Asiatiska börser gick skilda vägar den 25 juni – AI-vinsthemtagning, Iran-oro och ränteskräck bakom splittringen

Sydkoreas Kospi var värst drabbat i regionen och rasade 7,7 procent. Förklaringen är strukturell: Sydkoreas breda index är tungt viktat mot halvledar- och AI-aktier. Samsung Electronics sjönk 6 procent, medan minnestillverkaren SK Hynix föll 4,5 procent. Kospi hade ungefär fördubblats under det senaste året, drivet av stora teknikbolag, vilket gjorde indexet särskilt sårbart för en rotation bort från AI.

Nedgången förvärrades dagen efter. Den 26 juni föll Kospi ytterligare 8,2 procent, vilket utlöste ett 20 minuter långt programstopp – en så kallad "circuit breaker" som är till för att stoppa panikförsäljning.

Varför Hongkong och Shanghai gick mot strömmen

Medan Japan och Sydkorea blödde, steg Hongkongs Hang Seng med 2,1 procent medan Shanghai lyftes något. Splittringen förklaras av tre faktorer:

1. Förhoppningar om kinesiska stimulanser – Investerare i Kina och Hongkong stöddes av förväntningar om att Peking skulle gå in med nya stimulanspaket.
2. Rotation från övervärderad teknik till cykliska aktier – Snarare än en bred exil flyttade vissa kinesiska investerare kapital från dyra AI-aktier till sektorer som dagligvaror och industri.
3. Lägre AI-vikt – Kinesiska och Hongkong-baserade index har färre högtflygande AI-aktier än Japan eller Sydkorea, vilket gjorde dem mindre sårbara.

Hang Sengs uppgång den 25 juni måste dock sättas i sitt sammanhang: indexet föll 1,9 procent den 26 juni när den bredare nedgången fördjupades.

USA–Iran-vapenvilan som inte höll

Marknadsoron förstärktes av att USA–Iran-vapenvilan snabbt rasade. Ett skört samförståndsavtal (MoU) som undertecknades den 17 juni hade stadgat ett 60 dagar långt eldupphör och återöppning av Hormuzsundet. Men inom några dagar anklagade båda sidor varandra för överträdelser.

Gnistan: en iransk drönare träffade ett civilt lastfartyg i Hormuzsundet. Nyhetsrapporterna är oense om fartygets exakta namn och flagg – vissa källor beskriver det som ett Panama-flaggat fartyg, medan andra identifierar det som det Singapore-flaggade Ever Lovely. USA slog till mot iranska militära mål som vedergällning. Iran svarade med att avfyra robotar och drönare mot amerikanska anläggningar i Bahrain och Kuwait den 27–28 juni.

Den 28 juni var vapenvilan i praktiken död. USA och Iran utväxlade nya anfall, och president Donald Trump beordrade flygangrepp mot iranska militära mål och anklagade Teheran för att ha brutit mot avtalet. Irans revolutionsgarde tog på sig ansvaret för attackerna mot den amerikanska flygbasen Ali Al Salem i Kuwait och den amerikanska femte flottan i Bahrain.

För de asiatiska marknaderna var risken tydlig: eskalerande Mellanöstern-konflikter hotade att störa oljetransporter genom Hormuzsundet (en flaskhals för cirka 20 procent av världens olja), driva upp energipriserna och skapa ytterligare osäkerhet i en redan nervös global omvärldsbild.

Dollarn och Fed-räntehöjningsförväntningar

En tredje kraft som tryckte ned de asiatiska marknaderna var en snabbt stärkande dollar, driven av ökande förväntningar på att Fed skulle höja styrräntan igen.

Den 25 juni nådde dollarindex cirka 101,4 – en 13-månadershögsta. Katalysatorn var en rad heta ekonomiska data som övertygade marknaden om att Fed hade mer att göra.

Enligt CME FedWatch-data från 23 juni prissatte marknaden en 69,5 procents sannolikhet för minst en räntehöjning på 25 punkter på FOMC-mötet i september – en kraftig uppgång från 29,1 procent bara en vecka tidigare. Investing.com Fed Monitor visade en sannolikhet på 67,9 procent för att styrräntan skulle nå intervallet 3,50–3,75 procent vid mötet den 16 september. Sannolikheten fluktuerade dagligen: den 27 juni hade skattningarna minskat till cirka 50 procent.

En starkare dollar är typiskt negativt för asiatiska aktier eftersom den:

• Gör dollar-denominerade lån dyrare för tillväxtmarknadslåntagare
• Pressar kapitalflöden från asiatiska marknader till amerikanska tillgångar
• Skadar asiatiska exportörer vars varor blir dyrare i dollar

Sammanfattning: Tre tryck, en splittrad dag

Nedgången den 25 juni var inte en enkel risk-off-dag. Den var produkten av tre distinkta tryck som drabbade olika marknader med olika intensitet:

En viktig brasklapp: Kospis fall på 7,7 procent den 25 juni följdes av en ännu brantare nedgång på 8,2 procent den 26 juni, vilket utlöste ett 20 minuter långt handelsstopp. Nedgången accelererade alltså tydligt dagen efter det initiala fallet. Siffran 7,7 procent är i grova drag i linje med storleken på Kospis kollaps den veckan, men det var inte den enskilt värsta dagen.

Vad investerare bör hålla koll på nu

För den som följer asiatiska marknader finns tre variabler i fokus:

1. AI-handeln – Efter ett år av extraordinära uppgångar för AI-aktier tyder juninedgången på att värderingarna kan ha sprungit ifrån fundamenta. Om rotationen från teknik fördjupas är Sydkorea och Japan mest exponerade.
2. Mellanöstern – USA–Iran-vapenvilan ligger i praktiken i spillror. En ytterligare eskalering som stör oljetransporterna genom Hormuzsundet skulle slå särskilt hårt mot asiatiska nettoimportörer av olja som Japan, Sydkorea och Indien.
3. Fed – Sannolikheten för räntehöjningar fluktuerar dagligen. Ett avgörande steg i endera riktningen (en hökaktig överraskning eller en duvaktig vändning) skulle få ringar på vattnet genom asiatiska valutor och aktier.