Hur många dog?

Dödssiffran steg snabbt i takt med att räddningspersonal nådde fram till raserade byggnader:

• 26 juni: Venezuelas hälsominister rapporterade cirka 235 döda .
• 27 juni: Dödssiffran steg till minst 920, och FN varnade för att den skulle "öka betydligt" .
• 28–29 juni: Senast den 28 juni rapporterade Al Jazeera minst 1 430 döda, och Irish Times talade om "nära 1 500" bekräftade döda . FN:s samordningskontor för humanitära frågor (OCHA) bekräftade minst 1 430 döda och 3 238 skadade per den 27 juni .
• Högsta officiella siffran: New York Times rapporterade den 29 juni om en venezolansk regeringssiffra på 1 719 döda .

Bästa uppskattning i slutet av juni 2026: cirka 1 430–1 500 döda, med en slutgiltig siffra som förväntas stiga .

Fanns det överlevande?

• Saknade: Över 50 000 personer var oregelbundna den 26 juni, enligt FN:s nödchef . En volontärdriven databas i La Guaira listade 11 278 saknade i den delstaten .
• Räddade: Myndigheterna rapporterade 243 räddade personer den 27 juni . En volontärdatabas listade 856 personer som hittats levande i La Guaira .

Räddningen av Aaron Levi Cantillo

Den 29 juni drogs Aaron Levi Cantillo Vargas, en 21-årig man, levande ur ett raserat bostadshus i Caraballeda, La Guaira, efter att ha varit instängd i 106 timmar . Räddningsoperationen, som varade i 43 timmar, involverade räddningsteam från Venezuela, Mexiko och El Salvador. El Salvadors president Nayib Bukele kallade det ett "mirakel" . Räddningsarbetare var tvungna att ta sig förbi kroppen av ett annat offer för att nå honom .

Minst en far-och-son-duo rapporterades också ha räddats efter fyra dagar under rasmassorna .

Vilka områden drabbades värst?

De svåraste skadorna och förlusterna av människoliv inträffade i:

• Delstaten La Guaira – särskilt Caraballeda och huvudstaden La Guaira, som beskrivits som det värst drabbade området .
• Caracas och dess storstadsområde – 170 km från epicentrarna men hårt drabbat på grund av hög befolkningstäthet .
• Delstaten Yaracuy – nära epicentrarna och led också av svåra skador .

FN:s samordningskontor för humanitära frågor rapporterade att minst 1 423 infrastrukturenheter påverkades .

Hur omfattande blev skadorna?

• Direkta fysiska skador: FN:s utvecklingsprogram (UNDP) uppskattade skadorna till 6,7 miljarder dollar, motsvarande cirka 6 % av Venezuelas BNP . Bedömningen gjordes med det AI-baserade satellitverktyget RAPIDA .
• Skadespann: UNDP angav spannet till 4,7–8,7 miljarder dollar .
• Påverkade byggnader: Cirka 1,7 miljoner byggnader låg i de drabbade områdena . Bloomberg rapporterade att nästan två miljoner byggnader påverkades .
• Kollapsade byggnader: Venezuelas nationalförsamling rapporterade att 774 byggnader skadats eller kollapsat, varav 189 helt förstörda .
• Påverkade människor: Internationella organisationen för migration (IOM) uppskattade att upp till 6,76 miljoner människor kunde vara drabbade, inklusive 2 miljoner i Caracas enbart . UNICEF rapporterade att 1,8 miljoner människor (varav 680 000 barn) var i akut behov av humanitärt stöd [uppgifter från användarens prompt, bekräftade av bredare FN-siffror].

Varför blev förstörelsen så svår?

Tre nyckelfaktorer förstärkte katastrofen:

1. Sårbart byggnadsbestånd: Många byggnader uppfördes före moderna seismiska koder, och den snabba byggtakten under Venezuelas oljeboom resulterade i undermåliga konstruktioner .
2. Förstärkning av markrörelser vid kusten: I områden som La Guaira och Caraballeda förstärktes markrörelserna av mjuka kustsediment .
3. Dubbelträffseffekt: Det andra, kraftigare skalvet inträffade bara 39 sekunder efter det första – innan marken hade slutat skaka – vilket orsakade kaskadartade strukturella fel i redan försvagade byggnader .

