Så reagerar centralbankerna på krigsdriven inflation – ECB höjer, Schweiz och Taiwan avvaktar

Här är en sammanfattning baserad på aktuella uppgifter från 2025–2026.

Centralbanker som nyligen ändrat räntan till följd av krigsdriven inflation

Europeiska centralbanken (ECB) – Den mest noterbara förändringen. Den 11 juni 2026 höjde ECB sina tre viktigaste styrräntor med 25 punkter, vilket lyfte inlåningsräntan från 2,00 % till 2,25 % . Detta var ECB:s första räntehöjning på nästan tre år, uttryckligen driven av inflation från kriget i Mellanöstern (Iran) och stigande energipriser .

Bank of Japan – Har också höjt räntan, enligt flera rapporter om centralbanker åtstramar penningpolitiken till följd av Irankrigets inflationsvåg .

Reserve Bank of Australia – Höjde sin styrränta för andra månaden i rad i mars 2026 till 4,1 %, med hänvisning till inflationstryck .

Federal Reserve (USA) – Har signalerat potentiella räntehöjningar under den nya ordföranden Kevin Warsh i takt med att inflationsriskerna från konflikten ökar, men något faktiskt beslut hade inte fattats i mitten av juni 2026 .

Bank of England – Lämnade styrräntan oförändrad på 3,75 % i juni 2026 och noterade att inflationen (2,8 %) förväntas stiga igen på grund av följdeffekter från energipriserna . BoE hade tidigare sänkt räntan men ligger nu still.

---

Specifika åtgärder från de tre efterfrågade centralbankerna

Schweiz nationalbank (SNB)

• Lämnade styrräntan oförändrad på 0 % vid sitt möte den 18 juni 2026, den fjärde raka oförändrade sedan mitten av 2025 .
• Konstaterade att högre energipriser från störningarna i Hormuzsundet och Mellanösternkonflikten har pressat upp inflationen på kort sikt .
• Förstärkte sin beredskap att intervenera på valutamarknaden för att förhindra en snabb och kraftig appreciering av schweizerfrancen givet den geopolitiska osäkerheten .
• Ingen räntehöjning – SNB bedömde att de medelfristiga inflationstrycken i stort sett är oförändrade trots de energidrivna kortsiktiga prisökningarna .

Taiwans centralbank (CBC)

• Lämnade referensräntan oförändrad på 2,00 % vid både sina kvartalsmöten i mars och juni 2026 – det nionde raka kvartalet med oförändrad ränta .
• Höjde inflationsprognosen för 2026 till 1,80 % för KPI och 1,75 % för kärninflationen, med hänvisning till stigande internationella energipriser från Mellanösternkonflikten .
• Signal en "åtstramningsbias" – banken varnade för att kriget utgjorde en nyckelrisk och indikerade att man kan komma att åtstrama i framtiden, men valde att avvakta för att övervaka den ekonomiska påverkan .
• Ingen räntehöjning trots högre energikostnader; man håller still för att ha utrymme att bedöma de fulla ekonomiska följderna .

Europeiska centralbanken (ECB)

• Lämnade räntorna oförändrade på 2,00 % vid mötena 19 mars och 30 april 2026, med hänvisning till den massiva osäkerheten från Mellanösternkonflikten och Irankriget .
• Därefter höjde räntorna med 25 punkter den 11 juni 2026, vilket lyfte inlåningsräntan till 2,25 %, den huvudsakliga refinansieringsräntan till 2,40 % och marginalutlåningsräntan till 2,65 % .
• ECB angav uttryckligen: "Kriget i Mellanöstern genererar inflationstryck, och beslutet att höja räntorna är robust över en rad olika scenarier" .
• Detta var den första räntehöjningen sedan 2023, vilket avslutade en paus på sju möten, och marknaderna förväntar sig ytterligare 1–2 höjningar fram till början av 2027 .

Sammanfattning: Av de tre är det bara ECB som faktiskt har höjt räntan som svar på energiprischocken från Mellanöstern. SNB och Taiwans CBC har båda valt att stå stilla, med hänvisning till den osäkra ekonomiska utsikten och bedömningen att energidriven inflation sannolikt är övergående eller hanterbar för närvarande.