Det är Sveriges första beställning av ett nytt kärnkraftverk på mer än 40 år och en del av en omfattande statlig strategi för att bygga minst 5 000 MW ny kapacitet och fördubbla den nationella elproduktionen till 2045 .

Projektet: Vad som byggs, var och av vem

Satsningen, kallad Videbergprojektet, innebär att tre Rolls-Royce SMR-reaktorer placeras på Väröhalvön, granne med det befintliga kärnkraftverket Ringhals .

Projektet i korthet:

• Kapacitet per enhet: 470 MW
• Total projektkapacitet: Cirka 1 410 MW
• Placering: Väröhalvön, Sveriges västkust
• Leverantör: Rolls-Royce SMR, Storbritannien
• Projektbolag: Videberg Kraft, ägt av det statliga energibolaget Vattenfall och industrikonsortiet Industrikraft. Den svenska staten kommer att bli majoritetsägare

Videberg Kraft uppskattar att anläggningen kommer att stå för ungefär 6 procent av Sveriges årliga elförbrukning under en 60-årig driftstid . Vattenfall siktar på att ha den första reaktorn i drift i mitten av 2030-talet. Det slutgiltiga teknikvalet har föregåtts av en tre år lång process där man sållat bland cirka 75 alternativ .

Urvalsprocessen och bolagen bakom

Vattenfall inledde jakten på en teknisk partner 2022. Efter en första gallring bland 75 konstruktioner återstod en kortlista på fem, inklusive storskaliga reaktorer från Westinghouse och Framatome, innan man fokuserade på två SMR-finalister: Rolls-Royce SMR och GE Vernovas BWRX-300 .

Vattenfall offentliggjorde de två leverantörerna i augusti 2025 och ägnade därefter ungefär tio månader åt detaljerade slututvärderingar innan man valde Rolls-Royce .

Videberg Kraft står i centrum för affären. Bolaget samlar:

• Vattenfall, Sveriges statliga energijätte och projektets ursprungliga utvecklare.
• Industrikraft, ett konsortium av tunga svenska industriförbrukare, vars medverkan speglar det akuta behovet inom näringslivet av stabil, fossilfri kraft.
• Svenska staten, som är på väg att bli majoritetsägare i takt med att projektet fortskrider .

Den politiska förankringen kommer från Sveriges borgerliga regering (Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna), som har drivit frågan om en kärnkraftsrenässans sedan sitt tillträde under ledning av statsminister Ulf Kristersson .

Sveriges bredare kärnkraftsutbyggnad på 5 000 MW

Videbergprojektet är bara startskottet. Regeringen har lagstiftat om ett betydligt mer ambitiöst mål: minst 5 000 MW ny kärnkraftskapacitet, motsvarande fyra storskaliga reaktorer eller en större flotta av SMR:er .

Tidsplanen regeringen har satt upp:

• 2 500 MW ny kärnkraft till 2035
• Motsvarande 10 nya stora reaktorer (inklusive SMR:er) till 2045.

Riksdagen antog ramlagstiftningen i maj 2025, och den nya lagen som möjliggör statligt stöd till kärnkraftsinvesteringar trädde i kraft den 1 augusti 2025 .

Statligt finansiellt stöd – upp till 440 miljarder kronor

För att överbrygga de höga initiala kostnaderna som avskräcker privata investeringar har Sverige satt ihop ett av Europas mest omfattande statliga stödpaket för ny kärnkraft .

Prissäkringsavtalet garanterar kärnkraftsoperatören ett minimipris – enligt dokumentation från Europaparlamentet fastställt till 80 öre/kWh – samtidigt som operatören måste betala tillbaka intäkter över ett lösenpris till staten . Stödet är begränsat till cirka 5 000 MW installerad effekt . Paketet inkluderar även stöd för avfallshantering .

Därför bygger Sverige ny kärnkraft

Tre krafter samverkade för att vända Sveriges decennielånga nedmontering av kärnkraften.

Fördubblad elanvändning. Sveriges regering och OECD:s kärnenergibyrå NEA räknar med att landets elförbrukning ungefär kommer att fördubblas till 2045 . Drivkrafterna är industriell elektrifiering – grönt stål, batterifabriker och vätgasproduktion – plus elektrifiering av transporter och uppvärmning.

Lagstadgade nettonollmål. Sverige måste nå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 och ha en fossilfri elproduktion till 2040, mål som är inskrivna i den nationella energi- och klimatplanen . Enbart förnybara källor visade sig otillräckliga för att garantera planerbar baskraft.

Energisäkerhet och industriell konkurrenskraft. Efter år av stort beroende av intermittenta vindkraftverk drog regeringen och basindustrin slutsatsen att endast kärnkraft kan leverera förutsägbar, storskalig el till konkurrenskraftiga priser och samtidigt uppfylla klimatmålen .

Resultatet är en statsunderstödd satsning på att SMR-tekniken kan leverera det som stora reaktorer haft svårt att finansiera: en repeterbar, kostnadseffektiv väg till massutbyggnad av kärnkraft .

