Filippinerna: 4,1% (ned från 5,8%)

S&P sänkte Filippinernas BNP-prognos för 2026 till 4,1%, en kraftig minskning från tidigare 5,8% . De viktigaste faktorerna:

• Svag konsumentefterfrågan – den privata konsumtionen, som är motor i filippinsk ekonomi, är dämpad .
• Minskade infrastrukturinvesteringar – en avmattning i offentliga infrastruktursatsningar som S&P tidigare betraktade som tillfällig tynger nu tillväxten .
• Höga energikostnader – skenande oljepriser till följd av Mellanösternkonflikten driver upp insatskostnader och dämpar ekonomisk aktivitet .
• Korruptionsskandal – en utredning om korruption inom översvämningsskydd har bromsat statliga utgifter och påverkat det ekonomiska sentimentet negativt .
• Försvagad kreditutsikt – S&P reviderade i april 2026 Filippinernas ratingutsikter från "positiva" till "stabila", med hänvisning till energi-prischocken och infrastrukturinvesteringarnas avmattning .

Filippinernas ekonomi bromsade redan in till 4,4% 2025, jämfört med ett genomsnitt på 6,3% de tre föregående åren .

Indien: 6,6% för FY27 (ned från 7,7%)

S&P sänkte Indiens BNP-tillväxtprognos för budgetåret 2026/27 (slutar mars 2027) till 6,6%, från 7,7% FY26 . Tre huvudsakliga orsaker anges:

• Energistress – Indien importerar 88% av sin råolja, vilket gör landet mycket sårbart för oljeprischocken från Mellanösternkonflikten. Högre importnotor vidgar handelsunderskottet och eldar på inflationen .
• Svag monsun / El Niño-driven regnbrist – förväntningar om en undernormal monsun hotar jordbruksproduktionen och efterfrågan på landsbygden, en viktig konsumtionsmotor .
• Avtagande global tillväxt – försvagad extern efterfrågan, särskilt från stora handelspartner, minskar exportmomentum .
• Stigande inflation – S&P prognostiserar att detaljhandelsinflationen stiger till 5,1% FY27, vilket urholkar hushållens reala köpkraft .

Regional tudelning: energiimportörer kontra AI-exponerade länder

S&P Global Ratings rapport för tredje kvartalet 2026 har titeln "AI-Exposed Markets To Outperform" (AI-exponerade marknader kommer att överträffa) och drar en tydlig linje mellan vinnare och förlorare .

Mest sårbara (energiimportörer utan AI-export):

• Nettooljeimportörer som Filippinerna, Indien och andra syd- och sydostasiatiska länder drabbas hårdast av Mellanösternkonflikten .
• S&P varnar för att en ihållande energichock kan sätta kreditpress på ungefär en sjättedel av alla företag i Asien-Stillahavsregionen, med oljepriskänsliga sektorer som transport, kemi och tillverkning i farozonen .
• Konflikten i Mellanöstern och en delvis stängd Hormuzsund utgör en "försörjningskedjekris" som kan vända den starka tillväxt- och finansieringssituationen i regionen .
• S&P:s bredare analys av tillväxtmarknader varnar för att energichocken riskerar att avsluta en period av kreditbetygsuppgraderingar och kan utlösa en ny nedgraderingscykel för utvecklingsekonomier .

Bättre positionerade (AI-exponerade teknologiexportörer):

• Explosionsartad AI-relaterad efterfrågan driver en asiatisk teknologiexportboom som gynnar länder som Malaysia, Taiwan, Sydkorea och Singapore – marknader med djupa kedjor inom halvledare och AI-infrastruktur .
• S&P:s rapport identifierar uttryckligen AI-exponerade marknader som sannolikt kommer att överträffa regionen i övrigt .
• Moody's Analytics noterar på liknande sätt att AI-ledd export och investeringar har hjälpt Asien-Stillahavsregionen att klara av Mellanöstern-fallet, men varnar för att det "maskerar en växande lista av sårbarheter" för icke-tekniska ekonomier .

Viktigaste regionala tudelning:

Slutsats: S&P:s Asien-Stillahavsprognos visar en region i två hastigheter – AI-länkade ekonomier går bättre, medan energiimporterande ekonomier möter växande tryck från Mellanösternkonflikten, högre oljepriser och inhemska strukturella svagheter . Nedrevideringarna för Filippinerna och Indien är de mest framträdande exemplen på denna klyfta.

