Därför kallar Israel Trumps Iranavtal i Versailles för en ”katastrofal kapitulation”

Varför Israel reagerar så kraftigt

Reaktionen var snabb och hård. Enligt uppgifter som återgivits av Ynet sade en israelisk toppföreträdare: ”Trump svek oss.” En annan menade att USA hade ”betalat kontant och inte fått någonting tillbaka” .

David Horovitz, redaktör för The Times of Israel, använde uttrycket ”katastrofal kapitulation” i en opinionsartikel. Formuleringen plockades därefter upp av bland andra The New York Times .

Yaakov Amidror, tidigare nationell säkerhetsrådgivare åt premiärminister Benjamin Netanyahu och en tydlig hök i säkerhetspolitiken, beskrev avtalet så här: ”Det är ett dåligt avtal där amerikanerna betalar kontant och i bästa fall får ett avsiktsbrev” .

Den israeliska kritiken kretsar kring sex huvudpunkter:

• Israels krigsmål uppnås inte. Israeliska analytiker och företrädare anser att avtalet inte uppfyller något av de militära mål som sattes upp före kriget – och att landets läge i vissa avseenden kan ha försämrats .
• Iran får behålla sina ballistiska robotar. Avtalet kräver inte att Iran avvecklar sitt robotprogram, som länge varit en central israelisk säkerhetspolitisk röd linje .
• Israeliska operationer i Libanon ska upphöra. Överenskommelsen kräver ett slut på alla israeliska militära operationer i Libanon, vilket enligt kritikerna begränsar Israels möjlighet att slå mot Iranstödda styrkor vid landets norra gräns .
• Det ekonomiska och militära trycket försvinner. Sanktioner lättas, oljeexport kan återupptas och Iran får tillgång till en planerad fond på 300 miljarder dollar för återuppbyggnad och ekonomisk utveckling .
• Kärnfrågan skjuts på framtiden. Irans kärnprogram ska hanteras i en ny förhandlingsrunda på 60 dagar, utan att avtalet ger tydliga garantier för vilket resultat samtalen måste leda till .
• Israel uppges ha ställts åt sidan. Israeliska företrädare säger att de inte involverades tillräckligt i processen och att avtalet inte motsvarar de principer som diskuterades när kriget inleddes .

Vad innehåller 14-punktsavtalet?

Det publicerade avtalet och rapporteringen från flera medier beskriver ett ramverk där Iran får flera omedelbara lättnader, medan detaljerna om kärnvapen och kontrollmekanismer lämnas till senare .

• Omedelbart och permanent stopp för militära operationer. Striderna ska upphöra på alla fronter, inklusive i Libanon .
• Hormuzsundet ska öppnas igen. Iran ska stegvis återställa kommersiell sjöfart genom sundet, en strategiskt viktig farled som normalt hanterar närmare 20 procent av världens oljeförsörjning .
• USA:s marina blockad hävs. USA ska avveckla blockaden mot iranska hamnar och återställa Irans sjöfartskapacitet inom 30 dagar .
• Sanktionslättnader och undantag för oljeexport. USA ska omedelbart ge undantag för iransk råolja, petrokemiska produkter samt relaterade bank-, transport- och försäkringstjänster .
• En återuppbyggnadsfond på 300 miljarder dollar. Fonden ska stödja Irans återuppbyggnad och ekonomiska utveckling. Avtalet innebär dock ingen skyldighet för USA att själv finansiera fonden .
• Frysta iranska tillgångar frigörs. Iranska tillgångar som länge varit frysta utomlands ska släppas .
• Iran lovar att inte utveckla kärnvapen. Avtalet innehåller ett allmänt löfte, men de konkreta reglerna för anrikning, lagrade material och kontroll skjuts upp .
• En 60 dagar lång förhandlingsperiod. USA och Iran ska inleda samtal om kärnvapen, kärnmaterial och andra kvarstående tvister. Förhandlingarna ska börja i Schweiz .
• Förändrad amerikansk militär närvaro. USA ska börja ta bort vissa militära resurser och justera sina trupp- och styrkeuppställningar .

Kritiken mot avtalets svagheter

Al Jazeeras rapportering: vapenvila nu, kärnfrågan senare

Al Jazeera har rapporterat att avtalet undertecknades elektroniskt av båda sidor. Det förlänger vapenvilan i 60 dagar och inleder en stegvis återöppning av Hormuzsundet, samtidigt som USA häver sin blockad mot iranska hamnar .

I en jämförelse med kärnenergiavtalet från 2015 – JCPOA, ofta kallat Iranavtalet – pekar Al Jazeera på en tydlig skillnad. JCPOA krävde att Iran minskade sitt lager av anrikat uran, begränsade anrikningen och accepterade omfattande inspektioner av Internationella atomenergiorganet, IAEA, i utbyte mot gradvis sanktionslättnad .

2026 års MoU innehåller däremot inga motsvarande gränser för anrikning, inget krav på att minska uranlagret och inget detaljerat inspektionssystem. I stället nöjer det sig med ett allmänt löfte om att Iran inte ska skaffa eller utveckla kärnvapen, medan detaljerna skjuts till de kommande samtalen .

Al Jazeera rapporterade också att Irans utrikesdepartement först beskrev Trumps uppgifter om en överenskommelse som ”spekulation” innan den elektroniska underskriften senare bekräftades .

Vad händer nu?

Den 60 dagar långa förhandlingsperioden började efter undertecknandet, med samtal planerade i Schweiz . En slutlig överenskommelse ska bland annat avgöra vad som händer med Irans anrikade kärnmaterial genom en mekanism som parterna måste enas om .

Det är just denna ordning som gör kritikerna särskilt oroliga: Iran får sanktionslättnader, tillgång till internationell handel och politisk legitimitet omedelbart, medan de mest långtgående och svårkontrollerade eftergifterna ligger i framtiden. Om samtalen bryter samman är det enligt kritikerna oklart vilka konsekvenser avtalet faktiskt får .