Hur USA–Iran-ramverket förvärrar Saudiarabiens redan ansträngda finanser

USA–Irans fredsramverk är en negativ chock för Saudiarabiens redan hårt pressade statsfinanser. Oljepriset föll direkt efter att USA:s president Trump samt iranska och pakistanska företrädare meddelade att en fredsöverenskommelse väntas slutföras . Därmed försvann en betydande del av den krigsriskpremie som tidigare stöttat oljepriset. Eftersom de saudiska statsfinanserna är djupt beroende av oljeintäkter och de enorma utgifterna inom ramen för Vision 2030, innebär lägre oljepriser en omedelbart ökad finansiell press på landet .

Oljeraset och budgetens brytpunkt

Råoljepriserna rasade efter uttalanden från president Trump, iranska tjänstemän och pakistanska medlare som signalerade en nära förestående fredsuppgörelse . Våra källor anger ingen exakt siffra för det oljepris som krävs för att den saudiska budgeten ska gå ihop (det så kallade fiscal breakeven-priset), men riktningen är entydig: lägre oljepriser ökar trycket på de offentliga finanserna eftersom oljeintäkterna är centrala i budgeten . Skulle priserna ligga kvar klart under de nivåer som budgeten bygger på, lär underskottet växa långt utöver den officiella prognosen.

Ett redan rekordstort underskott Q1 2026

Saudiarabiens redan godkända budget för 2026 pekar mot ett underskott på 165 miljarder riyal, motsvarande cirka 44 miljarder dollar . Finansdepartementet räknade med att underskottet skulle hamna på omkring 3,3 procent av BNP . Men redan under första kvartalet 2026 redovisades ett underskott på hela 125,7 miljarder riyal (cirka 33,5 miljarder dollar) – det största kvartalsunderskottet sedan 2018 – främst drivet av svagare oljeintäkter och kraftigt stigande utgifter . Det motsvarar 76 procent av det prognosticerade helårsunderskottet . En ny oljeprisnedgång på grund av fredsbeskedet riskerar därmed att spräcka 2026 års budgetmål fullständigt.

Skuldsättningen accelererar

• Den centrala statsskulden nådde 1 519 miljarder riyal vid utgången av 2025, motsvarande 33 procent av BNP .
• Till följd av första kvartalets stora underskott steg skulden ytterligare till cirka 1 670 miljarder riyal redan i slutet av mars 2026 .
• Låneplanen för 2026 fastställde ett finansieringsbehov på omkring 217 miljarder riyal (ungefär 58 miljarder dollar) för att täcka budgetunderskottet och förfallande lån .
• Allianz bedömer att den offentliga skuldsättningen når cirka 35 procent av BNP och pekar på att kungariket lånar allt mer för att finansiera underskotten som uppstår i spåren av Vision 2030-utgifterna .
• Med lägre oljeintäkter kan regeringen tvingas låna ännu mer än planerat, särskilt om man inte samtidigt förmår dra ned på utgifterna.

Aramcos utdelningsgap – kassan sinar

Saudi Aramco, statens viktigaste kassako, delade nyligen ut en basutdelning på 21,9 miljarder dollar för första kvartalet 2026 . Men bolagets fria kassaflöde under samma period uppgick endast till 18,6 miljarder dollar – ett gap på 3,3 miljarder dollar . Det innebär att bolaget betalade ut mer pengar än det genererade, och kontantreserven beräknas ha sjunkit till omkring 53,3 miljarder dollar, den lägsta nivån sedan den nuvarande utdelningspolicyn infördes . Saudiarabiska staten äger direkt 81,5 procent av Aramco och fonden PIF ytterligare 16 procent – tillsammans mottar de alltså cirka 98 procent av utdelningen . Om oljepriset stannar på lägre nivåer hotas framtida utdelningsflöden vilket direkt minskar statens handlingsutrymme.

PIF – minskat manöverutrymme för megaprojekt

Våra källor innehåller ingen exakt siffra för PIF:s kassareserv i juni 2026, men mekanismen är tydlig: Allianz konstaterar att Vision 2030-projekten har ökat beroendet av lån och accentuerat den statsfinansiella pressen . Om oljeintäkterna sviktar samtidigt som utgifterna för megaprojekt som Neom och andra storsatsningar ligger fast, förvärras finansieringsbehovet även för PIF. Fonden har redan varit en aktiv låntagare på internationella marknader för att täcka sina åtaganden .

Sammantagen effekt

Tryckpunkt	Läge före fredsbeskedet	Riktning efter beskedet
Oljepris	Geopolitisk riskpremie höll priserna uppe	Kraftigt prisfall när ramverket tillkännagavs
Budgetunderskott 2026	Prognos på 165 miljarder riyal / ~44 miljarder dollar	Stor risk att överskrida prognosen
Offentlig skuld	1 519 miljarder riyal (33 % av BNP) vid slutet av 2025	Kan stiga snabbare, redan cirka 1 670 miljarder Q1 2026
Lånebehov	~217 miljarder riyal / ~58 miljarder dollar	Kan behöva utökas om intäkterna faller ytterligare
Finansiell press	Lägre oljepriser påverkade redan finanserna sent 2025	En uthålligt lägre oljeprisnivå intensifierar pressen
Vision 2030 / PIF-resurser	Höga utgiftsbehov ökade låneberoendet	Försvagade oljeflöden begränsar investeringsutrymmet

Sammanfattningsvis innebär fredsramverket att en stor del av den krigsriskpremie som stöttat oljepriset försvinner . För Saudiarabien betyder det försvagade intäkter i ett läge där kungariket redan har ett gigantiskt budgetunderskott under 2026, en växande statsskuld och fortsatt höga utgiftsåtaganden för Vision 2030 . Utan snabba utgiftsminskningar, oväntat hög tillväxt i icke-oljerelaterade intäkter eller ännu mer lånefinansiering kommer ett bestående lägre oljepris driva Saudiarabien mot ännu större budgetunderskott och en snabbare skulduppbyggnad.