Venezuelas dubbla jordbävningar: detta vet vi om dödstalet, skadorna och räddningsinsatsen

Dödstalet steg snabbt under de första dagarna – från 164–188 döda i de tidiga rapporterna den 25 juni till över 900 den 27 juni , och vidare till mer än 1 400 den 29 juni . FN bedömer att närmare sju miljoner venezuelaner kan påverkas av katastrofen . Någon samlad och verifierad siffra över hur många som har tvingats lämna sina hem har ännu inte presenterats i det tillgängliga materialet.

Omfattande skador i Caracas och La Guaira

Hundratals byggnader har rasat eller fått allvarliga skador, med de värsta konsekvenserna i La Guaira och Caracas . Satellitbilder från den 26 juni visar omfattande förstörelse av bostäder och kommersiella byggnader .

FN:s kontor för samordning av humanitära frågor, OCHA, uppger att minst 1 423 infrastrukturobjekt har påverkats. La Guaira är den hårdast drabbade delstaten .

Flygplatsen som betjänar Caracas stängd på obestämd tid

Simón Bolívar International Airport i Maiquetía stängdes efter allvarliga strukturella skador, bland annat sprickor i den viktigaste landningsbanan . Venezuelas luftfartsmyndighet utfärdade ett NOTAM – ett officiellt flygmeddelande – som preliminärt stänger huvudbanan 10R/28L till och med den 2 juli. En sekundär bana, 9/27, uppges fortfarande vara i drift .

Colombias luftfartsmyndighet aktiverade samtidigt en beredskapsplan sedan jordbävningarna påverkat flyglednings- och kommunikationssystemen i flyginformationsregionen Maiquetía .

LATAM skickade räddningspersonal och förnödenheter

LATAM Airlines Group aktiverade sitt humanitära program ”Avión Solidario” och satte in två fraktflyg samt ett särskilt passagerarflyg från Bogotá till Caracas den 27 juni .

Flyginsatsen transporterade över 170 räddnings- och sjukvårdsspecialister från Colombia, Chile, Brasilien, Ecuador och Peru. Dessutom skickades nära 100 ton humanitära förnödenheter till landet .

LATAM Colombia tog även bort ombokningsavgifter och erbjöd flexiblare alternativ för resenärer med flyg mellan den 25 juni och 1 juli .

Skadorna kan uppgå till 4,7–8,7 miljarder dollar

De preliminära uppskattningarna av de totala ekonomiska skadorna ligger på mellan 4,7 och 8,7 miljarder amerikanska dollar . USA:s geologiska myndighet USGS bedömde inledningsvis att förlusterna kunde motsvara 1–7 procent av Venezuelas bruttonationalprodukt, som uppskattades till 111 miljarder dollar .

Ytterligare miljardbelopp kan tillkomma när byggnader, vägar, elförsörjning och annan infrastruktur har granskats mer fullständigt .

Amuay-raffinaderiet stoppades efter ett elavbrott

Amuay, Venezuelas största oljeraffinaderi, har en kapacitet på 645 000 fat per dag. Den 29 juni tvingades anläggningen stoppa verksamheten efter ett elavbrott som följde på jordbävningarna . Det var det andra raffinaderiet i landet som drabbades av elförlust .

De första rapporterna från det statliga oljebolaget PDVSA den 25 juni talade om normal drift och inga direkta seismiska skador . Senare bekräftade flera källor att ett fel i en kraftöverföringsledning i centrala Venezuela hade stoppat verksamheten .

Det finns inga uppgifter om att råoljeexporten påverkades, men distributionen av bränsle och petrokemiska produkter bedöms fortfarande vara utsatt . Det är viktigt att skilja på orsakerna: stoppet uppges ha berott på instabilitet i elnätet, inte på direkta strukturella skador från skalven, och inträffade flera dagar efter jordbävningarna.

USA utlovade 150 miljoner dollar i katastrofhjälp

USA:s president Trump godkände ”betydande finansiellt stöd” och skickade sök- och räddningsresurser efter katastrofen . Utrikesdepartementet utlovade 150 miljoner dollar i nödhjälp via samarbetspartner som Samaritan’s Purse, Catholic Relief Services, FN:s livsmedelsprogram och OCHA .

USA skickade också ett katastrofstödsteam, två stadsbaserade sök- och räddningsstyrkor från Virginia och Kalifornien samt militära transportresurser. Bland dessa fanns C-17 Globemaster-flygplan, MV-22 Osprey-flygplan och CH-47 Chinook-helikoptrar .

Över 20 länder deltog i insatsen

Inom 48 timmar hade över 20 länder skickat militära transportflyg, certifierade stadsräddningsteam – så kallade USAR-team – och sjukvårdsresurser. Insatserna samordnades via tre mottagande flygplatser: El Libertador-flygbasen, Maiquetía International Airport och Arturo Michelena Airport i Valencia .

Bland de större bidragsgivarna fanns Mexiko, Brasilien, Kuba, Colombia, Kanada, El Salvador, Chile, Spanien och Dominikanska republiken . Colombias flygvapen var först på plats och skickade två C-130 Hercules-plan .

Det här är fortfarande osäkert

• Dödstalet och antalet saknade kan fortsätta att stiga medan sök- och räddningsarbetet pågår.
• Uppskattningen av de ekonomiska skadorna är preliminär och kan revideras uppåt.
• Uppgifterna om antalet skadade varierar mellan olika rapporter.
• Amuay-raffinaderiets stopp kopplas till elnätsproblem efter jordbävningarna, inte till direkta seismiska skador på anläggningen.