Den ökande frekvensen av intrång

Den diplomatiska teorin sätts nu på svåra prov av de råa siffrorna. Tsahkna och andra baltiska företrädare har noterat en kraftig ökning av antalet drönare som kommer på avvägar i takt med att Ukrainas anfall intensifieras. Enligt uppgifter från regionen trängde minst ett dussin ukrainska långdistansdrönare in i Litauens, Lettlands, Estlands och Finlands luftrum eller territorium i maj 2026 – mer än dubbelt så många som under årets första fyra månader .

Det handlar inte bara om radarekografier. Konkreta incidenter inkluderar en drönare som träffade en kraftverksskorsten i Auvere i Estland, och en annan som detonerade i regionen Kraslava i Lettland . Läget eskalerade så pass att en Nato F-16 den 19 maj 2026 sköt ner en misstänkt ukrainsk drönare över södra Estland – första gången ett Nato-plan sköt ner en ukrainsk drönare i luften . Den ökande frekvensen har lett till betydande störningar, och Nato-jaktplan har flera gånger under en och samma vecka skickats upp .

Rysslands påståenden vs Estlands motanklagelser

Tsahkna har kraftfullt avfärdat ryska anklagelser om att de baltiska staterna låter Ukraina genomföra drönarattacker från sitt territorium. Han kallar sådana påståenden för 'total fake news' och en del av en medveten rysk desinformationskampanj . De nordiska och baltiska länderna (NB8) utfärdade ett gemensamt uttalande där de starkt fördömde dessa falska påståenden från Ryssland och Belarus .

Istället för att acceptera bilden av ukrainsk inkompetens har Tsahkna vänt på anklagelserna och riktat dem mot Moskva. Han säger att Ryssland medvetet 'styr' ukrainska drönare mot Nato-länder med hjälp av elektronisk störning och interferens, i syfte att försvaga västvärldens stöd för Ukraina och framkalla en reaktion . Detta ligger i linje med Ukrainas egna påståenden om att Ryssland använder elektronisk krigföring för att dirigera om drönarna .

Den ekonomiska effekten på Moskva

Även om Tsahkna inte har nämnt en specifik siffra, har han beskrivit Ryssland som 'svagare i dag och känner effekten av Ukrainas långdistansanfall' . De bredare ekonomiska skadorna från drönarkampanjen är tydliga:

• Ukrainas attacker mot ryska oljeraffinaderier satte nytt rekord i maj 2026, vilket fick Moskva att förbjuda export av jetbränsle till slutet av november på grund av risken för inhemsk bränslebrist .
• Rysk raffinaderikapacitet har sjunkit till 16-årslägsta, och Internationella energiorganet (IEA) bedömde att drönarattackerna skulle hålla nere det ryska oljeproduktionstakten till åtminstone mitten av 2026 .
• Samtidigt ger Carnegie Endowment en mer blandad bild: kapaciteten i raffinaderierna har fluktuerat kraftigt – den föll under 4 miljoner fat/dag i slutet av maj men återhämtade sig till över 4,5 miljoner fat/dag i början av juni . Rysk export av råolja sjövägen ökade faktiskt, eftersom mindre råolja processades inom landet och mer skeppades utomlands .

'Nu är inte tiden' för samtal

När det gäller frågan om förhandlingar med Vladimir Putin har Tsahkna intagit en hård linje. I mitten av maj 2026 sade han att 'nu är inte tiden' för Europa att inleda direkta samtal med Ryssland. Han menade att Ukraina för närvarande har starkare positioner och att väst istället borde 'göra slut på Ryssland med sanktioner' .

Han varnade för att direkta samtal skulle göra EU till en 'neutral medlare' istället för en part som stödjer Ukraina, och att Moskva utnyttjar 'falskt hopp om diplomati för att splittra väst' . I slutet av juni 2026 uppmanade Tsahkna EU-länderna att visa mer 'strategiskt tålamod' och öka trycket på Ryssland, och sade att Tallinn inte ser några tecken på att Putin är redo för samtal .

Tsahkna anser att Putin ser Europas deltagande i samtal som fördelaktigt för honom själv, särskilt eftersom USA inte längre spelar en ledande roll i förhandlingarna . Hans konsekventa budskap är att väst inte bör förhandla under rådande förhållanden – istället bör man upprätthålla och intensifiera sanktioner och militärt tryck tills Rysslands position är tillräckligt försvagad för att meningsfulla samtal ska bli möjliga.

