Sociala medier går om TV som nyhetskälla – förtroendet rasar till rekordlåg nivå

"Det här är en betydande milstolpe – för första gången är konsumtion via sociala medier och videonätverk nu vanligare än andra nyhetskällor globalt", skrev Jim Egan, huvudförfattare till rapporten från Reuters Institute for the Study of Journalism vid Oxfords universitet .

Förtroendet faller till bottennivåer

Samtidigt som plattformarna tar över har allmänhetens förtroende för nyheter sjunkit till en rekordlåg nivå. Bara 37 procent av de tillfrågade globalt säger att de litar på nyheter i allmänhet – en minskning med tre procentenheter från förra året och den lägsta siffran sedan Reuters Institute började mäta förtroende 2015 .

I Storbritannien har förtroendet rasat med fem punkter till 30 procent, och i USA ligger siffran på bara 25 procent . Filippinerna sticker ut med det största raset på en enda marknad – där sjönk förtroendet med hela tio procentenheter, från 38 till 28 procent . Irland och Thailand såg också dramatiska nedgångar på 9 respektive 8 procentenheter .

En intressant paradox är dock att förtroendet för enskilda nyhetsvarumärken visar sig mer motståndskraftigt än det allmänna förtroendet. Trots det dystra övergripande läget fortsätter många människor att lita på specifika, etablerade medier – en signal om att kvalitetsjournalistik fortfarande värdesättas när den väl identifieras .

TikTok-generationen och skiftet mot video

Rapporten bekräftar den massiva förflyttningen mot videoformat och individdrivna nyheter. Nära hälften av alla unga vuxna använder nu TikTok som en primär nyhetskälla, och plattformens video-först-modell med kreatörer i centrum formar om hur yngre generationer möter information .

För mediehusen är YouTube den absolut viktigaste externa plattformen, med en så kallad "nettopoäng" på +74 i prioriteringslistan – en kraftig ökning från föregående år. Andra videoledda plattformar som TikTok (+56) och Instagram (+41) är också centrala i strategierna framåt .

Denna strukturella förändring handlar inte bara om teknik utan om en kulturell förskjutning. Influencers, podcastare, YouTubers och TikTok-profiler tar över rollen som nyhetsförmedlare från traditionella institutioner. Många av dessa nya aktörer får exklusiv tillgång till makthavare men ställer sällan kritiska frågor – en utveckling som kritiker menar kan bana väg för falska narrativ .

AI-bottarna kliver in – försiktigt

En växande, men fortfarande liten, andel människor använder generativa AI-chattbottar som ChatGPT för att få nyheter. Cirka 5 procent av de tillfrågade globalt uppger att de regelbundet använder dessa verktyg för nyhetskonsumtion, en siffra som har ökat märkbart från 2025 års nivåer .

Användningen är betydligt högre bland yngre: 12 procent av personer under 35 år och 15 procent i åldersgruppen 18–24 uppger att de använder AI för nyheter . Trots detta är förtroendet lågt – bara ungefär en femtedel av människor globalt litar på svaren från AI-chattbottar, jämfört med 37 procent som litar på nyheter i största allmänhet .

Intressant nog var användningen av AI-chattbottar för nyheter i Storbritannien och USA oförändrad från förra året, trots global tillväxt. Däremot ökade användningen i flera andra marknader, vilket tyder på att fenomenet är på väg att spridas ojämnt över världen .

Publiken tappar intresset – och vänder sig bort

En oroande trend i rapporten är det sjunkande intresset för nyheter överlag. I många länder väljer allt fler att medvetet undvika nyhetsflödet eller att bara sporadiskt engagera sig via algoritmstyrda flöden. Storbritannien utmärker sig som ett av de länder där intresset faller snabbast .

Denna "nyhetströtthet" sammanfaller med framväxten av ett fragmenterat medielandskap där alternativa röster och personligheter ofta upplevs som mer autentiska och relevanta än traditionella nyhetsinstitutioner. Mediehusens utmaning blir dubbel: att både återvinna förtroende och att hitta sätt att nå publiken där de faktiskt befinner sig – på plattformarna.

En bransch i omvandling

Sammantaget visar Digital News Report 2026 en nyhetsbransch som befinner sig i ett seismiskt skifte. Affärsmodellerna som byggde på direktbesök och lojalitet till varumärken hotas av plattformsekonomins dominans. Samtidigt öppnar sig nya distributionsmöjligheter via AI-plattformar som OpenAI:s ChatGPT, Google Gemini och Perplexity – som många mediehus nu försöker navigera .

Men den kanske viktigaste insikten är den underliggande paradoxen: medan människor förlorar förtroende för "nyheter" som abstrakt koncept, håller förtroendet för enskilda, namngivna nyhetskällor ofta ställning. Vägen framåt för journalistiken kan därför handla mindre om format och plattformar, och mer om att bygga direkta, förtroendefulla relationer med publiken – oavsett var de befinner sig.