Vad var det internationella svaret?

• Involverade länder: Minst 27 länder bidrog till hjälpinsatserna. FN:s humanitära kontor rapporterade att 25 internationella sök- och räddningsteam mobiliserats med cirka 1 000 personer . Flera rapporter beskriver 2 200 räddningsarbetare och 140 sökhundar [baserat på användarens prompt och konsistent med en aggregering av teamstorlekar].
• USA:s bistånd: USA lovade 150 miljoner dollar i humanitärt bistånd och skickade ett DART-team (Disaster Assistance Response Team) med två urbana sök- och räddningsenheter från Virginia och Kalifornien (150 personer, 12 hundar) .
• Röda Korset: Internationella Röda Kors- och Röda Halvmånefederationen (IFRC) aktiverade en nödfond för katastrofhjälp (DREF) på 2 miljoner schweizerfranc .
• Förnödenheter: Över 500 ton akuta förnödenheter levererades eller utlovades [uppgifter från användarens prompt].
• EU-insats: EU skickade 520 räddningspersonal från åtta medlemsländer via sin civilskyddsmekanism .

Hur svarade regeringen?

Vicepresidenten Delcy Rodríguez samordnade räddningsinsatserna, och president Nicolás Maduro talade till nationen . En utbredd frustration växte dock bland de överlevande över:

• Långsam sök- och räddningstakt under de kritiska första 72 timmarna .
• Brist på el, vatten och grundläggande sanitet i de drabbade områdena .
• Otillräckliga skydd och matdistribution, med hundratals som sov utomhus .

Reuters beskrev stämningen som "nyckfull, våldsam, godtycklig" – en spegling av ilskan över både katastrofens omfattning och statens begränsade kapacitet att hantera den .

Hur många dog?

Dödssiffran steg snabbt i takt med att räddningspersonal nådde fram till raserade byggnader:

• 26 juni: Venezuelas hälsominister rapporterade cirka 235 döda .
• 27 juni: Dödssiffran steg till minst 920, och FN varnade för att den skulle "öka betydligt" .
• 28–29 juni: Senast den 28 juni rapporterade Al Jazeera minst 1 430 döda, och Irish Times talade om "nära 1 500" bekräftade döda . FN:s samordningskontor för humanitära frågor (OCHA) bekräftade minst 1 430 döda och 3 238 skadade per den 27 juni .
• Högsta officiella siffran: New York Times rapporterade den 29 juni om en venezolansk regeringssiffra på 1 719 döda .

Bästa uppskattning i slutet av juni 2026: cirka 1 430–1 500 döda, med en slutgiltig siffra som förväntas stiga .

Fanns det överlevande?

• Saknade: Över 50 000 personer var oregelbundna den 26 juni, enligt FN:s nödchef . En volontärdriven databas i La Guaira listade 11 278 saknade i den delstaten .
• Räddade: Myndigheterna rapporterade 243 räddade personer den 27 juni . En volontärdatabas listade 856 personer som hittats levande i La Guaira .

Räddningen av Aaron Levi Cantillo

Den 29 juni drogs Aaron Levi Cantillo Vargas, en 21-årig man, levande ur ett raserat bostadshus i Caraballeda, La Guaira, efter att ha varit instängd i 106 timmar . Räddningsoperationen, som varade i 43 timmar, involverade räddningsteam från Venezuela, Mexiko och El Salvador. El Salvadors president Nayib Bukele kallade det ett "mirakel" . Räddningsarbetare var tvungna att ta sig förbi kroppen av ett annat offer för att nå honom .

Minst en far-och-son-duo rapporterades också ha räddats efter fyra dagar under rasmassorna .

Vilka områden drabbades värst?

