Geopolitiska risker kan äta upp vinsterna

Rapporten understryker att basprognosen är mycket sårbar för marknadsvolatilitet från kriser och konflikter. Geopolitiska spänningar och volatila energimarknader – framförallt Mellanösternkonflikten och störningarna i Hormuzsundet – utgör akuta risker .

Gödselprischock

• Rapporten konstaterar att lantbrukarna står ”i frontlinjen när energi- och gödselkostnaderna stiger” .
• Stängningen av Hormuzsundet (i praktiken från slutet av februari 2026) utlöste en allvarlig gödselbrist. Världsbankens gödselprisindex steg med över 12 procent under Q1 2026, den sjätte uppgången på sju kvartal .
• Ureapriserna har ungefär fördubblats sedan störningarna började . Uppgifterna – gödselpriserna upp 50 procent sedan konflikten började, urea upp 80 procent sedan februari till över 850 dollar per ton – stämmer väl överens med den rapporterade prisutvecklingen .
• FAO:s egen analys konstaterar att stängningen avlägsnade en ”betydande volym gödselmedel och kritiska insatsvaror från internationell handel, vilket utlöste ett abrupt utbudschock som inte snabbt kan ersättas” .
• Svavel/svavelsyra upp över 1 000 procent sedan början av 2025: detta påstående har inte kunnat verifieras i OECD-FAO:s pressmeddelande eller de tillgängliga officiella källorna. Källorna bekräftar svår press på gödselmarknaderna med kraftigt höjda priser på kväve och fosfat, men anger inte någon exakt siffra på 1 000 procent för svavel/svavelsyra i samband med Outlook .

Oproportionerlig påverkan på låginkomstländer

• Rapporten slår fast: om den genomsnittliga energiprisökningen på 33 procent som noterats under första halvåret 2026 fortsätter, skulle den globala spannmålsproduktionen minska med 0,9 procent 2027, och betydligt mer – med 1,7 procent – i låginkomstländerna .
• Höginkomstländer har sannolikt bättre förmåga att absorbera chockerna, men låginkomstländerna riskerar försämrad livsmedelsförsörjning, där hushåll tvingas minska sitt matintag och byta till billigare varor .
• Störningarna i Hormuzsundet har drabbat stora asiatiska importörer och utvecklingsländer som är beroende av bränsle- och gödseltransporter hårdast .

Stokastisk modellering: 25 procents risk för lägre inkomster

Rapportens egen stokastiska analys – som modellerar frekvensen av de senaste årens chocker – visar att om den chockfrekvens som observerats de senaste åren fortsätter, är det 25 procents sannolikhet att lantbruksinkomsterna 2035 är lägre än dagens nivåer . Kortsiktiga risker är också betydande: de senaste energiprisuppgångarna och den minskade gödselanvändningen som följer kommer sannolikt att påverka jordbruksproduktionen redan 2027 .

Sammanfattning av bekräftade slutsatser

Rapportens centrala spänning är tydlig: produktivitetsförbättringarna ger ett modest inkomstlyft på 9 procent, men om de frekventa utbudschockerna – som redan materialiserats genom Hormuz-stängningen – fortsätter, är det en chans på fyra att hela decenniets vinst utplånas. De fattigaste länderna drabbas hårdast.

Geopolitiska risker kan äta upp vinsterna

Rapporten understryker att basprognosen är mycket sårbar för marknadsvolatilitet från kriser och konflikter. Geopolitiska spänningar och volatila energimarknader – framförallt Mellanösternkonflikten och störningarna i Hormuzsundet – utgör akuta risker .

Gödselprischock

• Rapporten konstaterar att lantbrukarna står ”i frontlinjen när energi- och gödselkostnaderna stiger” .
• Stängningen av Hormuzsundet (i praktiken från slutet av februari 2026) utlöste en allvarlig gödselbrist. Världsbankens gödselprisindex steg med över 12 procent under Q1 2026, den sjätte uppgången på sju kvartal .
• Ureapriserna har ungefär fördubblats sedan störningarna började . Uppgifterna – gödselpriserna upp 50 procent sedan konflikten började, urea upp 80 procent sedan februari till över 850 dollar per ton – stämmer väl överens med den rapporterade prisutvecklingen .
• FAO:s egen analys konstaterar att stängningen avlägsnade en ”betydande volym gödselmedel och kritiska insatsvaror från internationell handel, vilket utlöste ett abrupt utbudschock som inte snabbt kan ersättas” .
• Svavel/svavelsyra upp över 1 000 procent sedan början av 2025: detta påstående har inte kunnat verifieras i OECD-FAO:s pressmeddelande eller de tillgängliga officiella källorna. Källorna bekräftar svår press på gödselmarknaderna med kraftigt höjda priser på kväve och fosfat, men anger inte någon exakt siffra på 1 000 procent för svavel/svavelsyra i samband med Outlook .

Oproportionerlig påverkan på låginkomstländer

• Rapporten slår fast: om den genomsnittliga energiprisökningen på 33 procent som noterats under första halvåret 2026 fortsätter, skulle den globala spannmålsproduktionen minska med 0,9 procent 2027, och betydligt mer – med 1,7 procent – i låginkomstländerna .
• Höginkomstländer har sannolikt bättre förmåga att absorbera chockerna, men låginkomstländerna riskerar försämrad livsmedelsförsörjning, där hushåll tvingas minska sitt matintag och byta till billigare varor .
• Störningarna i Hormuzsundet har drabbat stora asiatiska importörer och utvecklingsländer som är beroende av bränsle- och gödseltransporter hårdast .

Stokastisk modellering: 25 procents risk för lägre inkomster

Rapportens egen stokastiska analys – som modellerar frekvensen av de senaste årens chocker – visar att om den chockfrekvens som observerats de senaste åren fortsätter, är det 25 procents sannolikhet att lantbruksinkomsterna 2035 är lägre än dagens nivåer . Kortsiktiga risker är också betydande: de senaste energiprisuppgångarna och den minskade gödselanvändningen som följer kommer sannolikt att påverka jordbruksproduktionen redan 2027 .

Sammanfattning av bekräftade slutsatser

Rapportens centrala spänning är tydlig: produktivitetsförbättringarna ger ett modest inkomstlyft på 9 procent, men om de frekventa utbudschockerna – som redan materialiserats genom Hormuz-stängningen – fortsätter, är det en chans på fyra att hela decenniets vinst utplånas. De fattigaste länderna drabbas hårdast.