EU-rådet höjer tröskeln för hållbara fonder – men släpper in fossilbolag i omställningskategori

Den 24 juni 2026 enades EU-rådet om sin formella förhandlingsposition för den efterlängtade reformen av förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR) . Positionen skriver om centrala regler som avgör vilka fonder som får kalla sig "hållbara" eller "omställning" – och öppnar dörren bredare för fossila bränslebolag att kvalificera sig för omställningsinriktade produkter. Här är vad som ändrats, hur det jämförs med kommissionens ursprungliga förslag från november 2025, och vad som händer härnäst.

De tre nya fondkategorierna finns kvar – men ribban höjs

Både kommissionen och rådet är överens om den centrala arkitekturen: ett nytt system med tre frivilliga produktkategorier som ersätter dagens artikel 8 ("ljusgrön") och artikel 9 ("mörkgrön") .

• Hållbar (ny artikel 9) – fonder med ett hållbarhetsmål.
• Omställning (ny artikel 7) – fonder som investerar i företag på en trovärdig omställningsväg.
• ESG-grunder (ny artikel 8) – fonder som integrerar hållbarhetsfaktorer.

Enligt båda versionerna måste minst 70 procent av fondens portfölj uppfylla relevanta kategorikriterier . Det är en betydande skärpning jämfört med dagens faktiska 50-procentsminimum för artikel 9-fonder enligt ESMA:s riktlinjer.

Tröskeln för taxonomianpassning höjs från 15 till 20 procent

Kommissionens förslag från november 2025 satte en lägsta nivå på 15 procents EU-taxonomianpassning för att en fond ska kvalificera sig som omställnings- eller hållbar, med möjlighet att justera den senare genom delegerad akt . Rådet höjde denna tröskel till 20 procent – ett drag som ligger i linje med Europaparlamentets eget utkast, som också antog ett 20-procentkrav .

Den praktiska effekten kan vara begränsad: enligt en rapport från 2024 från EU:s plattform för hållbar finansiering uppfyller 44 procent av dagens artikel 9-fonder redan 20-procentströskeln . Ändå höjs golvet för alla nya märkta produkter.

Fossila bränslebolag får en tydligare väg in i omställningsfonder

Det är här rådets position avviker mest från kommissionens ursprungliga text. Enligt kommissionens förslag uteslöt omställningskategorin företag med ≥1 procents intäkter från stenkol eller brunkol, företag som utvecklar nya fossilbränsleprojekt och företag som inte fasade ut kol eller brunkol för elproduktion .

Rådets position minskar dessa uteslutningar . Enligt rådets text kan fossila bränslebolag som expanderar sin verksamhet fortfarande kvalificera sig för omställningsfonder om två villkor är uppfyllda :

• Företaget avsätter 20 procent av sina kapitalutgifter till ekonomiska verksamheter som är förenliga med EU:s taxonomi.
• Det har en tydlig, tidsbunden strategi för att minska växthusgasutsläppen.

För att öka transparensen blir sådana investeringar också föremål för en fjärde obligatorisk indikator vid bedömning av negativa konsekvenser . Rådet gjorde denna förändring för att "erkänna deras viktiga roll och bidrag i omställningen" .

Rådets position är därför mer tillåtande när det gäller inkludering av fossila bränslen jämfört med kommissionens ursprungliga text. Miljöförespråkare har allmänt sett denna minskning av uteslutningar som en betydande försvagning av regelverket . Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK), ett rådgivande EU-organ, hade tidigare efterlyst starkare krav på omställningsplaner, inklusive en obligatorisk Parisavtal-anpassad plan för utfasning av fossila bränslen för företag i omställningsfonder .

Rapportering om negativa konsekvenser och ersättning på företagsnivå tas bort

Både kommissionen och rådet är överens om en stor förenkling: att eliminera kravet på rapportering om negativa konsekvenser (PAI) på företagsnivå och krav på webbpublicering . Finansiella marknadsaktörer kommer inte längre att behöva redovisa hur de beaktar PAI på företagsnivå. Kommissionen föreslog också att ta bort skyldigheten att lämna upplysningar om ersättningspolicy, och rådet följer denna linje .

70-procentsgränsen för minimiinvesteringar ligger kvar

Båda institutionerna kräver att minst 70 procent av en fonds investeringar uppfyller relevanta kategorikriterier – hållbara investeringar, omställningsinvesteringar eller integrering av ESG-faktorer . Detta ersätter dagens faktiska 50-procentsminimum för artikel 9-fonder och är utformat för att förbättra jämförbarheten och förhindra greenwashing .

Viktiga skillnader i korthet

Fråga	Kommissionens förslag (nov 2025)	Rådets position (juni 2026)
Tröskel för taxonomianpassning	15 % för omställnings-/hållbara kategorier	20 %
Uteslutning av fossila bränslen i omställningskategori	Breda uteslutningar för kol/brunkol (>1 % intäkter) och nya fossilbränsleprojekt	Minskade uteslutningar – tillåter expansion av fossila bränslen i omställningsfonder om 20 % av kapitalutgifterna är taxonomianpassade
Produktkategorier	Tre kategorier (Hållbar, Omställning, ESG-grunder)	Samma tre kategorier, i stort sett överensstämmande
PAI-rapportering på företagsnivå	Borttagen	Borttagen
Ersättningsrapportering	Borttagen	Borttagen
70-procentsgräns för minimiinvestering	Ja, 70 % av portföljen allokeras till angiven strategi	Ja, 70 % behålls

Rådets position är i stort sett mer tillåtande när det gäller inkludering av fossila bränslen i omställningsfonder och strängare när det gäller tröskeln för taxonomianpassning (20 % jämfört med 15 %) jämfört med kommissionens ursprungliga text.

Vad händer härnäst: Trilogförhandlingar

Med rådets position nu fastställd börjar det verkliga förhandlingsarbetet. Trilogförhandlingar mellan Europeiska kommissionen, rådet och Europaparlamentet kommer att jämka samman de tre positionerna till en slutgiltig text .

Viktiga öppna frågor:

• Omfattning av uteslutning av fossila bränslen: Parlamentets utkast intar också en tuffare linje när det gäller uteslutningar, så detta kommer att bli en central stridsfråga .
• Taxonomitröskel: Både parlamentet och rådet ligger på 20 procent, men kommissionen kan försöka återgå till sina ursprungliga 15 procent .
• Undantag för professionella investerare: Det läckta utkastet innehöll ett undantag för alternativa investeringsfonder som endast marknadsförs till professionella investerare, men både kommissionens formella förslag och rådets position tog bort det. Parlamentet kan försöka återinföra det .

Ikraftträdande: Januari 2029

Måldatum för tillämpning är januari 2029, vilket ger branschen och tillsynsmyndigheterna cirka 2,5 år på sig att implementera de nya kategorierna och upplysningsreglerna efter att förordningen har antagits .