad på frivilliga branschmål .
• Låg efterlevnad: Endast 36% av EU:s datacenter har hittills rapporterat sin energianvändning enligt det obligatoriska systemet, vilket väcker frågor om efterlevnadskontroll .
• Experter som citeras av Financial Times säger att förändringarna är en ”eftergift till Big Tech” som drivs av pressen att snabbt bygga ut AI-infrastruktur, och att det reviderade ramverket inte kommer att leda till verkliga utsläppsminskningar eftersom det bygger på redovisningstricks snarare än faktisk avkarbonisering .

Hur Big Techs egna utsläpp ökar

Medan de lobbar för mildare regler har samma företags egna utsläpp skjutit i höjden i takt med AI-utbyggnaden:

En FN-rapport visade att indirekta utsläpp (Scope 2 och 3) från Amazon, Google, Meta och Microsoft sammantaget ökade med 150% på tre år i takt med att AI-expansionen drev upp elförbrukningen . LA Times rapporterade att Amazons utsläpp ökade med 16% bara under 2025, drivet av datacenterbyggen och fossilbränslebaserad energi .

Den förväntade tillväxten: EU-datacenters kapacitet till 2030

EU:s mål är klimatneutrala datacenter till 2030 , men kapaciteten växer så snabbt att effektivitetsvinster äts upp:

• EU-datacenters elförbrukning beräknas växa från cirka 70-80 TWh idag till uppskattningsvis 150-200 TWh till 2030, vilket potentiellt kan motsvara 5-7% av EU:s totala elbehov .
• EU-kommissionen har klassat datacenter som en ”strategisk sektor” och effektiviserar godkännandeprocesser för att snabba på utbyggnaden .
• Climate Neutral Data Centre Pact (branschens självreglering) sätter PUE-mål på 1,3 för nya anläggningar i svalt klimat till 2025 och 1,4 på andra håll, men den faktiska kapacitetstillväxten överträffar effektivitetsvinsterna .
• Accenture uppskattade att AI-datacenters globala koldioxidutsläpp är på väg att elva gångeras till 2030 .

Bredare kontext: Hur Microsoft skrev EU:s sekretessregler

I april 2026 avslöjade grävande journalistik från AlgorithmWatch, Corporate Europe Observatory och Investigate Europe att EU-kommissionen kopierade och klistrade in ett ändringsförslag från Microsoft och DigitalEurope i den delegerade förordningen om datacenterrapportering .

Ändringsförslaget i fråga: uppgifter om energi- och vattenförbrukning från enskilda datacenter ska INTE offentliggöras. I stället kommer endast aggregerad data att publiceras. Det innebär att medborgare, forskare och lokala myndigheter inte kan verifiera miljöpåståenden från specifika datacenteroperatörer eller jämföra anläggningar.

Kommissionen förnekade anklagelsen om ”ordagrann kopiering” , men granskningen visade att den slutgiltiga förordningstexten nästan ordagrant matchade Microsofts förslag, och att kommissionen tog bort tidigare formuleringar som skulle ha krävt offentliggörande . Detta ses allmänt som en betydande lobbystseger för Big Tech som inskränker transparens och ansvarsutkrävande för Europas snabbast växande elförbrukares energi- och vattenavtryck.

Teknikindustrins lobbyinsatser har nått rekordnivåer: den digitala sektorn spenderade 151 miljoner euro per år för att påverka EU:s beslutsfattande under 2025, en ökning med 33,6% sedan 2023 . Mellan januari och juni 2025 höll Big Tech-representanter 378 lobbymöten med höga kommissionstjänstemän och EU-parlamentariker, i genomsnitt tre möten per arbetsdag .