Förbudet ska övervakas av den brittiska kommunikationsmyndigheten Ofcom. Plattformarna måste införa så kallad robust ålderssäkring – tekniska kontroller som ska hindra minderåriga från att skapa eller behålla konton .
Beslutet kommer efter ett år av politisk dragkamp och ett omfattande nationellt samråd. Det har starkt stöd bland föräldrar, men kritiker menar att regeringen angriper ett komplext problem med ett alltför trubbigt verktyg.
Regeringens faktablad pekar ut tio plattformar som ska vara otillgängliga för personer under 16 år:
Meddelandetjänster som WhatsApp och Signal ska uttryckligen undantas. Även barnanpassade tjänster, exempelvis YouTube Kids, ska fortsatt vara tillgängliga .
Regeringen vill färdigställa de nödvändiga reglerna före julen 2026. Därefter ska de kunna börja tillämpas tidigt året därpå, troligen under våren 2027 . Teknikminister Liz Kendall hade tidigare sagt att reglerna för under 16-åringar skulle vara på plats före slutet av 2026 .
Det är plattformarna, inte barnen eller deras föräldrar, som ska ansvara för att åldersgränsen efterlevs. Ofcom får i uppgift att kontrollera att företagen vidtar tillräckliga åtgärder .
Den brittiska regeringen har sagt att den tänker använda samma grundmodell som Australien . Australiens lag om en minimiålder för sociala medier började gälla den 10 december 2025. Den innebär att plattformar måste hindra personer under 16 år från att skapa eller behålla konton på berörda tjänster .
Företag som inte vidtar rimliga åtgärder i Australien kan få böter på upp till 50 miljoner australiska dollar, motsvarande omkring 25,7 miljoner pund . Den australiska listan omfattar i stort sett samma tjänster som den brittiska, bland annat Facebook, Instagram, TikTok, Snapchat, X, YouTube, Reddit och Twitch .
Storbritannien går dock längre på vissa punkter. Utöver sociala medieförbudet för under 16-åringar införs begränsningar för livestreaming och för möjligheten för främlingar att kontakta barn på andra onlinetjänster. Romantiska eller sexuella AI-chattbotar ska dessutom förbjudas för alla under 18 år . Åtgärderna läggs ovanpå Storbritanniens befintliga Online Safety Act, som redan ställer krav på plattformarnas hantering av skadligt innehåll .
Vägen till förbudet var långt ifrån rak. Parlamentet avvisade först förslaget, medan regeringen genomförde ett eget samråd.
Förespråkarna menar att sociala medier utsätter barn för farligt innehåll, beroendeskapande design och alltför mycket skärmtid. Kritikerna svarar att ett generellt förbud inte angriper de bakomliggande problemen – exempelvis algoritmernas utformning och plattformarnas affärsmodeller.
Amnesty International UK:s verkställande direktör Kerry Moscogiuri beskrev beslutet som ”rätt diagnos, fel behandling”. Organisationen varnar för att ett generellt förbud kan driva ungas internetanvändning under jord, stänga dem ute från viktiga stödnätverk och missa grundorsakerna till skadan .
Skottlands barnombudsman Nicola Killean har sagt att det finns otillräckliga belägg för att ett förbud faktiskt skulle göra barn säkrare. Hon varnar för att tonåringar i stället kan söka sig till mindre reglerade eller farligare delar av internet .
Även organisationen Big Brother Watch hävdar att förslaget kan få allvarliga oavsedda konsekvenser och påverka integriteten för alla internetanvändare, inte bara barn . En koalition med 42 barnorganisationer och experter har dessutom påpekat att forskningsläget kring förbudens effekt på ungas psykiska hälsa fortfarande är begränsat .
Cambridgeforskaren Amy Orben, vars forskargrupp sammanställt underlag åt regeringen, säger att man inte bör räkna med några stora kortsiktiga förbättringar av välbefinnande eller psykisk hälsa genom ett förbud i sig .
Open Rights Group varnar för att reglerna kan kräva ett omfattande system för ålderskontroll. Ett sådant system skulle kunna innebära betydande risker för personlig integritet, dataskydd och yttrandefrihet, eftersom även vuxna och äldre tonåringar kan behöva bevisa sin ålder .
Teknikföretagen Meta, TikTok, Snap och YouTube har också kritiserat beslutet. De menar att ett generellt förbud är oproportionerligt, att de redan investerar i åldersanpassade skydd och att unga i stället kan lockas över till mindre säkra tjänster .
Det politiska beslutet är fattat, men den praktiska utformningen återstår. Regeringen måste fastställa reglerna före slutet av 2026, och Ofcom ska därefter övervaka hur plattformarna genomför ålderskontrollerna.
Den stora frågan blir om förbudet faktiskt gör barn märkbart säkrare online – eller om det främst flyttar problemen till tjänster där insynen och skyddet är sämre.