Trumps prispolitik tvingar Eli Lilly att tänka om – så påverkas lanseringen av nya viktminskningspillret i Europa

MFN-politiken påverkar direkt hur läkemedlet når europeiska patienter. Eli Lillys vd David Ricks har meddelat att bolaget fortfarande kommer att söka offentlig subvention från europeiska regeringar, men den primära lanseringsvägen blir via privata telehealth-plattformar – samma direkt-till-konsument-modell som används i USA . Detta innebär ett paradigmskifte: bolaget lanserar först via privata betalkanaler istället för att vänta månader eller år på nationella subventionsförhandlingar.

Mekanismen bakom förändringen är tydlig. Den 14 augusti 2025 höjde Eli Lilly det brittiska listpriset för Mounjaro (tirzepatid) med upp till 170 % – från 122 till 330 pund per månad för den högsta dosen – som en direkt respons på påtryckningar från Trump-administrationen att sänka priserna i USA . Genom att höja priserna i Europa kan bolaget skydda de amerikanska referenspriserna från att sjunka för lågt.

Bredare effekter: färre lanseringar och minskad FoU i Europa

Effekterna av MFN-politiken stannar inte vid Eli Lilly. En analys från GlobalData, publicerad i mars 2026, visar att antalet nya läkemedelslanseringar i Europa har minskat med cirka 35 % sedan MFN-ordern infördes, eftersom bolag försenar introduktioner i EU för att skydda prissättningen i USA . Samtidigt ökar antalet produktindragningar från den europeiska marknaden .

EU-kommissionen har reagerat. Den 16 juni 2026 meddelade EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides att kommissionen formellt ska utreda ”spillover-effekterna” av Trumps prispolitik på EU:s tillgång till läkemedel .

Tysklands nedskärningar förvärrar situationen

Parallellt med MFN-politiken ökar trycket från Tyskland, EU:s största läkemedelsmarknad. Den tyska hälsoministern meddelade den 12 juni 2026 att läkemedelsbolag ”inte kommer att undantas” från besparingsåtgärder, efter att flera bolag varnat för att de kan bli tvungna att avstå från att lansera innovativa läkemedel i Europa om regeringarna inte betalar mer än historiskt .

Analyser från juni 2026 visar att de tyska sjukvårdsnedskärningarna driver en ”multi-miljon euro-exodus” av läkemedelsprojekt. Boehringer Ingelheim har stoppat planerade inhemska investeringar på 900 miljoner euro för perioden 2027–2030, medan Eli Lilly har minskat sina kliniska prövningar i Tyskland .

Tyskland har visserligen infört en medicinsk forskningslag (Medizinforschungsgesetz, MFG) i oktober 2024, som syftar till att göra landet mer attraktivt för kliniska prövningar genom bland annat konfidentiella rabatter till bolag som bedriver egen relevant klinisk forskning i Tyskland . Men de samtidiga besparingsåtgärderna motverkar lagens positiva effekter.

Vad betyder detta för patienter?

Patienter i Europa riskerar att få vänta längre på nya läkemedel och att dessa när de väl kommer främst är tillgängliga via privata betalkanaler istället för inom den offentliga sjukvården . En analys från organisationen ISPOR, publicerad i maj 2026, konstaterar att ”även om MFN är en amerikansk politik, har den redan fått globala spillover-effekter som riskerar att öka accessgapet i Europa och potentiellt underminera EU:s ansträngningar att påskynda tillgång till innovation” .