G7 enas om hårdare energitryck mot Ryssland – Trump kopplar sanktioner till återöppnat Hormuzsund

Sanktionsskjutsen kommer i ett avgörande ögonblick för USA:s politik. Trump-administrationen hade tidigare lättat på restriktionerna mot rysk olja för att stabilisera globala priser under Iran-konflikten, genom en serie tillfälliga undantag från finansdepartementets kontor för kontroll av utländska tillgångar (OFAC). Den senaste licensen, General License 134C utfärdad den 17 april 2026, tillät leverans och försäljning av viss rysk råolja lastad på fartyg, men löper nu ut den 17 juni 2026 .

Trump knöt uttryckligen återinförandet av sanktioner till detta utgångsdatum och det förändrade energiläget. "Snart kommer vi att kunna göra det, för oljan flödar nu igen", sade Trump till reportrar vid toppmötet, med hänvisning till återöppnandet av Hormuzsundet under det preliminära avtalet med Iran . Detta markerar en skarp vändning från de nödåtgärder som vidtogs i mars 2026, då USA tillfälligt hävde restriktionerna för rysk olja till sjöss för att förhindra prischocker under Iran-krisen .

Iran-vapenvilan som sanktionsmöjliggörare

Den preliminära vapenvilan mellan USA och Iran utgjorde en avgörande bakgrund till hela toppmötet. Konflikten, som hade stängt Hormuzsundet – en flaskhals för ungefär 20 % av alla globala råoljetransporter – tvingade Trump-administrationen till den obekväma positionen att ge tillfälliga sanktionslättnader till både Iran och Ryssland för att hantera energipriserna . När ledarna samlades i Évian-les-Bains hade en trevande avsiktsförklaring stoppat stridigheterna och rapporterades innehålla iranska åtaganden om att återöppna sundet inom en 30-dagarsperiod .

Trump framställde avtalet som motiveringen till en förnyad sanktionsoffensiv mot Moskva. Med råoljeflödena genom sundet återupptagna menade han att den globala utbudsbilden hade förbättrats tillräckligt för att marknaden skulle klara av att ryska oljefat togs bort . Europeiska allierade pressade dock Trump om riskerna med Iran-avtalet under bilaterala diskussioner och uttryckte oro över villkor, regional stabilitet och kontrollmekanismer . Frankrikes president Emmanuel Macron erkände avtalet som ett positivt steg, men efterfrågade mer klarhet kring detaljerna .

Ukraina tillbaka högst upp på agendan

En av toppmötets mest betydelsefulla händelser bakom kulisserna var de europeiska allierades framgångsrika ansträngningar att åter fokusera Trumps uppmärksamhet på kriget i Ukraina. Iran-krisen hade i månader slukat USA:s diplomatiska bandbredd och skjutit konflikten i Östeuropa åt sidan. G7-allierade arbetade målmedvetet för att under toppmötet återföra Ukraina till toppen av Trumps agenda .

President Zelenskyj deltog vid toppmötet på inbjudan av värdnationen Frankrike och medverkade i ett 75 minuter långt arbetssamtal med G7-ledarna . Han höll också ett bilateralt möte med Trump – deras andra interaktion på några dagar, efter ett telefonsamtal under söndagen . Zelenskyj beskrev mötet som "mycket bra" och tackade G7-ledarna för "starka idéer om hur man kan tvinga Ryssland till fred", och framhöll att USA var berett att stödja Ukraina genom en rad initiativ .

Trump å sin sida uppmanade offentligt Ryssland att "göra upp" för att avsluta kriget och sade att han skulle göra vad han kunde för att hjälpa till . Uttalandet kom trots att Kreml bara timmar tidigare hade avvisat ett föreslaget multilateralt möte under toppmötet .

Zelenskyj rapporterade senare att G7-ledarna hade en gemensam syn: Ryssland vinner inte kriget, och ytterligare sanktioner krävs för att tvinga Moskva att förhandla . EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa förstärkte detta budskap och berättade för Zelenskyj att "vinden har vänt för Ukraina" .

Luftvärn och militärt stöd

Utöver sanktionsretoriken åtog sig G7 konkret militärt stöd till Ukraina. Ledarna enades om att tillhandahålla ytterligare luftvärnsutrustning som en del av ett utökat stödpaket . Zelenskyj hade specifikt efterfrågat "ytterligare luftvärnsrobotar tillsammans med nödvändiga licenser för deras produktion", samt ett vinterstödpaket och ett ökat tryck på Ryssland .

Toppmötet ägde också rum bara en dag efter att Ukraina inledde den första klustern av förhandlingar för att ansluta sig till Europeiska unionen, vilket gav diskussionerna en mer långsiktig strategisk dimension. Zelenskyj tryckte på för ett snabbspår för anslutning under bilaterala samtal med von der Leyen och Costa .

Ett politiskt avtal utan detaljer

Trots det enade budskapet förblir G7: s överenskommelse om att öka sanktionstrycket ett politiskt åtagande snarare än en fullt operativ plan. Diplomater och tjänstemän beskrev avtalet som "brett" och detaljfattigt . Frågan om exakt hur och när nya gas- och oljesanktioner ska genomföras – och om G7: s pristakmekanism på rysk olja ska sänkas från nuvarande 60 dollar per fat – lämnades olöst vid detta toppmöte .

EU-kommissionen hade tidigare efterfrågat G7: s synpunkter på pristakets framtid innan man lade fram sitt nästa sanktionspaket, där Finland och Sverige har drivit på för ett fullständigt förbud mot sjöfartstjänster för rysk olja . Dessa detaljerade diskussioner kommer nu att utvecklas under veckorna efter toppmötet, med omedelbart fokus på om USA följer Trumps löfte och låter sina undantag löpa ut som planerat.

Med General License 134C som löper ut den 17 juni och inga indikationer från finansdepartementet om en ytterligare förlängning, pekar utvecklingen mot en snabb åtstramning av sanktionsregimen – förutsatt att den sköra vapenvilan med Iran håller och att Hormuzsundet förblir öppet för kommersiell trafik.