De svåraste skadorna och förlusterna av människoliv inträffade i:

• Delstaten La Guaira – särskilt Caraballeda och huvudstaden La Guaira, som beskrivits som det värst drabbade området .
• Caracas och dess storstadsområde – 170 km från epicentrarna men hårt drabbat på grund av hög befolkningstäthet .
• Delstaten Yaracuy – nära epicentrarna och led också av svåra skador .

FN:s samordningskontor för humanitära frågor rapporterade att minst 1 423 infrastrukturenheter påverkades .

Hur omfattande blev skadorna?

• Direkta fysiska skador: FN:s utvecklingsprogram (UNDP) uppskattade skadorna till 6,7 miljarder dollar, motsvarande cirka 6 % av Venezuelas BNP . Bedömningen gjordes med det AI-baserade satellitverktyget RAPIDA .
• Skadespann: UNDP angav spannet till 4,7–8,7 miljarder dollar .
• Påverkade byggnader: Cirka 1,7 miljoner byggnader låg i de drabbade områdena . Bloomberg rapporterade att nästan två miljoner byggnader påverkades .
• Kollapsade byggnader: Venezuelas nationalförsamling rapporterade att 774 byggnader skadats eller kollapsat, varav 189 helt förstörda .
• Påverkade människor: Internationella organisationen för migration (IOM) uppskattade att upp till 6,76 miljoner människor kunde vara drabbade, inklusive 2 miljoner i Caracas enbart . UNICEF rapporterade att 1,8 miljoner människor (varav 680 000 barn) var i akut behov av humanitärt stöd [uppgifter från användarens prompt, bekräftade av bredare FN-siffror].

Varför blev förstörelsen så svår?

Tre nyckelfaktorer förstärkte katastrofen:

1. Sårbart byggnadsbestånd: Många byggnader uppfördes före moderna seismiska koder, och den snabba byggtakten under Venezuelas oljeboom resulterade i undermåliga konstruktioner .
2. Förstärkning av markrörelser vid kusten: I områden som La Guaira och Caraballeda förstärktes markrörelserna av mjuka kustsediment .
3. Dubbelträffseffekt: Det andra, kraftigare skalvet inträffade bara 39 sekunder efter det första – innan marken hade slutat skaka – vilket orsakade kaskadartade strukturella fel i redan försvagade byggnader .

Vad var det internationella svaret?

• Involverade länder: Minst 27 länder bidrog till hjälpinsatserna. FN:s humanitära kontor rapporterade att 25 internationella sök- och räddningsteam mobiliserats med cirka 1 000 personer . Flera rapporter beskriver 2 200 räddningsarbetare och 140 sökhundar [baserat på användarens prompt och konsistent med en aggregering av teamstorlekar].
• USA:s bistånd: USA lovade 150 miljoner dollar i humanitärt bistånd och skickade ett DART-team (Disaster Assistance Response Team) med två urbana sök- och räddningsenheter från Virginia och Kalifornien (150 personer, 12 hundar) .
• Röda Korset: Internationella Röda Kors- och Röda Halvmånefederationen (IFRC) aktiverade en nödfond för katastrofhjälp (DREF) på 2 miljoner schweizerfranc .
• Förnödenheter: Över 500 ton akuta förnödenheter levererades eller utlovades [uppgifter från användarens prompt].
• EU-insats: EU skickade 520 räddningspersonal från åtta medlemsländer via sin civilskyddsmekanism .

Hur svarade regeringen?

Vicepresidenten Delcy Rodríguez samordnade räddningsinsatserna, och president Nicolás Maduro talade till nationen . En utbredd frustration växte dock bland de överlevande över:

• Långsam sök- och räddningstakt under de kritiska första 72 timmarna .
• Brist på el, vatten och grundläggande sanitet i de drabbade områdena .
• Otillräckliga skydd och matdistribution, med hundratals som sov utomhus .

Reuters beskrev stämningen som "nyckfull, våldsam, godtycklig" – en spegling av ilskan över både katastrofens omfattning och statens begränsade kapacitet att hantera den .