Elbilar forsar fram i EU – flera medlemsländer drar tillbaka krav på urvattnade utsläppsregler

Översikt

En "spektakulär" ökning av elbilsförsäljningen inom EU – där antalet nyregistrerade batteridrivna elbilar steg med 40 procent jämfört med föregående år i juli 2025 och elbilar i december sålde mer än bensinbilar för första gången – har fått flera medlemsländer att dra tillbaka sitt stöd för att luckra upp CO₂-reglerna. Det uppger EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra . 2035-målet mildrades i december 2025 från ett totalförbud till ett krav på 90 procents CO₂-minskning , men den snabba elbilstillväxten stärker nu policyn istället för att undergräva den.

---

Senaste elbilsförsäljningsdata

• Juli 2025: Den europeiska elbilsmarknaden noterade 301 924 nyregistreringar, en ökning med 40 procent jämfört med föregående år . Från januari till juli 2025 uppgick totala elbilsregistreringarna till 2,1 miljoner .
• December 2025: Försäljningen av helelektriska bilar överträffade för första gången bensinförsäljningen inom EU .
• Första halvåret 2025: Försäljningen av batteridrivna elbilar (BEV) i de fem största europeiska marknaderna växte med 25 procent jämfört med föregående år efter en nedgång under 2024 . Tysklands BEV-försäljning ökade med 43 procent under första kvartalet 2025 .
• Januari–april 2026: Batteridrivna elbilar hade en marknadsandel på 20 procent i Europa, upp 4 procentenheter från samma period 2025 .
• Helåret 2025: Tyskland förblev den största BEV-marknaden, med en elbilsförsäljning upp 43 procent .

Varför medlemsländerna drog tillbaka stödet för att försvaga CO₂-reglerna

• Direkt orsak: Den accelererande elbilstillväxten minskade det politiska trycket att urvattna utsläppsnormerna. Hoekstra sade den 25 juni 2026 att ”vissa [medlemsländer] har faktiskt varit mycket högljudda om att antingen försena eller mjuka upp standarderna, men på grund av den spektakulära elbilstillväxten ändrar de nu uppfattning” .
• Sju länder går emot: I juni 2026 avvisade Danmark, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien och Sverige formellt varje uppluckring av unionens bilutsläppsregler. De varnade för att nya undantag skulle sakta ner elbilsomställningen och undergräva miljardinvesteringar som redan gjorts av Europas bilindustri .

Politiska reaktioner från kommissionär Wopke Hoekstra

• Hoekstra kallade elbilsförsäljningsökningen för ”spektakulär” och bekräftade att den försvagar det politiska momentumet för att rulla tillbaka förbudet mot förbränningsmotorer .
• I januari 2026 sade han inför Europaparlamentet att elbilsandelen nått 20 procent och förklarade att ”omvandlingen ... är i full gång”. Han föreslog incitament för små elbilar tillverkade i EU samt nollutsläppskrav för företagsflottor .
• I december 2025 försvarade han det mildrade 2035-målet som ”en smart, klok kompromiss för klimat och konkurrenskraft”, samtidigt som han insisterade på att den övergripande riktningen mot koldioxidfrihet var intakt .

Det reviderade 2035-målet

• Ursprunglig regel (förordning EU 2023/851): 100 procents CO₂-minskning för nya personbilar och lätta lastbilar från 2035 – i praktiken ett förbud mot nya fordon med förbränningsmotor .
• December 2025-revision: Europeiska kommissionen mildrade detta till ett krav på i genomsnitt 90 procents minskning av avgasutsläppen för nya bilflottor senast 2035, vilket tillåter en begränsad andel fordon med förbränningsmotor .
• April 2025-flexibilitetsåtgärd: En separat riktad ändring gör att tillverkare kan uppfylla målen för 2025–2027 med ett treårigt genomsnitt istället för årlig efterlevnad .

Aktuellt politiskt landskap

Den politiska bilden är tudelad:

• Pro-ambitionskoalition (juni 2026): Sju medlemsländer driver aktivt på för att behålla strikta regler och argumenterar att den accelererande elbilsmarknaden gör ytterligare försvagningar onödiga och kontraproduktiva .
• Biltillverkarnas tryck fortsätter: Europeiska bil- och underleverantörsföreningar hävdar att 2035-målen ”inte längre är genomförbara” och har krävt ytterligare förlängningar . Tyskland och Italien hade tidigare pressat hårt för december 2025-uppmjukningen .
• Hoekstras position: Han argumenterar nu att marknadsmomentum i sig är det starkaste argumentet för att behålla 2035-ramverket, även i dess reviderade 90-procentsform, och att elbilsförsäljningstillväxten minskar behovet av ytterligare regelflexibilitet .