Israels minister hotar med krig mot Syrien ”förr eller senare”

• Omedelbar vapenvila mellan USA och Iran.
• Återöppnande av Hormuzsundet.
• En 60-dagarsperiod för bredare förhandlingar om Irans kärnkraftsprogram och lättnader i sanktionerna .
• Irans åtagande att avstå från att utveckla kärnvapen .
• Ramverket är under 800 ord och skjuter upp många specifika detaljer, inklusive frågor om Libanon och sanktionernas omfattning .

Israels avvisande och hävdade handlingsfrihet

Israel var inte part i förhandlingarna och var ”åsidosatt och rasande” – avtalet förhandlades helt och hållet bakom Israels rygg . Nationella säkerhetsministern Itamar Ben Gvir förklarade att avtalet inte på något sätt är bindande för Israel . Försvarsministern Israel Katz och premiärminister Netanyahu sade att de motsätter sig en tillbakadragning av israeliska styrkor från Libanon och att operationerna mot Hizbollah kommer att fortsätta . Israels ledare över hela det politiska spektrumet signalerade att de inte kommer att sluta ”montera ner” Hizbollah, trots att USA–Iran-avtalet innebär en vapenvila på alla fronter . Trots Israels initiala vägran rapporterade AP den 19 juni att Israel och Hizbollah nått en överenskommelse om att upphöra med de intensiva striderna i södra Libanon .

Chiklis varning och hökaktiga hållning gentemot Syrien

I en intervju med Israels arméradio den 18 juni sade Chikli att Syrien och Turkiet är ”ett långt mer bekymmersamt problem än Iran” och att krig med Syrien är oundvikligt . Detta är inte Chiklis första eskalering. I december 2025, efter att syriska soldater ropat pro-Gaza-slogans, postade Chikli ”Krig är oundvikligt” . I juli 2025 uppmanade han öppet till eliminering av Syriens president Ahmad al-Sharaa och kallade honom ”en barbarisk mördare” . Sedan Assadregimens fall den 8 december 2024 har Israel invaderat den demilitariserade buffertzonen i sydvästra Syrien intill Golanhöjderna och fortsätter att ockupera den, samtidigt som man genomfört en omfattande flygkampanj mot syriska militära mål .

Netanyahus krav på demilitarisering av södra Syrien

Netanyahu har upprepade gånger krävt fullständig demilitarisering av södra Syrien – specifikt provinserna Quneitra, Daraa och Suwayda, från söder om Damaskus till Jabal al-Druze-regionen . Han har sagt att Israel kommer att använda militära medel för att upprätthålla dessa röda linjer, inklusive att förhindra alla syriska styrkor från att röra sig söder om Damaskus .

Risk för eskalering på Västbanken när Iranfronten avvecklas

USA–Iran-avtalet minskar det regionala krigets fotavtryck. Analytiker har varnat för att Netanyahus högerextrema koalition kan komma att flytta det militära fokuset till Västbanken i takt med att konflikten på flera fronter med Iran och dess allierade trappas ner . New York Times rapporterade att stämningen i Israel gentemot avtalet fångades av rubriken ”Dålig affär”, vilket speglar en djup oro över att Israels säkerhetsprioriteringar åsidosattes .

Växande friktion mellan USA och Israel

Bredare friktion är väldokumenterad. Israels öppna vägran att vara bundet av USA–Iran-avtalet och dess insisterande på att fortsätta operationerna i Libanon i strid med avtalets anda har skapat betydande spänningar med Washington . Washington Times rapporterade att Israel ”på måndagen signalerade att man inte har för avsikt att stoppa stridsoperationerna mot Hizbollah i Libanon, trots att USA–Iran-avtalet lovar en vapenvila på alla fronter” .