Den ökande frekvensen av intrång

Den diplomatiska teorin sätts nu på svåra prov av de råa siffrorna. Tsahkna och andra baltiska företrädare har noterat en kraftig ökning av antalet drönare som kommer på avvägar i takt med att Ukrainas anfall intensifieras. Enligt uppgifter från regionen trängde minst ett dussin ukrainska långdistansdrönare in i Litauens, Lettlands, Estlands och Finlands luftrum eller territorium i maj 2026 – mer än dubbelt så många som under årets första fyra månader .

Det handlar inte bara om radarekografier. Konkreta incidenter inkluderar en drönare som träffade en kraftverksskorsten i Auvere i Estland, och en annan som detonerade i regionen Kraslava i Lettland . Läget eskalerade så pass att en Nato F-16 den 19 maj 2026 sköt ner en misstänkt ukrainsk drönare över södra Estland – första gången ett Nato-plan sköt ner en ukrainsk drönare i luften . Den ökande frekvensen har lett till betydande störningar, och Nato-jaktplan har flera gånger under en och samma vecka skickats upp .

Rysslands påståenden vs Estlands motanklagelser

Tsahkna har kraftfullt avfärdat ryska anklagelser om att de baltiska staterna låter Ukraina genomföra drönarattacker från sitt territorium. Han kallar sådana påståenden för 'total fake news' och en del av en medveten rysk desinformationskampanj . De nordiska och baltiska länderna (NB8) utfärdade ett gemensamt uttalande där de starkt fördömde dessa falska påståenden från Ryssland och Belarus .

Istället för att acceptera bilden av ukrainsk inkompetens har Tsahkna vänt på anklagelserna och riktat dem mot Moskva. Han säger att Ryssland medvetet 'styr' ukrainska drönare mot Nato-länder med hjälp av elektronisk störning och interferens, i syfte att försvaga västvärldens stöd för Ukraina och framkalla en reaktion . Detta ligger i linje med Ukrainas egna påståenden om att Ryssland använder elektronisk krigföring för att dirigera om drönarna .

Den ekonomiska effekten på Moskva

Även om Tsahkna inte har nämnt en specifik siffra, har han beskrivit Ryssland som 'svagare i dag och känner effekten av Ukrainas långdistansanfall' . De bredare ekonomiska skadorna från drönarkampanjen är tydliga:

• Ukrainas attacker mot ryska oljeraffinaderier satte nytt rekord i maj 2026, vilket fick Moskva att förbjuda export av jetbränsle till slutet av november på grund av risken för inhemsk bränslebrist .
• Rysk raffinaderikapacitet har sjunkit till 16-årslägsta, och Internationella energiorganet (IEA) bedömde att drönarattackerna skulle hålla nere det ryska oljeproduktionstakten till åtminstone mitten av 2026 .
• Samtidigt ger Carnegie Endowment en mer blandad bild: kapaciteten i raffinaderierna har fluktuerat kraftigt – den föll under 4 miljoner fat/dag i slutet av maj men återhämtade sig till över 4,5 miljoner fat/dag i början av juni . Rysk export av råolja sjövägen ökade faktiskt, eftersom mindre råolja processades inom landet och mer skeppades utomlands .

'Nu är inte tiden' för samtal

När det gäller frågan om förhandlingar med Vladimir Putin har Tsahkna intagit en hård linje. I mitten av maj 2026 sade han att 'nu är inte tiden' för Europa att inleda direkta samtal med Ryssland. Han menade att Ukraina för närvarande har starkare positioner och att väst istället borde 'göra slut på Ryssland med sanktioner' .

Han varnade för att direkta samtal skulle göra EU till en 'neutral medlare' istället för en part som stödjer Ukraina, och att Moskva utnyttjar 'falskt hopp om diplomati för att splittra väst' . I slutet av juni 2026 uppmanade Tsahkna EU-länderna att visa mer 'strategiskt tålamod' och öka trycket på Ryssland, och sade att Tallinn inte ser några tecken på att Putin är redo för samtal .

Tsahkna anser att Putin ser Europas deltagande i samtal som fördelaktigt för honom själv, särskilt eftersom USA inte längre spelar en ledande roll i förhandlingarna . Hans konsekventa budskap är att väst inte bör förhandla under rådande förhållanden – istället bör man upprätthålla och intensifiera sanktioner och militärt tryck tills Rysslands position är tillräckligt försvagad för att meningsfulla samtal ska bli möjliga.