Oljeflöden genom Hormuz ökar kraftigt efter USA–Iran-avtal – men vapenvilan är bräcklig och tillfällig

Hormuzsundet, världens mest kritiska energiflaskhals, har sett en dramatisk men ojämn återhämtning av oljeflödena efter att USA och Iran undertecknade ett samförståndsavtal den 17 juni 2026. Medan USA-tjänstemän har förklarat farleden i princip återställd, målar oberoende spårningsdata och avtalets egen 60-dagars tidsgräns en mer osäker bild – en bild av en transaktionsbaserad vapenvila, inte en löst relation.

Islamabadavtalet den 17 juni och den inledande ökningen

Det så kallade "Islamabadavtalet", undertecknat av president Donald Trump och Irans president Masoud Pezeshkian med Pakistan som medlare, suspenderade USA:s sanktioner mot iransk oljeexport, hävde den marina blockaden och förband Iran att tillåta fri passage genom Hormuzsundet samtidigt som man förhandlar fram ett slutgiltigt avtal inom två månader .

Oljeflödena ökade kraftigt direkt efter avtalet. Den 18 juni rapporterade Trump-administrationen att mer än 12,5 miljoner fat hade passerat genom sundet under natten . Den 20 juni sade vicepresident JD Vance att 16 miljoner fat hade rört sig under en 24-timmarsperiod, och den 30 juni uppgav han att oljesändningarna hade återgått till förkrigsnivåer och ibland överskridit dem . Energiminister Chris Wright sade till ABC News den 21 juni att oljetrafiken "redan är tillbaka till det normala" .

Oberoende data berättar en långsammare historia

Oberoende fartygsspårningsdata visar dock en betydligt mer återhållsam återhämtning. Kpler-data, som citerades av CNBC den 24 juni, visade bekräftade oljesändningar på cirka 4,8 miljoner fat per dag – den högsta noteringen sedan kriget började den 28 februari, men fortfarande långt under förkrigstidens baslinje på cirka 15–20 miljoner fat per dag . Goldman Sachs prognostiserade att flödena skulle återhämta sig till endast cirka 70 procent av förkrigsnivåerna . Morgan Stanley uppskattade att cirka 11 miljoner fat per dag av Gulfens råolja fortfarande var otillgänglig i början av juni .

Skillnaden mellan officiella USA-siffror och oberoende spårningsdata beror sannolikt på att Vances siffror inkluderar total råoljevolym i intermittenta stötar – att rensa en eftersläpning på 35 miljoner fat från tankfartyg som satt fast i Persiska viken – snarare än ett uthålligt dagligt flöde . Energy Information Administration (EIA) sade att man inte förväntade sig full återhämtning förrän i början av 2027 .

60-dagarsklockan: Irans avgiftsfria fönster och avgiftstvisten

Avtalet etablerade en 60-dagarsperiod under vilken kommersiella fartyg kan passera sundet utan att betala avgifter, i linje med förhandlingsfönstret för ett slutgiltigt avtal . Irans högsta nationella säkerhetsråd meddelade den 18 juni att "inga avgifter kommer att tas ut på fartyg som ansöker om passage genom Hormuzsundet under de kommande 60 dagarna", och att alla kostnader bärs av den iranska regeringen .

Men Iran gjorde klart att detta är tillfälligt. Iransk statlig media (Fars News Agency) hävdade den 15 juni att avtalet inkluderade "USA:s acceptans, för första gången, av Irans rätt att ta ut avgifter för maritima tjänster" efter att 60-dagarsperioden löpt ut . Irans talman Mohammad Bagher Ghalibaf bekräftade att avgiftsfri passage "endast är tillåten i 60 dagar" och att Iran kommer att ta betalt för "säkerhet, navigation, miljö- och försäkringstjänster" tillsammans med Oman .

USA:s position, baserat på tillgänglig rapportering, är att sundet är en internationell farled enligt UNCLOS och sedvanerätt, där Iran inte har någon legal grund för att ta ut avgifter. Tvisten förväntas bli en central fråga i de pågående samtalen.

Irans export och intäkter

Iransk råoljeexport via Hormuz sköt i höjden till den högsta nivån sedan kriget började den 22 juni, med tre USA-sanktionerade supertankers (Elva, Virgo, Vigor) som transporterade cirka 6 miljoner fat . IEA noterade att "iransk oljeexport kan återupptas fullt ut när den amerikanska blockaden är hävd" . I början av juli hävdade Iran att man sålde olja med en premie på 20 procent och hade exporterat 40 miljoner fat sedan avtalet .

Schweiz-samtalen och deadline i mitten av augusti

Indirekta samtal pågår i anslutning till 60-dagarsfönstret. Vicepresident JD Vance reste till Schweiz för fredssamtal i slutet av juni . Avtalet förbinder båda sidor att förhandla fram en "slutgiltig överenskommelse" inom två månader, och FN ska godkänna en bindande resolution . Den 60-dagars avgiftsfria passagen löper från mitten av juni, vilket placerar deadline runt mitten av augusti.

Den centrala tvistefrågan – huruvida Iran har något legitimt anspråk på att ta betalt av fartyg för passage genom vad USA anser vara ett internationellt sund – är fortfarande olöst och förväntas bli en huvudfråga i Schweiz-samtalen .

Sammanfattande bedömning

Återhämtningen av oljeflödena avslöjar en bräcklig, transaktionsbaserad vapenvila snarare än en löst relation. Båda sidor använder 60-dagarsfönstret för att maximera sin hävstång: USA pekar på återställda flöden som bevis för att blockaden är bruten och iranska hot neutraliserade, medan Iran signalerar att fri passage är tillfällig och att man planerar att tjäna pengar på flaskhalsen. Deadlinen i mitten av augusti för en slutgiltig överenskommelse – som omfattar kärnvapenbegränsningar, sanktionslättnader och styrningen av sundet – kommer att avgöra om denna avspänning håller eller kollapsar tillbaka till konfrontation.