Israel bryter all kontakt med EU:s utrikeschef – efter anklagelser om apartheidjämförelse

Här följer en genomgång av den diplomatiska brytningen, de uttalanden som utlöste den och den bredare bakgrunden till spänningarna mellan EU och Israel.

Vad som föranledde kontaktsbrytningen

Den 18 juni 2026 meddelade Israels utrikesminister Gideon Sa'ar att han bryter all kontakt med EU:s utrikeschef Kaja Kallas . Sa'ar sade att Kallas under en tid hade ”agerat besatt och med uppenbar orättvisa” gentemot Israel, och att droppen blev en rapport om att hon under konfidentiella möten i Mexico City hade jämfört Israels behandling av palestinier med apartheidsystemet i Sydafrika . Han förklarade att han inte kommer att ha vidare samröre med henne ”förrän hon tar tillbaka sitt uttalande” .

Vad Kallas påstås ha sagt i Mexico City

Uppgifterna publicerades först av Euractiv den 12 juni 2026 och bekräftades därefter av flera medier . Enligt rapporterna:

• Under slutna högnivåsamtal i Mexico City den 20–22 maj 2026 sade Kallas till mexikanska regeringstjänstemän att Israels agerande mot palestinier i Gaza och på Västbanken utgjorde apartheid .
• Hon ska ha grundat sig på iakttagelser från ett besök i södra Israel och på Västbanken .
• Flera EU-diplomater kritiserade i privata sammanhang uttalandet som ett allvarligt diplomatiskt misstag som avvek från EU:s officiella policy .

Sa'ar fördömde den påstådda jämförelsen som en ”blodsförtal” – en term som historiskt använts för falska, illvilliga anklagelser mot judar – och sade att det var en oacceptabel förvrängning av Israels handlingar .

Bredare mönster av ökade spänningar mellan EU och Israel

Denna brytning är den senaste i en rad allt djupare konflikter mellan EU och Israel under det senaste året, som drivits av flera samverkande frågor:

• Sanktioner mot israeliska ministrar. EU har varit djupt splittrat i frågan om sanktioner mot högerextrema israeliska ministrar. I september 2025 föreslog EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sanktioner mot ”extremistiska ministrar och våldsamma bosättare” . Men EU:s medlemsländer misslyckades med att nå konsensus så sent som den 15 juni 2026 om sanktioner mot nationella säkerhetsministern Itamar Ben-Gvir, och Kallas själv medgav att ”ingen konsensus” hade uppnåtts .

• Stannat handelsåtgärder. I oktober 2025 föreslog EU-kommissionen formellt att stoppa förmånstullar på mer än en tredjedel av israeliska varor som exporteras till EU enligt associeringsavtalet . Men åtgärden har stannat: medlemsländerna har inte röstat för att anta den, och EU kritiserades i oktober 2025 för att pausa sanktionsarbetet i samband med USA:s vapenstilleståndsansträngningar .

• Israels brytning med FN-organ. I januari 2026 meddelade Israel att man skär av banden med sju FN-organ och relaterade internationella organ och anklagade dem för partiskhet mot Israel . Detta följde på Israels lagstiftning 2024–2025 som i praktiken förbjöd UNRWA:s verksamhet på israeliskt territorium . I januari 2026 skar Israel också banden med FN:s allians för civilisationer, FN:s energiorgan och det globala forumet för migration och utveckling, bland andra .

• Ett mönster av eskalerande retorik och isolering. Sa'ars drag mot Kallas speglar Israels bredare trend att bryta diplomatiska kanaler med internationella organ och tjänstemän som man uppfattar som fientliga. Kallas hade tidigare intagit en dubbel hållning – fördömt Hamas och stöttat Israels rätt till självförsvar samtidigt som hon kritiserat Israels agerande i Gaza . Apartheidjämförelsen blev dock en gräns för Sa'ar, som ramade in beslutet som ett nödvändigt svar på vad han ser som Kallas förlorade opartiskhet .