EU och Kina i hetluften – underskottet på 360 miljarder euro och risken för ett handelskrig

Den 29–30 juni 2026 mötte EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič Kinas handelsminister Wang Wentao i Bryssel för högspända samtal om den eskalerande handelsobalansen mellan de två ekonomiska jättarna . Mötet ägde rum mot en bakgrund av rekordstora underskott, en allt hårdare europeisk handelspolitik och explicita kinesiska varningar om vedergällning. Här är en faktabaserad genomgång av vad som hände, varför det är viktigt och vad som väntar härnäst.

Samtalen: Vem, när och vad

Šefčovič beskrev samtalen som en omstart, inte en konfrontation: "Vår handelsrelation med Kina har nått en punkt som kräver en omstart. Inte konfrontation, utan ombalansering," sade han offentligt . Samtalen föregicks av veckor av förberedande utbyten, bland annat ett möte den 9–10 juni mellan Kinas vice handelsminister Ling Ji och Ditte Juul Jørgensen (EU-kommissionens generaldirektör för handel och ekonomisk säkerhet) för att förbereda en ny konsultationsmekanism .

Rekordstort – men inte det största någonsin – underskott på 360 miljarder euro

Rubrikerna talade om ett "rekordstort" underskott, men de officiella siffrorna kräver en närmare titt:

• 2025 exporterade EU 199,6 miljarder euro i varor till Kina och importerade 559,4 miljarder euro, vilket gav ett varuhandelsunderskott på 359,8 miljarder euro . Eurostat uppger siffran till 359,9 miljarder euro, en ökning med 2,7 procent jämfört med 312,2 miljarder euro 2024 .
• EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och flera medier beskrev gapet som ungefär 1 miljard euro per dag .
• 2025 var det näst högsta underskottet någonsin, inte det högsta. Rekordet är fortfarande 397,3 miljarder euro från 2022 .
• Första kvartalet 2026 uppgick underskottet till 98 miljarder euro, det högsta sedan tredje kvartalet 2022 .
• 2025 var också första året då samtliga 27 EU-länder hade ett varuhandelsunderskott mot Kina .

Varför det spelar roll: underskottet är strukturellt betingat – det har mer än fördubblats i värde och ökat mer än femfaldigt i volym mellan 2015 och 2025 – och har blivit en central politisk sårbarhet för EU-ledare som möter tryck från inhemska industrier.

Ny konsultationsmekanism för handel och investeringar

En viktig process levererades veckorna före Brysselmötet. Den 9–10 juni höll Ling Ji och Jørgensen vad båda sidor beskrev som "djupgående och omfattande" diskussioner om att inrätta en Kina-EU-konsultationsmekanism för handel och investeringar . Mekanismen är tänkt som en strukturerad dialogplattform för att lösa friktioner innan de eskalerar till formella tvister. Båda sidor enades om att arbeta för "praktiska resultat" vid dess första möte .

Växande europeiskt tryck mot kinesisk överkapacitet

Brysselförhandlingarna ägde inte rum i ett vakuum. Europeisk politisk fart för att stå emot kinesisk industriexport hade byggts upp under flera månader:

• I maj 2026 uppmanade en koalition av fem medlemsländer – Spanien, Italien, Nederländerna, Frankrike och Litauen – formellt EU-kommissionen att anta strängare handelsverktyg mot kinesisk industriell överkapacitet, med krav på bredare skyddsåtgärder och snabbare nöd-tullar .
• EU-ledarna vid ett toppmöte i juni 2026 enades om att skärpa handelsförsvaret mot den kinesiska exportvågen, som tjänstemän beskrev som ett existentiellt hot mot europeisk industri .
• Europaparlamentet pekade ut billig kinesisk EV-export och överkapacitet som ett direkt hot mot Europas fordonssektor .
• Från och med juli 2026 sänker EU tullfria stålkvoter med 47 procent, från cirka 33 miljoner ton till 18,3 miljoner, och fördubblar tullarna utanför kvoten från 25 till 50 procent fram till 2031 .
• EU-kommissionen överväger lagstiftning som tvingar företag i känsliga sektorer att diversifiera leverantörer till minst tre källor – särskilt för att minska beroendet av Kina .

