Därför sätter Ryssland in systemet – trots bristerna

Ryssland har experimenterat med att störa Starlink ända sedan krigets första dagar . Den första dokumenterade incidenten inträffade redan 2023 vid Charkivfronten, men då upptäckte ukrainska styrkor snabbt systemet och förstörde det . Ett mer sofistikerat fast plattformssystem, Tobol (14Ts227), som ursprungligen konstruerades för att skydda ryska satelliter, togs senare i bruk för offensiv störning – läckta dokument från Pentagon antyder att det användes mot Starlink-signaler över östra Ukraina .

Någon massiv användning observerades dock inte förrän den nuvarande kampanjen med "Volna Kupol Garant" . Tidpunkten är ingen slump. Efter att SpaceX den 1 februari 2026 kopplade bort tusentals illegala ryska Starlink-terminaler kastades Moskvas drönaroperationer in i kaos. Utan tillförlitligt nätverk skiftade Ryssland fokus till att istället slå ut Ukrainas uppkoppling.

Bakgrunden till den ryska strategin är viktig. I januari 2026 hade ryska styrkor börjat montera Starlink-terminaler på både taktiska och långräckviddiga attackdrönare, inklusive Shahed-liknande självmordsdrönare. Detta förlängde drönarnas räckvidd dramatiskt och gjorde dem immuna mot traditionell ukrainsk elektronisk störning . Starlinks smala Ku/Ka-bandsstrålar är nämligen mycket svåra att störa, vilket gav Ryssland en asymmetrisk fördel – ända tills SpaceX drog ur sladden .

Ukrainas motdrag: Attacker och smart geofencing

Ukrainas svar har varit tvådelat. Den 15 juni 2026 lyckades den ukrainska säkerhetstjänsten (SBU) tillsammans med ett flygvapenregemente lokalisera och förstöra en grupp ryska lastbilar med elektronisk krigföringsutrustning som satts in specifikt för att störa Starlink och GPS . Fysisk förstörelse förblir det säkraste motmedlet.

Det djupare försvaret har dock konstruerats i samarbete med SpaceX. Ukrainas försvarsdepartement arbetade tillsammans med SpaceX för att införa ett strikt system med godkända terminaler: varje Starlink-terminal som registreras i rörelse snabbare än 90 km/h blockeras automatiskt, och samtliga terminaler måste verifieras på nytt varje dygn mot uppdaterade listor . Ukraina genomförde även egna cyberoperationer för att identifiera och oskadliggöra terminaler som användes illegalt av ryska styrkor .

Nedstängningen i februari 2026 som förändrade slagfältet

Den mest avgörande händelsen i Starlink-konflikten var inte en störsändare – utan en mjukvaruuppdatering. Den 1 februari 2026 blockerade SpaceX samtliga Starlink-terminaler i Ukraina som inte fanns på en vitlista kontrollerad av den ukrainska regeringen . Åtgärden följde på en direkt förfrågan från Kiev efter att månader av bevis visat att ryska styrkor monterade terminaler på attackdrönare för att kringgå Ukrainas elektroniska försvar .

Elon Musk meddelade då att "stegen för att stoppa Ryssland från att använda Starlink verkar ha fungerat" . Tusentals terminaler – insmugglade via tredje land som Förenade Arabemiraten trots västs sanktioner – kopplades bort i ett enda slag .

Den militära effekten var omedelbar och mätbar. En amerikansk biståndsbedömning till den amerikanska kongressen bekräftade att Ukraina återtog cirka 400 kvadratkilometer territorium under en efterföljande motoffensiv. Vinsten tillskrevs direkt den tillfälliga försämringen av rysk kapacitet efter att Starlink blockerats . En rysk högt uppsatt försvarstjänsteman medgav i statlig television att Starlink-systemen legat nere i två veckor – även om han hävdade att drönarverksamheten inte påverkats . Oberoende bedömningar talade ett annat språk och beskrev rena kommunikationskaoset och den desperata jakten på ersättningssystem .

