Här är en genomgång av hur varje faktor hänger ihop med nedgången:
Fredsavtal mellan USA och Iran samt återöppning av Hormuzsundet – Den 15 juni meddelade president Trump och Irans vice utrikesminister att en preliminär överenskommelse nåtts för att avsluta det 15 veckor långa kriget och återuppta sjötrafiken genom Hormuzsundet – en av världens viktigaste oljeleder . Beskedet fick Brentoljan att falla med cirka 4,6 procent till omkring 83,30 dollar per fat, och den amerikanska referensoljan WTI backade i liknande omfattning . För en oljemajor som Shell innebär lägre råoljepriser en direkt press på intäkterna från prospektering och produktion, vilket påverkar såväl vinster som kassaflöde.
Utförsäljning av energiaktier i förhandeln – Oljeprisraset utlöste en bred utförsäljning i hela energisektorn. Shells aktie föll med mer än 3 procent i förhandeln. Andra stora bolag backade ännu mer: TotalEnergies tappade över 4 procent, Equinor likaså över 4 procent, BP omkring 3,7 procent samtidigt som Exxon Mobil och Chevron båda föll över 2 procent .
Shells pausade återköp på 3 miljarder dollar – Den 12 juni (fredagen veckan innan) meddelade Shell att man tillfälligt pausar sitt återköpsprogram av egna aktier på 3 miljarder dollar från och med den 12 juni fram till den 14 juli 2026. Pausen är ett krav enligt gällande värdepappersregler i samband med publiceringen av aktieägardokumenten inför omröstningen om Shells förvärv av den kanadensiska energiproducenten ARC Resources för 16,4 miljarder dollar . När en sådan kursstödjande mekanism försvinner samtidigt som oljepriset kollapsar, förstärks nedgången i aktien.
Bredare börsrally och sektorrotation – Aktier och obligationer steg brett på fredsbeskedet eftersom den geopolitiska riskpremien försvann från marknaden . Investerare flyttade kapital från tidigare defensiva energinamn till konjunkturkänsliga och mer riskfyllda tillgångar, vilket satte ytterligare nedåttryck på Shell och andra oljeaktier – samtidigt som den allmänna börsen gick starkt framåt.