Saudiskt oljeutflöde genom Hormuz nära förkrigsnivåer efter historiskt fredsavtal

Volymökningen bekräftar snabb avspänning i Hormuz

USA och Iran undertecknade den 18 juni 2026 en interimsöverenskommelse (Memorandum of Understanding) som upphävde blockaden av Hormuzsundet. Före krigsutbrottet den 28 februari 2026 passerade ungefär en femtedel av världens olje- och LNG-flöden genom detta strategiska sund . Saudiarabiens export har nu nästan återgått till förkrigsnivåer och uppgår till cirka 6,3 miljoner fat per dag – en nivå som bekräftas av EIA-data som visade att saudiska volymer genom sundet i genomsnitt låg på 6,26–6,94 miljoner fat per dag mellan 2020 och 2023 .

Minst fem supertankers med totalt 10 miljoner fat saudisk råolja har redan lämnat sundet från hamnen Ras Tanura, och över 60 miljoner fat som suttit fast i Persiska viken släpps nu loss . Uppgången är det tydligaste beviset hittills på att blockaden, som stoppade omkring 15 miljoner fat per dag av råolja från Arabiska viken, håller på att rullas upp .

Saudi Aramcos strategiska skifte till spotförsäljning signalerar brådska

Den 2 juli rapporterade Reuters att Saudi Aramco, världens största oljeexportör, har gått från långtidskontrakt till spotprissättning för asiatiska kunder för att påskynda försäljningen av den uppbyggda oljan . Detta är ett stort avsteg från Aramcos traditionella modell, där asiatiska raffinaderier får månatliga officiella försäljningspriser (OSP). Skiftet möjliggör snabbare lossning av de cirka 10 miljoner fat per supertanker som nu rör sig genom sundet .

Analytiker tolkar drag som en dubbelstrategi: att snabbt tömma den enorma backloggen, och att i förväg försvara marknadsandelar i Asien mot konkurrerande leverantörer när iranska volymer också återvänder . Brådskan speglar att asiatiska raffinaderier redan hade säkrat alternativa oljekällor under blockaden, vilket skapar en risk att den saudiska oljan inte hittar köpare om den inte prissätts konkurrenskraftigt .

Prisnedgången mot 72 dollar speglar ett nytt utbudsöverskott och kvarvarande risk

Samma dag som avtalet trädde i kraft (18 juni) sjönk Brentoljan med 1,4 procent till 78,41 dollar . I slutet av juni spådde BofA Securities att Brent i genomsnitt skulle ligga på 72 dollar per fat under andra halvåret 2026, och sjunka till 65 dollar 2027 om freden håller . Den 1 juli sade Petrobras vd att oljan verkar ha stabiliserats i intervallet 72–75 dollar, även om marknaden ännu inte är helt normaliserad och konflikten i Mellanöstern fortsätter skapa osäkerhet . Den 2 juli hade Brent fallit till 70,41 dollar .

Prisnedgången speglar marknadens förväntan att återkomsten av instängd olja från Gulfen (över 60 miljoner fat) kommer att skapa ett kortsiktigt utbudsöverskott, särskilt eftersom asiatiska raffinaderier redan hade säkrat alternativ under blockaden . IEA har varnat för att oljemarknaden kan röra sig mot ett betydande utbudsöverskott senast 2027 .

Kvarvarande säkerhetsrisker sätter gränser för normaliseringen

Det interimistiska avtalet är bara ett 60-dagars ramverk. Olösta frågor inkluderar Irans kärnkraftsprogram och en pågående israelisk offensiv i Libanon som kan äventyra överenskommelsen . EIA:s Short-Term Energy Outlook från 30 juni antar att sundet ”i praktiken kommer att förbli stängt på kort sikt” och att det troligen tar flera månader innan trafiken återgår till förkrigsnivåer, vilket EIA inte räknar med förrän i början av 2027 .

Analytiker på Reuters och Atlantic Council varnar för att avtalet är ”skört” och att det finns risk för sabotörer – inklusive hardliners i Teheran och pågående israeliska militära operationer – som kan få vapenvilan att kollapsa och blockaden att återinföras . AP rapporterar att avtalet står inför ”betydande utmaningar”, bland annat frågan om Israel kommer att fortsätta sin offensiv i Libanon .

Vad detta innebär för globala oljemarknader

Den kraftiga ökningen av saudiska leveranser genom Hormuz, kombinerat med Aramcos prisskifte och prisnedgången, målar upp en bild av en marknad som prissätter normalisering men samtidigt garderar sig tungt mot nya störningar. Att saudiska volymer är tillbaka till nästan förkrigsnivåer inom två veckor efter att avtalet trädde i kraft är anmärkningsvärt. Men 60-dagarsklockan tickar, de olösta kärnkraftsfrågorna och de israeliska militära operationerna innebär att situationen snabbt kan vända. För handlare och analytiker är den viktigaste signalen inte bara volymen olja som flödar – utan den ihållande rabatt som marknaden fortsätter att tillämpa på risken att sundet kan stängas igen.