Putins svar: Bygg ett ryskt Starlink

Förlusten av Starlink blottade ett kritiskt sårbart beroende. Moskvas svar utspelas nu i omloppsbana. Den 12 juni 2026 meddelade president Vladimir Putin att Ryssland utvecklar ett eget satellitbaserat system för att styra stridsdrönare – uttryckligen som en inhemsk motsvarighet till SpaceX-nätverket .

Systemet tros vara kommunikationskonstellationen Rassvet som utvecklas av Bureau 1440, ett privat ryskt rymdföretag . Putin hävdade att de första satelliterna med denna förmåga sändes upp redan 2023 och att arbetet fortsatt under 2024–2025 . Roskosmos chef Dmitrij Bakanov uppgav i januari 2026 att systemet skulle demonstreras för Putin och betonade dess förmåga att styra drönare "utanför de terrestra nätens täckningsområden" .

Ambitionerna är stora: Roskosmos har skisserat en konstellation på upp till 886 satelliter för att stödja Rassvet-nätverket, tillsammans med planer på att tillverka upp till 200 000 bredbandskommunikationsstationer för drönare . Putin har antytt att systemet kommer att matcha – eller till och med överträffa – Starlink i vissa avseenden, men oberoende verifiering är omöjlig i det här utvecklingsskedet .

Putins retorik avslöjar dock den verkliga strategiska kalkylen: Ryssland kan inte utkämpa ett modernt drönarkrig beroende av ett nätverk som kontrolleras av motståndaren. Rassvet-programmet är ett direkt svar på nedsläckningen i februari 2026 och speglar Moskvas beslutsamhet att nå oberoende satellitbaserad drönarkontroll – även om tidslinjen fortfarande mäts i år snarare än månader.

Kampanjen med "Volna Kupol Garant" framstår i detta ljus som ett provisoriskt stopp: ett dyrt, tekniskt begränsat försök att försämra något som Ryssland ännu inte kan ersätta. Men i ett krig där satellituppkoppling blivit en avgörande operativ faktor, pågår den verkliga kraftmätningen inte längre bara på marken – utan i omloppsbana, och i den kod som avgör vem som får koppla upp sig.

Därför sätter Ryssland in systemet – trots bristerna

Ryssland har experimenterat med att störa Starlink ända sedan krigets första dagar . Den första dokumenterade incidenten inträffade redan 2023 vid Charkivfronten, men då upptäckte ukrainska styrkor snabbt systemet och förstörde det . Ett mer sofistikerat fast plattformssystem, Tobol (14Ts227), som ursprungligen konstruerades för att skydda ryska satelliter, togs senare i bruk för offensiv störning – läckta dokument från Pentagon antyder att det användes mot Starlink-signaler över östra Ukraina .

Någon massiv användning observerades dock inte förrän den nuvarande kampanjen med "Volna Kupol Garant" . Tidpunkten är ingen slump. Efter att SpaceX den 1 februari 2026 kopplade bort tusentals illegala ryska Starlink-terminaler kastades Moskvas drönaroperationer in i kaos. Utan tillförlitligt nätverk skiftade Ryssland fokus till att istället slå ut Ukrainas uppkoppling.

Bakgrunden till den ryska strategin är viktig. I januari 2026 hade ryska styrkor börjat montera Starlink-terminaler på både taktiska och långräckviddiga attackdrönare, inklusive Shahed-liknande självmordsdrönare. Detta förlängde drönarnas räckvidd dramatiskt och gjorde dem immuna mot traditionell ukrainsk elektronisk störning . Starlinks smala Ku/Ka-bandsstrålar är nämligen mycket svåra att störa, vilket gav Ryssland en asymmetrisk fördel – ända tills SpaceX drog ur sladden .

Ukrainas motdrag: Attacker och smart geofencing

Ukrainas svar har varit tvådelat. Den 15 juni 2026 lyckades den ukrainska säkerhetstjänsten (SBU) tillsammans med ett flygvapenregemente lokalisera och förstöra en grupp ryska lastbilar med elektronisk krigföringsutrustning som satts in specifikt för att störa Starlink och GPS . Fysisk förstörelse förblir det säkraste motmedlet.

