Trumps G7-uttalande om iranska frysta tillgångar: ”Deras pengar, inte våra”

Trumps G7-uttalande om iranska frysta tillgångar

Vid avslutningen av G7-toppmötet i Frankrike den 17 juni 2026 sade president Donald Trump att USA har tagit ”mycket av Irans pengar” och att de ”måste lämna tillbaka dem”. Han argumenterade för att permanent hålla inne ett annat lands medel skulle förstöra det globala förtroendet för dollarn som reservvaluta och sade: ”Om vi inte lämnade tillbaka dem skulle ingen någonsin investera i dollarn igen”. Trump kallade de frysta pengarna för ”inte våra pengar, det är deras pengar” och betonade att återlämnandet är nödvändigt för att upprätthålla internationell tillit till dollarn.

Den preliminära avsiktsförklaringen (MoU)

USA och Iran undertecknade en 14-punkts avsiktsförklaring elektroniskt söndagen den 14 juni 2026. Viktiga detaljer:

Centrala åtaganden

• Omedelbar permanent vapenvila: Båda nationerna och deras allierade förklarade ett slut på kriget på alla fronter, inklusive Libanon.
• Återöppning av Hormuzsundet: Iran åtog sig att under minst 60 dagar avgiftsfritt säkerställa säker passage för handelsfartyg och återställa trafiken till förkrigsnivåer. Trump sade att sundet ”kommer att vara helt öppet” senast den 19 juni.
• Kärnvapenlöfte: Iran förband sig att aldrig utveckla, köpa eller tillverka kärnvapen.
• Lättnader i sanktioner: USA gick med på att avstå från oljesanktioner och verka för att alla amerikanska och FN:s sanktioner lyfts.
• 60 dagars förhandlingsfönster: Båda sidor har 60 dagar på sig att förhandla fram ett slutgiltigt avtal; endera sidan kan när som helst under perioden dra sig ur.

Frysta tillgångar som berörs

Siffrorna varierar mellan olika rapporter och är fortfarande osäkra:

• MoU-texten nämner att iranska frysta tillgångar ska frigöras, men amerikanska tjänstemän bekräftade att inga medel har frigjorts ännu enligt MoU.
• Uppskattningsvis 24 miljarder dollar i totala iranska tillgångar är fortfarande frysta i USA.
• Ett utkast som Reuters rapporterade om nämnde 25 miljarder dollar i frysta tillgångar som skulle frigöras.
• Iran hade krävt omedelbar tillgång till 12 miljarder dollar i frysta tillgångar i Qatar som en förutsättning för samtal, men en högt uppsatt amerikansk tjänsteman avvisade idén om ovillkorlig tillgång innan förhandlingarna börjar.
• MoU nämner också en rekonstruktionsfond på 300 miljarder dollar för Iran, men Trump sade att USA inte kommer att bidra till den fonden om Iran inte följer avtalet.

Villkor kopplade till avtalet

• Iran måste följa alla villkor i MoU för att sanktionslättnader och frigivning av tillgångar ska ske.
• MoU är uttryckligen en preliminär ram – ett slutgiltigt avtal som kräver detaljerade förhandlingar under 60 dagar behövs för full implementering.
• Trump sade: ”Om de beter sig ordentligt kommer något att hända omedelbart” – vilket kopplar takten i lättnaderna till iransk efterlevnad.

Marknadsreaktioner

Finansmarknaderna reagerade kraftfullt och positivt:

• Oljepriset rasade: Brentolja sjönk med över 5% och landade på 82,84 dollar per fat – den lägsta nivån sedan början av mars – i förväntan om att återöppningen av Hormuzsundet skulle återställa den globala oljeförsörjningen.
• Aktiemarknaderna steg: S&P 500 steg 1,7%, Nasdaq 100 ökade med 3,1% och Dow Jones Industrial Average nådde en ny rekordnivå under dagen efter tillkännagivandet. Teknik- och halvledaraktier ledde uppgången.
• Ökad risktagning: Kryptovalutor och obligationer steg också när investerare minskade sin geopolitiska riskpremie.
• Försiktighet kvarstod: Vissa investerare påpekade att avtalet är preliminärt och ännu inte slutgiltigt, vilket dämpade rallyt.