Filippinerna: 4,1% (ned från 5,8%)

S&P sänkte Filippinernas BNP-prognos för 2026 till 4,1%, en kraftig minskning från tidigare 5,8% . De viktigaste faktorerna:

• Svag konsumentefterfrågan – den privata konsumtionen, som är motor i filippinsk ekonomi, är dämpad .
• Minskade infrastrukturinvesteringar – en avmattning i offentliga infrastruktursatsningar som S&P tidigare betraktade som tillfällig tynger nu tillväxten .
• Höga energikostnader – skenande oljepriser till följd av Mellanösternkonflikten driver upp insatskostnader och dämpar ekonomisk aktivitet .
• Korruptionsskandal – en utredning om korruption inom översvämningsskydd har bromsat statliga utgifter och påverkat det ekonomiska sentimentet negativt .
• Försvagad kreditutsikt – S&P reviderade i april 2026 Filippinernas ratingutsikter från "positiva" till "stabila", med hänvisning till energi-prischocken och infrastrukturinvesteringarnas avmattning .

Filippinernas ekonomi bromsade redan in till 4,4% 2025, jämfört med ett genomsnitt på 6,3% de tre föregående åren .

Indien: 6,6% för FY27 (ned från 7,7%)

S&P sänkte Indiens BNP-tillväxtprognos för budgetåret 2026/27 (slutar mars 2027) till 6,6%, från 7,7% FY26 . Tre huvudsakliga orsaker anges:

• Energistress – Indien importerar 88% av sin råolja, vilket gör landet mycket sårbart för oljeprischocken från Mellanösternkonflikten. Högre importnotor vidgar handelsunderskottet och eldar på inflationen .
• Svag monsun / El Niño-driven regnbrist – förväntningar om en undernormal monsun hotar jordbruksproduktionen och efterfrågan på landsbygden, en viktig konsumtionsmotor .
• Avtagande global tillväxt – försvagad extern efterfrågan, särskilt från stora handelspartner, minskar exportmomentum .
• Stigande inflation – S&P prognostiserar att detaljhandelsinflationen stiger till 5,1% FY27, vilket urholkar hushållens reala köpkraft .

Regional tudelning: energiimportörer kontra AI-exponerade länder

S&P Global Ratings rapport för tredje kvartalet 2026 har titeln "AI-Exposed Markets To Outperform" (AI-exponerade marknader kommer att överträffa) och drar en tydlig linje mellan vinnare och förlorare .

Mest sårbara (energiimportörer utan AI-export):

• Nettooljeimportörer som Filippinerna, Indien och andra syd- och sydostasiatiska länder drabbas hårdast av Mellanösternkonflikten .
• S&P varnar för att en ihållande energichock kan sätta kreditpress på ungefär en sjättedel av alla företag i Asien-Stillahavsregionen, med oljepriskänsliga sektorer som transport, kemi och tillverkning i farozonen .
• Konflikten i Mellanöstern och en delvis stängd Hormuzsund utgör en "försörjningskedjekris" som kan vända den starka tillväxt- och finansieringssituationen i regionen .
• S&P:s bredare analys av tillväxtmarknader varnar för att energichocken riskerar att avsluta en period av kreditbetygsuppgraderingar och kan utlösa en ny nedgraderingscykel för utvecklingsekonomier .

Bättre positionerade (AI-exponerade teknologiexportörer):

• Explosionsartad AI-relaterad efterfrågan driver en asiatisk teknologiexportboom som gynnar länder som Malaysia, Taiwan, Sydkorea och Singapore – marknader med djupa kedjor inom halvledare och AI-infrastruktur .
• S&P:s rapport identifierar uttryckligen AI-exponerade marknader som sannolikt kommer att överträffa regionen i övrigt .
• Moody's Analytics noterar på liknande sätt att AI-ledd export och investeringar har hjälpt Asien-Stillahavsregionen att klara av Mellanöstern-fallet, men varnar för att det "maskerar en växande lista av sårbarheter" för icke-tekniska ekonomier .

Viktigaste regionala tudelning:

Slutsats: S&P:s Asien-Stillahavsprognos visar en region i två hastigheter – AI-länkade ekonomier går bättre, medan energiimporterande ekonomier möter växande tryck från Mellanösternkonflikten, högre oljepriser och inhemska strukturella svagheter . Nedrevideringarna för Filippinerna och Indien är de mest framträdande exemplen på denna klyfta.