Omedelbar marknadseufori: oljepriset rasar, börserna stiger

• Oljepriset föll kraftigt när marknaden prisade in återöppningen av Hormuzsundet. Brentolja och andra riktmärken förlorade nästan alla sina krigsrelaterade uppgångar, och oljan var på väg mot sin längsta förlustsvit på tio månader . Goldman Sachs förutspådde ytterligare nedgångar men varnade för att priserna sannolikt inte skulle återgå till nivåerna före kriget i en handvändning .
• Asiatiska marknader ledde en global aktierally måndagen den 15 juni, när investerare kastade av sig den geopolitiska riskpremie som byggts upp under 15 veckor av krig .
• Den 18 juni steg S&P 500 med 1,1 procent och Nasdaq med 1,21 procent (315,60 punkter till 26 337,25) . Philadelphia Semiconductor Index nådde en ny rekordnivå .

Halvledarryssningen: Intel–Apple-affären som katalysator

Chipaktier var den stora vinnaren, drivna av en separat företagskatalysator som lades ovanpå den makrooptimistiska sentimenten:

• Intel-aktien steg nästan 10 procent den 18 juni efter att president Donald Trump tillkännagav att Apple hade gått med på att samarbeta med Intel för att designa och tillverka halvledare i USA .
• Nasdaqs uppgång på 1,9 procent drevs av halvledarvinster, eftersom affären bidrog till att lätta på inflationsoron som hade pressat teknikvärderingarna . Philadelphia Semiconductor Index steg med 6,4 procent .
• Analytiker beskrev rörelsen som en "återhämtning" – teknikaktier hade varit under press från en hökaktig Federal Reserve under den nye ordföranden Kevin Warsh, och Iranavtalet gav en ursäkt för en rotation tillbaka till tillväxtaktier .

Därför kollapsade euforin

Inom 48 timmar underminerades avtalets initiala optimism allvarligt:

• Förvirring och förnekelser – Den 19 juni förnekade Irans utrikesministerium rapporter om att sundet hade stängts, medan Persiska vikens sundmyndighet sade att fartyg med "kompatibla transiteringsförfrågningar" skulle få passera . Men de blandade budskapen skakade marknaderna.
• Förhandlingar skjuts upp – Vicepresident JD Vance sköt upp ett planerat besök i Schweiz för nästa förhandlingsrunda, och diskussioner mellan USA och Iran lades på is .
• Iran meddelar att sundet stängs – På lördagen den 20 juni meddelade Irans gemensamma militärledning att Hormuzsundet åter var stängt, med anklagelser om att USA och Israel hade brutit mot fredsavtalet. USA bestred påståendet och insisterade på att sundet förblev öppet .
• Oljepriset vände – Efter dagar av nedgångar blev oljepriset volatilt och började stiga när avtalets hållbarhet ifrågasattes . New York Times rapporterade att "oljepriserna uppvisade volatilitet på fredagen när osäkerheter uppstod" .

Den strukturella sårbarheten

Analytiker vid Chatham House varnade för att även om avtalet höll, så behöll Iran förmågan att stänga Hormuz igen – och att en samtidig störning från Huthi-rebellerna i Bab el-Mandeb-sundet skulle bli katastrofal . Kärnproblemet var att interimsavtalet var en skör 60-dagars vapenvila utan någon verkställighetsmekanism, vilket lämnade marknaderna att pendla mellan lättnad och förnyad rädsla med varje motsägelsefull rubrik från Teheran.

Omedelbar marknadseufori: oljepriset rasar, börserna stiger

• Oljepriset föll kraftigt när marknaden prisade in återöppningen av Hormuzsundet. Brentolja och andra riktmärken förlorade nästan alla sina krigsrelaterade uppgångar, och oljan var på väg mot sin längsta förlustsvit på tio månader . Goldman Sachs förutspådde ytterligare nedgångar men varnade för att priserna sannolikt inte skulle återgå till nivåerna före kriget i en handvändning .
• Asiatiska marknader ledde en global aktierally måndagen den 15 juni, när investerare kastade av sig den geopolitiska riskpremie som byggts upp under 15 veckor av krig .
• Den 18 juni steg S&P 500 med 1,1 procent och Nasdaq med 1,21 procent (315,60 punkter till 26 337,25) . Philadelphia Semiconductor Index nådde en ny rekordnivå .

Halvledarryssningen: Intel–Apple-affären som katalysator

Chipaktier var den stora vinnaren, drivna av en separat företagskatalysator som lades ovanpå den makrooptimistiska sentimenten:

• Intel-aktien steg nästan 10 procent den 18 juni efter att president Donald Trump tillkännagav att Apple hade gått med på att samarbeta med Intel för att designa och tillverka halvledare i USA .
• Nasdaqs uppgång på 1,9 procent drevs av halvledarvinster, eftersom affären bidrog till att lätta på inflationsoron som hade pressat teknikvärderingarna . Philadelphia Semiconductor Index steg med 6,4 procent .
• Analytiker beskrev rörelsen som en "återhämtning" – teknikaktier hade varit under press från en hökaktig Federal Reserve under den nye ordföranden Kevin Warsh, och Iranavtalet gav en ursäkt för en rotation tillbaka till tillväxtaktier .

Därför kollapsade euforin

Inom 48 timmar underminerades avtalets initiala optimism allvarligt:

• Förvirring och förnekelser – Den 19 juni förnekade Irans utrikesministerium rapporter om att sundet hade stängts, medan Persiska vikens sundmyndighet sade att fartyg med "kompatibla transiteringsförfrågningar" skulle få passera . Men de blandade budskapen skakade marknaderna.
• Förhandlingar skjuts upp – Vicepresident JD Vance sköt upp ett planerat besök i Schweiz för nästa förhandlingsrunda, och diskussioner mellan USA och Iran lades på is .
• Iran meddelar att sundet stängs – På lördagen den 20 juni meddelade Irans gemensamma militärledning att Hormuzsundet åter var stängt, med anklagelser om att USA och Israel hade brutit mot fredsavtalet. USA bestred påståendet och insisterade på att sundet förblev öppet .
• Oljepriset vände – Efter dagar av nedgångar blev oljepriset volatilt och började stiga när avtalets hållbarhet ifrågasattes . New York Times rapporterade att "oljepriserna uppvisade volatilitet på fredagen när osäkerheter uppstod" .

Den strukturella sårbarheten

Analytiker vid Chatham House varnade för att även om avtalet höll, så behöll Iran förmågan att stänga Hormuz igen – och att en samtidig störning från Huthi-rebellerna i Bab el-Mandeb-sundet skulle bli katastrofal . Kärnproblemet var att interimsavtalet var en skör 60-dagars vapenvila utan någon verkställighetsmekanism, vilket lämnade marknaderna att pendla mellan lättnad och förnyad rädsla med varje motsägelsefull rubrik från Teheran.