Kinas innehav av amerikanska statsobligationer sjönk till 18-årslägsta i april 2026

Den bredare utförsäljningen och dess orsaker

Kina har stadigt minskat sina innehav i över ett decennium. De viktigaste drivkrafterna är:

• Geopolitisk oro – ökad osäkerhet i relationerna mellan USA och Kina, inklusive handelskonflikter och risk för öppen konflikt, har fått Peking att minska beroendet av amerikanska tillgångar .
• Reservdiversifiering – Kina har flyttat valutareserver till guld (som köpts i rekordfart) och utländska aktieinvesteringar som alternativ till amerikanska statsobligationer .
• Politiska riktlinjer – kinesiska myndigheter har uppmanat affärsbanker att minska sina innehav av US Treasuries som en del av en strategisk reträtt från dollar-denominerade tillgångar .
• Kriget i Iran – den bredare geopolitiska situationen, inklusive USA:s konflikt med Iran, har väckt valutaoro och fått centralbanker (inklusive Kinas) att sälja US Treasuries .

Jämförelse med den totala utländska efterfrågan

• Totala utländska innehav av US Treasuries steg till 9 353 miljarder dollar i april 2026, en liten ökning jämfört med mars .
• Utländska investerare köpte netto 103 miljarder dollar i amerikanska värdepapper i april, inklusive statsobligationer .
• Kinas andel av de totala utländska innehaven har sjunkit till cirka 7 procent – den lägsta på 15 år – från över 14 procent vid toppen .
• Kontrasten är slående: medan Kina sålde, köpte de flesta andra stora utländska innehavare.

De största utländska innehavarnas positioner

• Japan förblev den största utländska innehavaren och ökade sitt innehav till cirka 1 210 miljarder dollar i april, upp från 1 190 miljarder dollar i mars .
• Storbritannien ökade också sitt innehav i april och vidgade därmed gapet till Kina som näst största innehavare .
• Japans innehav har varit på en uppåtgående trend sedan början av 2026 och nådde de högsta nivåerna sedan början av 2022 .