Ukrainas drönarattack mot Krim: Saky kraftverk i lågor – krisen förvärras

S-300/S-400-attacker nära Kertj (slutet av juni 2025)

• 23 juni: Ukrainska drönare träffade över 60 mål på Krim, inklusive en S-300-avfyrningsramp nära Kurortne (Kertjhalvön) och en Nebo-U-radarstation i Kertj .
• 26 juni: Ukrainas drönarenhet Ghosts (HUR) förstörde flera S-400-radarsystem (två 92N2E multifunktionella radarer och två 91N6E långdistansradarer) och minst en S-400-avfyrningsramp, vilket avsevärt försvagade S-400-skölden över Krim .
• 27–28 juni (natten före attacken mot kraftverket): SBU slog till mot Kirovske militära flygfält och förstörde Mi-8-, Mi-26- och Mi-28-helikoptrar samt ett Pantsir-S1 luftvärnssystem .
• 1 juli: Monitorer rapporterade att S-300- och S-400-avfyrningsramper och radarinstallationer träffades på Kertjhalvön nära Kurortne, vilket tyder på att kampanjen fortsatte in i början av juli .

Rullande strömavbrott, bränslekris och undantagstillstånd

Senast 21 juni hade ryskinstallerade myndigheter redan helt stoppat bränsleförsäljningen vid alla bensinstationer på Krim och stoppat kontant-, kort- och kupongtransaktioner . Rullande strömavbrott infördes från och med den 21 juni, med strömavbrott rapporterade i Sevastopol, Alusjta, Krasnoperekopsk, Armjansk och Feodosia . Den 26 juni utropade den ryskinstallerade guvernören Sergej Aksjonov ett regionalt undantagstillstånd på Krim, med hänvisning till bränslebrist, strömavbrott och störda logistikflöden orsakade av veckor av ukrainska attacker . Attackerna mot Saky TPP och elstationen vid Nekrasivka den 28–29 juni förvärrade de redan pågående strömavbrotten, med rapporter om omfattande strömavbrott över Krim, Cherson och Donetsk på morgonen den 29 juni .

Estlands inställning till djupattackerna

Sökresultaten gav ingen specifik artikel eller officiell kommentar från Estland som direkt adresserar attackerna den 28–29 juni eller risken för att drönare av misstag skulle komma in på Natos luftrum. Den bredare kontexten: NBC News rapporterade den 23 juni att Ukrainas ihållande drönarkampanj syftar till att skapa en "psykologisk brytpunkt för Moskva" och att höga västerländska tjänstemän offentligt har medgett att vissa ukrainska drönare kan korsa in på Natos luftrum, men att detta anses vara en acceptabel risk . Estland har varit bland de mest högljudda Nato-allierade när det gäller att stödja Ukrainas obegränsade djupattackkampanj, och ingen källa i det tillhandahållna materialet visar att Tallinn infört några förbehåll för detta stöd. Det finns dock ingen direkt källa som nämner Estland vid namn specifikt för attackerna den 28–29 juni i tillgänglig rapportering.