Status för den multinationella marininsatsen

• Europa-ledd minröjningsplan. Storbritannien och Frankrike leder planerna på en multinationell marin styrka för att röja minor och säkra sjöfarten genom Hormuzsundet. Militära planerare från över 15 länder har redan tagit fram operativa ritningar .
• G7:s stöd. Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Italien har offentligt ställt sig bakom insatsen. Frankrikes president Emmanuel Macron uppgav att hangarfartyget Charles de Gaulle kan vara på plats i sundet inom två till tre dagar .
• Söker Trumps godkännande. Europeiska allierade kom till G7-mötet med målet att få Trumps formella klartecken för missionen .
• Stort hinder: Irans motstånd. Diplomatkällor rapporterar att Iran har signalerat att man inte kommer att acceptera utländsk militär närvaro i sundet och istället kan komma att införa transitavgifter för passerande fartyg . Detta är en av de mest kritiska olösta frågorna .

Olösta detaljer i avtalet

Flera betydande luckor kvarstod när G7-ledarna inledde sina diskussioner:

• Irans hållning till sjömilitär närvaro. Teheran har inte gått med på den europeiskledda minröjnings- och säkerhetsmissionen, vilket gör dess genomförande osäkert .
• Israels roll. Israel har meddelat att man kommer att fortsätta sin offensiv i Libanon, vilket väcker frågor om huruvida USA:s och Irans avtal kan hålla utan att den bredare regionala konflikten adresseras .
• Saknad offentlig avtalstext. Den fullständiga texten i avsiktsförklaringen har inte offentliggjorts. G7-ledarna beskrevs som "angelägna om att få veta detaljerna", varav många ännu inte delats med allierade .
• Tveksam hållbarhet. G7-ledarna beskrevs arbeta för "att förhindra att den känsliga USA-Iran-överenskommelsen fallerar nästan omedelbart", vilket speglar en bred osäkerhet kring om 60-dagarsramverket kommer att hålla .

Status för den multinationella marininsatsen

• Europa-ledd minröjningsplan. Storbritannien och Frankrike leder planerna på en multinationell marin styrka för att röja minor och säkra sjöfarten genom Hormuzsundet. Militära planerare från över 15 länder har redan tagit fram operativa ritningar .
• G7:s stöd. Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Italien har offentligt ställt sig bakom insatsen. Frankrikes president Emmanuel Macron uppgav att hangarfartyget Charles de Gaulle kan vara på plats i sundet inom två till tre dagar .
• Söker Trumps godkännande. Europeiska allierade kom till G7-mötet med målet att få Trumps formella klartecken för missionen .
• Stort hinder: Irans motstånd. Diplomatkällor rapporterar att Iran har signalerat att man inte kommer att acceptera utländsk militär närvaro i sundet och istället kan komma att införa transitavgifter för passerande fartyg . Detta är en av de mest kritiska olösta frågorna .

Olösta detaljer i avtalet

Flera betydande luckor kvarstod när G7-ledarna inledde sina diskussioner:

• Irans hållning till sjömilitär närvaro. Teheran har inte gått med på den europeiskledda minröjnings- och säkerhetsmissionen, vilket gör dess genomförande osäkert .
• Israels roll. Israel har meddelat att man kommer att fortsätta sin offensiv i Libanon, vilket väcker frågor om huruvida USA:s och Irans avtal kan hålla utan att den bredare regionala konflikten adresseras .
• Saknad offentlig avtalstext. Den fullständiga texten i avsiktsförklaringen har inte offentliggjorts. G7-ledarna beskrevs som "angelägna om att få veta detaljerna", varav många ännu inte delats med allierade .
• Tveksam hållbarhet. G7-ledarna beskrevs arbeta för "att förhindra att den känsliga USA-Iran-överenskommelsen fallerar nästan omedelbart", vilket speglar en bred osäkerhet kring om 60-dagarsramverket kommer att hålla .