Ramavtal mellan Israel och Libanon undertecknat i Washington – Hizbollah vägrar gå med

Ramavtalet

Den 26 juni 2026, efter fyra dagars samtal (23–26 juni) i Washington, undertecknade Israels och Libanons ambassadörer i USA ett trepartsramavtal tillsammans med USA:s utrikesminister Marco Rubio . Rubio beskrev det som ett "första steg" mot fred — "början på början" — efter månader av strider mellan Israel och Hizbollah . Avtalet omfattar inte Hizbollah, som inte var part i förhandlingarna .

Vad avtalet innebär

Moment	Detaljer
Åtagande om eldupphör	Parterna bekräftar ett slut på fientligheterna, villkorat av ett fullständigt upphörande av attacker och en stegvis implementering av FN:s säkerhetsråds resolution 1701
Libanesiska arméns utplacering	"Pilotzoner" i södra Libanon där Libanons väpnade styrkor (LAF) får exklusiv säkerhetskontroll, medan Hizbollahs styrkor ska dras tillbaka
Förhandlingsspår	En mekanism för fortsatta samtal om israeliskt tillbakadragande från södra Libanon, Hizbollahs avväpning och gränsdragning
USA:s medlarroll	USA kvarstår som garant och medlare för genomförandet av nästa steg

Viktiga detaljer — som tidsplanen för israeliskt tillbakadragande, avväpningsprocessen och en permanent gränsuppgörelse — lämnades medvetet öppna för senare förhandlingar .

Stora hinder och motstridiga uttalanden

Israels position (Netanyahu): Strax efter undertecknandet förklarade premiärminister Benjamin Netanyahu att israeliska trupper skulle stanna kvar i södra Libanon tills Hizbollah är fullständigt avväpnat — ett villkor som Hizbollah kategoriskt avvisat . Israels ambassadör Yechiel Leiter betonade att Israel kommer att behålla sin buffertzon tills LAF visar att de kan avväpna Hizbollah .

Hizbollahs avvisande: Hizbollahs generalsekreterare Naim Qassem kallade ramavtalet "löjligt, förnedrande och kränkande" och krävde att "Israel måste lämna landet villkorslöst" . Hizbollah varnade för att varje försök från libanesiska myndigheter att genomföra avtalet skulle utlösa ett inbördeskrig .

Den grundläggande låsningen: Libanons regering prioriterar ett fullständigt israeliskt tillbakadragande från södra Libanon; Israel prioriterar Hizbollahs avväpning. Inget av villkoren är acceptabelt för den andra sidans viktigaste aktörer, och Hizbollahs militära kapacitet försvagades inte tillräckligt i den tidigare konflikten för att tvinga fram efterlevnad .

Regional kontext

1. USA–Iran 14-punktsmemorandum (Islamabadmemorandumet)
Några dagar tidigare, 17–19 juni 2026, undertecknade USA och Iran ett 14-punkts memorandum of understanding (ofta kallat Islamabadmemorandumet) i Genève/Schweiz, med Qatar och Pakistan som medlare . Det fastställde ett omedelbart eldupphör i USA–Iran-kriget, återöppnade Hormuzsundet, hävde den amerikanska sjöblockaden av iranska hamnar och skapade ett 60-dagarsfönster för omfattande kärnvapenförhandlingar . Denna bredare USA–Iran-détente gav diplomatisk medvind för Israel–Libanon-samtalen — men komplicerade dem också, eftersom Hizbollah är Irans främsta ombud och MoU:t inte explicit kräver att Hizbollah avväpnas .

2. UNIFILs avveckling och ersättningsplaner
FN:s säkerhetsråd röstade i augusti 2025 för att förlänga UNIFILs mandat för sista gången, med slutdatum 31 december 2026, och en systematisk nedtrappning och tillbakadragande under 2027 . FN:s generalsekreterare António Guterres föreslog en ny FN-styrka för södra Libanon som ersättning för UNIFIL, med uppgift att övervaka gränsen, stödja LAF och förhindra förnyade fientligheter . Men inget nytt mandat har godkänts ännu, vilket skapar ett säkerhetsvakuum just när ramavtalet kräver att LAF tar kontroll över pilotzoner .

3. Motstridiga rapporter om IDF:s operativa begränsningar
Flera källor indikerar att medan ramavtalet undertecknades fortsatte IDF att operera i södra Libanon och behålla sin buffertzon. Rapporterna går isär om huruvida IDF formellt har begränsat sina operationer enligt det nya avtalet. Israelska tjänstemän hävdar att inga verkliga begränsningar gäller förrän Hizbollah avväpnats , medan den libanesiska regeringen insisterar på att avtalet innebär ett stegvist israeliskt tillbakadragande . Denna motsättning är fortfarande olöst.