Ryska hökar vill överge fredssamtalen – och eskalera kriget i Ukraina

Därför vill ryska hökar se en upptrappning

Ukrainska attacker långt inne i Ryssland

I juni 2026 attackerade Ukraina mål i bland annat Moskva, Sankt Petersburg och på Krim. Ryssland beskrev dessutom två attacker mot passagerarbussar som dödliga. Angreppen har förstärkt kraven från nationalistiska aktörer på en betydligt större krigsinsats.

Bland förslagen finns full mobilisering, attacker mot europeiska drönarfabriker och till och med användning av taktiska kärnvapen .

En upplevd amerikansk svekpolitik

De hårdföra rösterna menar att Washington hade lovat att få slut på kriget på villkor som gynnade Kreml – särskilt efter Putins toppmöte med USA:s president Donald Trump i Alaska. När någon sådan uppgörelse inte materialiserades tolkade de det som ett amerikanskt svek.

Att Trump dessutom gav klartecken till ukrainska djupattacker ses därför inte som ett steg mot diplomati, utan som ett tecken på att USA inte längre går att lita på .

Kriget mot Iran förändrar Moskvas syn på USA

När USA och Israel inledde attacker mot Iran i slutet av februari 2026 drog ryska hökar slutsatsen att Washington är både militärt opålitligt och olämpligt som medlare. Enligt deras resonemang är Trump nu för upptagen av Iran för att kunna förmedla en rättvis uppgörelse om Ukraina.

Vissa förespråkar därför att Moskva ska överge förhandlingarna och i stället försöka krossa den ukrainska staten militärt. Den 3 mars krävde ryska hökar offentligt att USA:s förmedlade samtal skulle överges och att Ryssland skulle ”satsa dubbelt” på kriget .

Retoriken blir allt mer extrem

Den nationalistiske affärsmannen Konstantin Malofejev har offentligt frågat varför Ryssland inte använder kärnvapen. En inflytelserik blogg med över 650 000 följare har förespråkat bombningar som skulle göra större ukrainska städer obeboeliga.

Bloggaren Jurij Barantjik, som har omkring 90 000 följare, har samtidigt hävdat att Moskva måste ”överlista Trump” innan Trump överlistar Ryssland .

Det som gör den diplomatiska öppningen mindre

Putin avvisar ett direkt möte

Den 5 juni 2026 avvisade Putin uttryckligen Zelenskyjs uppmaning i ett öppet brev till ett personligt möte. ”Jag ser ingen mening” med ett sådant möte, sade den ryske presidenten .

I ett tal till utexaminerade från ryska militärakademier uppmanade han samtidigt armén att fortsätta kämpa. Budskapet var tydligt: Kreml prioriterar fortsatt militärt tryck framför ett snabbt politiskt genombrott .

Moskvas krav handlar om mer än en kompromiss

Redan i slutet av februari övervägde ryska tjänstemän att avbryta fredssamtalen om inte Ukraina gick med på territoriella eftergifter. Enligt uppgifter nära förhandlingarna skulle Moskva sannolikt lämna processen om Kyiv inte accepterade sådana krav .

I slutet av juni upprepade Putin att Ryssland är redo för samtal, men endast på grundval av Istanbulprotokollen från 2022, hans tal till det ryska utrikesdepartementet i juni 2024 och de påstådda överenskommelserna från Anchorage i augusti 2025. Bedömare beskriver dessa utgångspunkter som krav på ukrainsk kapitulation, inte som en ömsesidig fredsuppgörelse .

Zelenskyj ser ett tidsfönster fram till vintern

Zelenskyj har sagt att Ukraina bara har ett begränsat tidsfönster – fram till vintern 2026 – för att hitta en diplomatisk väg framåt. Därefter väntas Ryssland åter kunna slå hårt mot Ukrainas energiinfrastruktur under vintermånaderna.

Den ukrainske presidenten har beskrivit öppningen som verklig, men snabbt krympande . En senior ukrainsk befälhavare har dessutom talat om ett operativt fönster på sex månader innan Ukrainas personalbrist riskerar att försvaga landets position på slagfältet .

USA:s fokus splittras av Iran

Trumpadministrationens militära operationer i Iran har tagit diplomatisk kapacitet från Ukraina och fördröjt eller stör samtalen. En ny förhandlingsrunda som planerades i Abu Dhabi i mars 2026 försvårades av stängt luftrum och en förändrad amerikansk prioritering .

Zelenskyj sade att ”våra partners prioritet och all uppmärksamhet är riktad mot situationen kring Iran”, vilket ledde till att mötet sköts upp . Den 19 mars bekräftade Kreml att de trilaterala samtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina befann sig i en ”situationsbetingad paus” .

USA:s kongressutredningstjänst, Congressional Research Service, har varnat för att avstannade samtal, motstridiga krav från parterna och följderna av USA:s militära insatser i Mellanöstern snabbt stänger den diplomatiska vägen .

Putin har ännu inte ställt sig bakom de mest extrema kraven

Kreml har hittills inte offentligt stött de hårdföras mest långtgående förslag, som kärnvapenanvändning eller ett definitivt övergivande av fredssamtalen. Tre högt uppsatta tjänstemän har medgett att förhandlingarna inte har lett någonstans, men utan att förklara processen formellt avslutad .

Det betyder dock inte att läget är stabilt. När nationalistisk vrede växer och förväntningarna på en upptrappning blir starkare kan Putins handlingsutrymme minska. Den centrala frågan är därför inte bara om Moskva fortfarande säger sig vara öppet för samtal – utan vilka villkor som återstår när den diplomatiska öppningen håller på att stängas.