Det djupare försvaret har dock konstruerats i samarbete med SpaceX. Ukrainas försvarsdepartement arbetade tillsammans med SpaceX för att införa ett strikt system med godkända terminaler: varje Starlink-terminal som registreras i rörelse snabbare än 90 km/h blockeras automatiskt, och samtliga terminaler måste verifieras på nytt varje dygn mot uppdaterade listor . Ukraina genomförde även egna cyberoperationer för att identifiera och oskadliggöra terminaler som användes illegalt av ryska styrkor .

Nedstängningen i februari 2026 som förändrade slagfältet

Den mest avgörande händelsen i Starlink-konflikten var inte en störsändare – utan en mjukvaruuppdatering. Den 1 februari 2026 blockerade SpaceX samtliga Starlink-terminaler i Ukraina som inte fanns på en vitlista kontrollerad av den ukrainska regeringen . Åtgärden följde på en direkt förfrågan från Kiev efter att månader av bevis visat att ryska styrkor monterade terminaler på attackdrönare för att kringgå Ukrainas elektroniska försvar .

Elon Musk meddelade då att "stegen för att stoppa Ryssland från att använda Starlink verkar ha fungerat" . Tusentals terminaler – insmugglade via tredje land som Förenade Arabemiraten trots västs sanktioner – kopplades bort i ett enda slag .

Den militära effekten var omedelbar och mätbar. En amerikansk biståndsbedömning till den amerikanska kongressen bekräftade att Ukraina återtog cirka 400 kvadratkilometer territorium under en efterföljande motoffensiv. Vinsten tillskrevs direkt den tillfälliga försämringen av rysk kapacitet efter att Starlink blockerats . En rysk högt uppsatt försvarstjänsteman medgav i statlig television att Starlink-systemen legat nere i två veckor – även om han hävdade att drönarverksamheten inte påverkats . Oberoende bedömningar talade ett annat språk och beskrev rena kommunikationskaoset och den desperata jakten på ersättningssystem .

Putins svar: Bygg ett ryskt Starlink

Förlusten av Starlink blottade ett kritiskt sårbart beroende. Moskvas svar utspelas nu i omloppsbana. Den 12 juni 2026 meddelade president Vladimir Putin att Ryssland utvecklar ett eget satellitbaserat system för att styra stridsdrönare – uttryckligen som en inhemsk motsvarighet till SpaceX-nätverket .

Systemet tros vara kommunikationskonstellationen Rassvet som utvecklas av Bureau 1440, ett privat ryskt rymdföretag . Putin hävdade att de första satelliterna med denna förmåga sändes upp redan 2023 och att arbetet fortsatt under 2024–2025 . Roskosmos chef Dmitrij Bakanov uppgav i januari 2026 att systemet skulle demonstreras för Putin och betonade dess förmåga att styra drönare "utanför de terrestra nätens täckningsområden" .

Ambitionerna är stora: Roskosmos har skisserat en konstellation på upp till 886 satelliter för att stödja Rassvet-nätverket, tillsammans med planer på att tillverka upp till 200 000 bredbandskommunikationsstationer för drönare . Putin har antytt att systemet kommer att matcha – eller till och med överträffa – Starlink i vissa avseenden, men oberoende verifiering är omöjlig i det här utvecklingsskedet .

Putins retorik avslöjar dock den verkliga strategiska kalkylen: Ryssland kan inte utkämpa ett modernt drönarkrig beroende av ett nätverk som kontrolleras av motståndaren. Rassvet-programmet är ett direkt svar på nedsläckningen i februari 2026 och speglar Moskvas beslutsamhet att nå oberoende satellitbaserad drönarkontroll – även om tidslinjen fortfarande mäts i år snarare än månader.

Kampanjen med "Volna Kupol Garant" framstår i detta ljus som ett provisoriskt stopp: ett dyrt, tekniskt begränsat försök att försämra något som Ryssland ännu inte kan ersätta. Men i ett krig där satellituppkoppling blivit en avgörande operativ faktor, pågår den verkliga kraftmätningen inte längre bara på marken – utan i omloppsbana, och i den kod som avgör vem som får koppla upp sig.