Tre stora stålbolag varnar EU: Utsläppshandeln måste reformeras

Gemensam varning från tre ståljättar (17 juni)

Den 17 juni 2026 gick ArcelorMittal Europe, thyssenkrupp Steel och voestalpine ut med en gemensam varning, undertecknad av cirka 40 andra industriföretag. De varnar för att EU:s utsläppshandelssystem (ETS) driver upp kostnaderna och hotar den europeiska industrins konkurrenskraft. I ett brev till EU:s rådsordförande António Costa och kommissionsordförande Ursula von der Leyen kräver de ett ”beslutsamt ingripande för att stoppa kostnadsrusningen i ETS” .

Specifika reformkrav

• En tillfällig paus i de stigande ETS-kostnaderna – ett tak för de CO₂-priser företagen måste betala .
• En grundläggande reform av ETS-systemet – företagen menar att systemet behöver en ”verklighetskontroll” så att koldioxidkostnaderna anpassas till den faktiska takten i utvecklingen av teknik för utsläppsminskning .
• Ett stopp för den snabba nedfasningen av fria utsläppsrätter för energiintensiv industri – bolagen argumenterar att den nödvändiga infrastrukturen för grönt stål (grön vätgas, ren el, koldioxidinfångning) ännu inte finns tillgänglig i kommersiell skala .

Beräknade risker och hot om jobbförluster

• De tre stålföretagen står för cirka 60 procent av all integrerad stålproduktion i Europa .
• Enligt deras analys kommer stålproduktionskostnaderna i Europa att öka med cirka 100 euro per ton på grund av ETS-kostnadsökningar, vilket gör europeiskt stål okonkurrenskraftigt jämfört med import från regioner med svagare koldioxidprissättning .
• De varnar för att den stigande koldioxidräkningen riskerar att leda till nedläggningar, stora jobbförluster och accelererad avindustrialisering om inte ETS-banan justeras. Inget specifikt antal jobbförluster angavs i tillgängliga rapporter .

Portugals separat ingripande

Portugal skickade en separat skrivelse till Bryssel den 12–17 juni 2026, i linje med industrins krav. Miljöminister Maria da Graça Carvalho uppmanade EU-kommissionen att ompröva eller pausa sitt beslut att minska de fria utsläppsrätterna för industrin, med varning om att nedskärningarna skulle skada konkurrenskraften i viktiga portugisiska sektorer som keramik, glas och cement . Detta speglar stålbolagens krav på en långsammare nedfasning, men Portugals brev fokuserar på bredare industrisektorer snarare än enbart stål .

Tidslinje och politisk kontext inför ETS-revisionen den 15 juli

• 21 oktober 2025 – Kommissionen annonserade den lagstadgade uppdateringen av EU:s ETS i sitt arbetsprogram för 2026 .
• 11 maj 2026 – Kommissionen föreslog uppdaterade ETS-benchmarks för 2026–2030 och öppnade för samråd .
• 18 maj 2026 – Kommissionen höll ett rundabordssamtal på hög nivå med intressenter, där det framgick att feedback skulle användas för att förbereda förslag ”planerade till den 15 juli” .
• 10 juni 2026 – Kommissionens inriktningsdebatt om ETS-revisionen ägde rum; exekutiv vice ordförande Raffaele Fitto bekräftade att arbetet fortskrider mot deadline den 15 juli .
• 15 juli 2026 – Kommissionen väntas lägga fram sitt formella förslag till ETS-revision, som förväntas omfatta justeringar av utsläppsminskningsbanan, uppdaterade benchmarks för fria utsläppsrätter och eventuella ändringar av marknadsstabilitetsreserven .

Politisk kontext: Revisionen kommer samtidigt som EU:s stålskyddsåtgärd löper ut den 30 juni 2026, med ett nytt importskyddsramverk som träder i kraft den 1 juli . Samtidigt är kommissionen enligt direktiv 2003/87/EG skyldig att rapportera om ETS:s funktion senast i juli 2026 . Trycket från både industrijättar och en medlemsstat (Portugal) skapar ett betydande tryck på kommissionen att sakta ner takten i minskningen av fria utsläppsrätter, även om kommissionen tidigare har sagt att den inte har några planer på att pausa ETS .