Det är Sveriges första beställning av ett nytt kärnkraftverk på mer än 40 år och en del av en omfattande statlig strategi för att bygga minst 5 000 MW ny kapacitet och fördubbla den nationella elproduktionen till 2045 .

Projektet: Vad som byggs, var och av vem

Satsningen, kallad Videbergprojektet, innebär att tre Rolls-Royce SMR-reaktorer placeras på Väröhalvön, granne med det befintliga kärnkraftverket Ringhals .

Projektet i korthet:

• Kapacitet per enhet: 470 MW
• Total projektkapacitet: Cirka 1 410 MW
• Placering: Väröhalvön, Sveriges västkust
• Leverantör: Rolls-Royce SMR, Storbritannien
• Projektbolag: Videberg Kraft, ägt av det statliga energibolaget Vattenfall och industrikonsortiet Industrikraft. Den svenska staten kommer att bli majoritetsägare

Videberg Kraft uppskattar att anläggningen kommer att stå för ungefär 6 procent av Sveriges årliga elförbrukning under en 60-årig driftstid . Vattenfall siktar på att ha den första reaktorn i drift i mitten av 2030-talet. Det slutgiltiga teknikvalet har föregåtts av en tre år lång process där man sållat bland cirka 75 alternativ .

Urvalsprocessen och bolagen bakom

Vattenfall inledde jakten på en teknisk partner 2022. Efter en första gallring bland 75 konstruktioner återstod en kortlista på fem, inklusive storskaliga reaktorer från Westinghouse och Framatome, innan man fokuserade på två SMR-finalister: Rolls-Royce SMR och GE Vernovas BWRX-300 .

Vattenfall offentliggjorde de två leverantörerna i augusti 2025 och ägnade därefter ungefär tio månader åt detaljerade slututvärderingar innan man valde Rolls-Royce .

Videberg Kraft står i centrum för affären. Bolaget samlar:

• Vattenfall, Sveriges statliga energijätte och projektets ursprungliga utvecklare.
• Industrikraft, ett konsortium av tunga svenska industriförbrukare, vars medverkan speglar det akuta behovet inom näringslivet av stabil, fossilfri kraft.
• Svenska staten, som är på väg att bli majoritetsägare i takt med att projektet fortskrider .

Den politiska förankringen kommer från Sveriges borgerliga regering (Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna), som har drivit frågan om en kärnkraftsrenässans sedan sitt tillträde under ledning av statsminister Ulf Kristersson .

Sveriges bredare kärnkraftsutbyggnad på 5 000 MW

Videbergprojektet är bara startskottet. Regeringen har lagstiftat om ett betydligt mer ambitiöst mål: minst 5 000 MW ny kärnkraftskapacitet, motsvarande fyra storskaliga reaktorer eller en större flotta av SMR:er .

Tidsplanen regeringen har satt upp:

• 2 500 MW ny kärnkraft till 2035
• Motsvarande 10 nya stora reaktorer (inklusive SMR:er) till 2045.

Riksdagen antog ramlagstiftningen i maj 2025, och den nya lagen som möjliggör statligt stöd till kärnkraftsinvesteringar trädde i kraft den 1 augusti 2025 .

Statligt finansiellt stöd – upp till 440 miljarder kronor

För att överbrygga de höga initiala kostnaderna som avskräcker privata investeringar har Sverige satt ihop ett av Europas mest omfattande statliga stödpaket för ny kärnkraft .

Prissäkringsavtalet garanterar kärnkraftsoperatören ett minimipris – enligt dokumentation från Europaparlamentet fastställt till 80 öre/kWh – samtidigt som operatören måste betala tillbaka intäkter över ett lösenpris till staten . Stödet är begränsat till cirka 5 000 MW installerad effekt . Paketet inkluderar även stöd för avfallshantering .

Därför bygger Sverige ny kärnkraft

Tre krafter samverkade för att vända Sveriges decennielånga nedmontering av kärnkraften.

Fördubblad elanvändning. Sveriges regering och OECD:s kärnenergibyrå NEA räknar med att landets elförbrukning ungefär kommer att fördubblas till 2045 . Drivkrafterna är industriell elektrifiering – grönt stål, batterifabriker och vätgasproduktion – plus elektrifiering av transporter och uppvärmning.

Lagstadgade nettonollmål. Sverige måste nå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 och ha en fossilfri elproduktion till 2040, mål som är inskrivna i den nationella energi- och klimatplanen . Enbart förnybara källor visade sig otillräckliga för att garantera planerbar baskraft.

Energisäkerhet och industriell konkurrenskraft. Efter år av stort beroende av intermittenta vindkraftverk drog regeringen och basindustrin slutsatsen att endast kärnkraft kan leverera förutsägbar, storskalig el till konkurrenskraftiga priser och samtidigt uppfylla klimatmålen .

Resultatet är en statsunderstödd satsning på att SMR-tekniken kan leverera det som stora reaktorer haft svårt att finansiera: en repeterbar, kostnadseffektiv väg till massutbyggnad av kärnkraft .