Världens rikaste 10% orsakar miljöskador för 1,7–5,7 biljoner dollar varje år

Så här gick studien till

Forskarna använde konsumtionsbaserade miljöavtrycksdata från 168 länder och upp till 201 konsumtionsgrupper . Därefter omvandlade de skadorna till monetära värden inom fyra planetära gränser: klimatförändringar, biosfärens integritet (förlust av biologisk mångfald), biogeokemiska kretslopp (näringsföroreningar) och sötvattenanvändning . Värderingsmetoderna hämtades från Environmental Prices Handbook, vilket gav spannet 1,7–5,7 biljoner dollar för att fånga osäkerheten .

Var kommer skadorna ifrån?

Två konsumtionskategorier dominerar, enligt studien :

• Livsmedelskonsumtion, särskilt kost med högt innehåll av kött och mejeriprodukter (rött kött är en av de främsta drivkrafterna bakom avskogning)
• Energianvändning, framför allt transporter (flyg, privata fordon) samt uppvärmning och kylning av bostäder – som fortfarande i hög grad är beroende av fossila bränslen

Förlust av biologisk mångfald stod för den största andelen av de totala skadorna (47–51 %), följt av klimatförändringar (36–45 %) och näringsföroreningar (8–16 %) .

Kostnad per person: så ser det ut i USA

För den globala topptiondelen är den genomsnittliga årliga skadan per person 2 300–7 500 dollar . Men bördan är ojämnt fördelad. Amerikanska konsumenter – som utgör den största andelen av den globala topptiondelen – står inför årliga skador på 19 000–63 000 dollar per person, vilket motsvarar 6–20 % av deras inkomst eller 0,8–3 % av deras förmögenhet . Detta belyser inte bara konsumtionsskillnader mellan länder utan också den enorma klyftan mellan rikedom och miljöansvar.

Därför spelar det roll: de planetära gränserna

Studien bygger på tidigare forskning som visar att den rikaste tiondelen av världens konsumenter är ansvarig för 31–67 % av alla överträdelser av de planetära gränserna . Om man istället tittar på den rikaste femtedelen stiger siffran till 51–91 % . Budskapet är tydligt: åtgärder på produktionssidan räcker inte om inte världens högst konsumerande individer ändrar sina konsumtionsmönster.

Policyimplikationer: vad skulle kunna fungera?

Författarna menar att det både är mycket effektivt och ekonomiskt rationellt att rikta in sig på den rikaste tiondelens konsumtionsmönster. De pekar på följande politiska riktningar :

• Progressiv prissättning av koldioxid och resurser så att hög konsumtion speglar sin verkliga miljökostnad
• Reglering av lyxkonsumtion (till exempel täta flygresor, stora fordon, enorma bostäder) snarare än att beskatta nödvändigheter
• Omfördelning av subventioner och infrastruktur mot fossilfri mat och energi – vilket skulle kunna hjälpa den rikaste femtedelen att minska sin miljöpåverkan med 25–53 % utan att tvingas till absolut försakelse
• Direkt bekämpning av konsumtionsojämlikhet, eftersom politik som bara fokuserar på industriella utsläpp missar den rikaste gruppens oproportionerligt stora roll

Studien ger ett monetärt underlag för vad många hållbarhetsforskare länge har hävdat: att kostnaden för några fås överkonsumtion inte bara är en ekologisk kris utan också en enorm ekonomisk belastning – en som vida överstiger dagens globala insatser för att hantera den.

En not om siffrorna

Siffrorna i studien kommer från den publicerade vetenskapliga artikeln och anges i 2017 års dollar . Vissa medierapporter och förhandspubliceringar anger något andra spann (till exempel 1,2–3,9 biljoner dollar i en tidigare preprint ), men den slutgiltiga, peer-reviewade versionen landar på 1,7–5,7 biljoner dollar .