Dämpade förväntningar på genombrott

Trots den intensiva diplomatiska tidtabellen var förväntningarna på ett konkret avtal låga. EUobserver beskrev mötet den 29 juni som "en avgörande händelse", men de flesta analytiker såg samtalen som en övning i eskaleringshantering – att hålla kanalerna öppna snarare än att nå fram till eftergifter . Djupa strukturella meningsskiljaktigheter om industrisubventioner, marknadstillträde och orsakerna till obalansen förblev olösta.

Pekings varningar mot protektionism

Kina gick in i samtalen med en defensiv och uttrycklig varningshållning:

• I slutet av maj 2026 varnade Peking för att man omedelbart skulle vidta motåtgärder om EU gick vidare med föreslagna verktyg mot kinesisk överkapacitet, vilket signalerade möjligheten till anti-diskriminerings- och leveranskedjeutredningar .
• Kinas handelsdepartement varnade för att om EU införde "unilaterala handelsinstrument" eller diskriminerande restriktioner skulle Kina "beslutsamt vedergälla" och vidta effektiva åtgärder för att skydda sina intressen .
• Kinas ambassadör i EU, Cai Run, sade att Peking är "fullt medvetet" om blockets oro, insisterade på att Kina "aldrig medvetet eftersträvat ett handelsöverskott" och uppmanade till att lösa frågor genom dialog – samtidigt som han bestämt motsatte sig protektionism .
• Kinesiska utrikesdepartementets talesperson Mao Ning upprepade att kärnan i EU-Kinas ekonomiska relationer är "ömsesidig nytta och vinstdelning" och uppmanade EU att upprätthålla frihandel och rättvis konkurrens .

Bredare kontext: EV-tullar och diversifiering av leveranskedjor

Elbilstullar. Tvisten om elbilar är den centrala stridsfrågan. EU-kommissionen drog i juni 2024 slutsatsen att kinesisktillverkade elbilar gynnats av orättvisa subventioner och införde provisoriska utjämningstullar på 17,4 till 38,1 procent . I oktober 2024 trädde slutgiltiga tullar på upp till 45 procent i kraft . I januari 2026 utfärdade EU riktlinjer som tillåter kinesiska elbilstillverkare att ersätta tullar med åtaganden om minimipriser, vilket ger en möjlig utväg . Data från Mercator-institutet visar att kinesisk elbilsexport var en stor drivkraft bakom Pekings rekordstora handelsöverskott med EU under första kvartalet 2026 .

Diversifiering av leveranskedjor. EU-kommissionen överväger nu lagstiftning som skulle kräva att företag i känsliga sektorer minskar sitt beroende av enskilda leverantörer – särskilt Kina – och diversifierar till minst tre källor . Detta är en del av EU:s strategi för ekonomisk säkerhet, som följer en logik av "främja, skydda och samarbeta" som kombinerar marknadsförsvar med uppbyggnad av inhemsk kapacitet .

Stål och bortom. Konfrontationen har breddats från elbilar till stål (med 47-procentig kvotsänkning), maskiner och elektrisk utrustning – de två främsta produktkategorierna i EU-Kina-handeln . Analytiker vid Atlantic Council noterar att vad som började som en debatt om kinesiska elbilar har utvecklats till en mycket bredare konfrontation med de strukturella konsekvenserna av Kinas industriella överkapacitet, som nu sträcker sig till vindkomponenter, solpaneler och äldre halvledare .

Framtidsutsikter

Brysselsamtalen speglar en relation vid en vändpunkt. Båda sidor investerar i dialogmekanismer för att hantera eskalering, men de strukturella drivkrafterna – Kinas industriella överkapacitet, EU:s växande underskott och inrikespolitiskt tryck i Europa för ett starkare handelsförsvar – visar inga tecken på att avta. Risken för ett handelskrig är fortfarande hög, men mötet den 29 juni signalerar en ömsesidig preferens, åtminstone för nu, att fortsätta samtalen snarare än att eskalera unilateralt.