Inkomsterna för lantbrukare väntas öka – men en av fyra chanser att de sjunker

Här är de bekräftade slutsatserna och riskerna ur OECD-FAO Agricultural Outlook 2026–2035, som presenterades den 29 juni 2026, baserat på officiella pressmeddelanden och underlagsrapporter.

Basprognos: 9 procents inkomstökning

Den globala genomsnittliga bruttoinkomsten per lantbruksarbetare beräknas öka med 9 procent till 2035, drivet av produktivitetsvinster och stabila jordbrukspriser . Under stabila förhållanden väntas den globala jordbruks- och fiskeriproduktionen öka med 13 procent under tioårsperioden, med störst tillväxt i Asien, Afrika söder om Sahara och Latinamerika .

Geopolitiska risker kan äta upp vinsterna

Rapporten understryker att basprognosen är mycket sårbar för marknadsvolatilitet från kriser och konflikter. Geopolitiska spänningar och volatila energimarknader – framförallt Mellanösternkonflikten och störningarna i Hormuzsundet – utgör akuta risker .

Gödselprischock

• Rapporten konstaterar att lantbrukarna står ”i frontlinjen när energi- och gödselkostnaderna stiger” .
• Stängningen av Hormuzsundet (i praktiken från slutet av februari 2026) utlöste en allvarlig gödselbrist. Världsbankens gödselprisindex steg med över 12 procent under Q1 2026, den sjätte uppgången på sju kvartal .
• Ureapriserna har ungefär fördubblats sedan störningarna började . Uppgifterna – gödselpriserna upp 50 procent sedan konflikten började, urea upp 80 procent sedan februari till över 850 dollar per ton – stämmer väl överens med den rapporterade prisutvecklingen .
• FAO:s egen analys konstaterar att stängningen avlägsnade en ”betydande volym gödselmedel och kritiska insatsvaror från internationell handel, vilket utlöste ett abrupt utbudschock som inte snabbt kan ersättas” .
• Svavel/svavelsyra upp över 1 000 procent sedan början av 2025: detta påstående har inte kunnat verifieras i OECD-FAO:s pressmeddelande eller de tillgängliga officiella källorna. Källorna bekräftar svår press på gödselmarknaderna med kraftigt höjda priser på kväve och fosfat, men anger inte någon exakt siffra på 1 000 procent för svavel/svavelsyra i samband med Outlook .

Oproportionerlig påverkan på låginkomstländer

• Rapporten slår fast: om den genomsnittliga energiprisökningen på 33 procent som noterats under första halvåret 2026 fortsätter, skulle den globala spannmålsproduktionen minska med 0,9 procent 2027, och betydligt mer – med 1,7 procent – i låginkomstländerna .
• Höginkomstländer har sannolikt bättre förmåga att absorbera chockerna, men låginkomstländerna riskerar försämrad livsmedelsförsörjning, där hushåll tvingas minska sitt matintag och byta till billigare varor .
• Störningarna i Hormuzsundet har drabbat stora asiatiska importörer och utvecklingsländer som är beroende av bränsle- och gödseltransporter hårdast .

Stokastisk modellering: 25 procents risk för lägre inkomster

Rapportens egen stokastiska analys – som modellerar frekvensen av de senaste årens chocker – visar att om den chockfrekvens som observerats de senaste åren fortsätter, är det 25 procents sannolikhet att lantbruksinkomsterna 2035 är lägre än dagens nivåer . Kortsiktiga risker är också betydande: de senaste energiprisuppgångarna och den minskade gödselanvändningen som följer kommer sannolikt att påverka jordbruksproduktionen redan 2027 .

Sammanfattning av bekräftade slutsatser

Slutsats	Status	Källa
9 procents ökning av global lantbruksinkomst per arbetare till 2035	Bekräftad
Geopolitiska spänningar och volatila energimarknader kan slå undan benen för låginkomstländer	Bekräftad
Gödselpriserna upp ~50 procent sedan konflikten började; urea ungefär fördubblat efter Hormuz	Bekräftad i riktning och omfattning
Svavel/svavelsyra upp över 1 000 procent sedan början av 2025	Otillräckligt underlag – återfinns inte i tillgängliga Outlook-källor	—
Stängningen av Hormuzsundet som drivkraft för energi- och gödselkostnader	Bekräftad
Oproportionerlig påverkan på låginkomstländer (1,7 procents minskning av spannmålsproduktion)	Bekräftad
Stokastisk modellering: 25 procents sannolikhet att lantbruksinkomsterna är lägre 2035 än i dag	Bekräftad

Rapportens centrala spänning är tydlig: produktivitetsförbättringarna ger ett modest inkomstlyft på 9 procent, men om de frekventa utbudschockerna – som redan materialiserats genom Hormuz-stängningen – fortsätter, är det en chans på fyra att hela decenniets vinst utplånas. De fattigaste länderna drabbas hårdast.