Brentoljan steg över 100 dollar per fat den 8 mars och nådde som högst 126 dollar . USA:s energimyndighet EIA uppskattar att Gulfproducenter stängde ned omkring 7,5 miljoner fat råolja per dag i mars . För oljeimporterande ekonomier innebär det inte bara dyrare bensin och diesel, utan också högre kostnader för el, transporter, livsmedel, industrivaror och flygtrafik.

Institutionernas prognoser

ADB: begränsad effekt vid kort avbrott – stor risk vid långvarig blockering

Asiatiska utvecklingsbanken, ADB, bedömde i mars att en störning på ungefär en månad bara skulle ge en måttlig och tillfällig effekt på tillväxten i utvecklingsasien. Men banken varnade samtidigt för att en längre stängning snabbt skulle driva upp energipriserna och störa handeln .

ADB hade enligt den senaste tillgängliga bedömningen ännu inte publicerat någon ny kvantifierad prognos för ett utdraget scenario.

IMF: 3,1 procents global tillväxt i referensscenariot

Internationella valutafondens, IMF:s, referensscenario från april utgår från en kortvarig konflikt och en ökning av energipriserna med 19 procent under 2026. Där väntas den globala tillväxten landa på 3,1 procent och den globala inflationen på 4,4 procent – ett tydligt avbrott i de senaste årens trend mot lägre inflation .

IMF har samtidigt varnat för att en längre stängning av Hormuzsundet kan utvecklas till en ”stor energikris”, med betydligt större tillväxtbroms och högre inflation . Blockeringen har skurit av tillgången till ungefär 20 procent av världens olja och sjötransporterade LNG. Skador och försiktighetsstopp vid energianläggningar har dessutom beräknats ha minskat olje- och gasproduktionen med omkring 13 miljoner fat per dag .

I IMF:s referensscenario väntas tillväxten i regionen Mellanöstern, Nordafrika och Pakistan, MENAP, bromsa till endast 1,4 procent under 2026 .

Fitch: lägre global och indisk tillväxt

Kreditvärderingsinstitutet Fitch Ratings har i juni sänkt sin prognos för den globala tillväxten 2026 till 2,4 procent, 0,2 procentenheter lägre än tidigare. Fitch hänvisar direkt till oljechocken efter konflikten mellan USA och Iran samt den långvariga stängningen av Hormuzsundet .

För Indien har Fitch sänkt prognosen för BNP-tillväxten under räkenskapsåret 2026/27 till 6,4 procent, från 6,7 procent . Redan i mars varnade institutet för att dyrare olja skulle bromsa den indiska ekonomin under första halvåret av räkenskapsåret 2026/27 och gradvis lyfta inflationen till 4,5 procent i december 2026 .

Fitch har också höjt sina antaganden om det kortsiktiga Brentpriset. Om oljechocken blir långvarig kan ytterligare nedrevideringar bli aktuella .

IEA: den största oljeförsörjningsstörningen i historien

IEA har kallat blockeringen den ”största störningen i historien” för den globala oljeförsörjningen . Det globala oljeutbudet minskade med 10,1 miljoner fat per dag bara i mars . IEA har dessutom beskrivit sundets förlamning som det största hotet mot den globala energisäkerheten hittills .

Organisationen räknar med att den globala oljeproduktionen i genomsnitt blir omkring 1,5 miljoner fat per dag lägre under 2026 än under 2025. Det motsvarar en omsvängning på cirka 2,6 miljoner fat per dag jämfört med prognosen före kriget i mars .

OECD, Wood Mackenzie och Allianz Research

OECD:s ekonomiska utsikter från juni räknar med att den globala tillväxten bromsar till 2,8 procent under 2026, från 3,4 procent, under antagandet att energipriserna börjar falla tillbaka kring mitten av året . Om störningarna i sjöfart och energiinfrastruktur består blir nedgången större.

I Wood Mackenzies värsta scenario kan den globala BNP-tillväxten falla under 2 procent under 2026. Brentoljan kan då närma sig 200 dollar per fat vid årets slut, även om den globala efterfrågan på olja minskar med 6 miljoner fat per dag .

Allianz Research bedömer att en störning på kortare än två månader kan höja inflationen i tillväxtmarknader med 0,8–1,0 procentenheter. För tillväxtmarknader utanför Kina kan tillväxteffekten bli minst minus 0,5 procentenheter .

Länderna i fokus

Filippinerna: störst beroende av Gulfens olja

Filippinerna hämtar 96 procent av sin olja från Persiska viken, den högsta andelen bland de fyra länderna i jämförelsen . Det gör landet särskilt känsligt för både leveransstörningar och prisökningar.

Effekterna har redan spridit sig till transporter, sjöfart och livsmedelspriser, med rapporter om bränslebrist och kraftiga prisstegringar . Någon separat kvantifierad tillväxt- eller inflationsprognos från ADB, IMF eller Fitch har inte identifierats i det tillgängliga materialet. Riskerna för både svagare tillväxt och högre inflation bedöms dock vara större än genomsnittet i regionen.

Enligt MUFG kan varje permanent ökning av oljepriset med 10 dollar per fat minska Filippinernas BNP-tillväxt med omkring 0,2 procentenheter och höja inflationen med cirka 0,6 procentenheter .

Japan: högre importkostnader och press på yenen

Japan importerar stora mängder råolja från Gulfregionen. En stängning av Hormuzsundet höjer landets redan stora energiräkning, förvärrar handelsbalansen och sätter press på yenen.

Det finns ingen separat, offentligt tillgänglig tillväxt- och inflationsprognos från de nämnda institutionerna för Japan i det aktuella underlaget. Landets nära nog fullständiga beroende av importerad energi från Mellanöstern gör det ändå sårbart. Oljechocken slår direkt mot kostnaderna för el, tillverkning och transporter.

Thailand: bränslebrist och dyrare vardag

Thailand får omkring 74 procent av sin olja från Persiska viken . Bränslebrist och ransonering har uppstått, samtidigt som de högre energikostnaderna förs vidare till flyg, sjöfart, taxitjänster och livsmedel .

ICIS rapporterade i april att fallande asiatiska valutor mot dollarn, i kombination med råolja över 100 dollar per fat, slår hårt mot annars motståndskraftiga sydostasiatiska ekonomier – däribland Thailand .

Någon separat tillväxtprognos för Thailand från ADB, IMF eller Fitch har inte hittats i det tillgängliga materialet. Landet hör däremot till de mest utsatta ekonomierna i Sydostasien.

Indien: lägre tillväxt och importerad inflation

Fitch sänkte den 9 juni Indiens prognos för BNP-tillväxten under räkenskapsåret 2026/27 till 6,4 procent från 6,7 procent och hänvisade till USA–Iran-konflikten . I mars räknade Fitch med 7,5 procents tillväxt under räkenskapsåret 2025/26, men varnade för att dyrare olja skulle bromsa ekonomin under första halvåret 2026/27 och driva inflationen mot 4,5 procent i december 2026 .

Indien hämtar omkring 60 procent av sin råolja från Gulfregionen. Högre oljepriser riskerar därför att öka bytesbalansunderskottet och förstärka den importerade inflationen. Samtidigt kan statsfinanserna pressas om regeringen behöver införa subventioner eller sänka bränsleskatter för att dämpa prischocken.

De största riskerna för Asien–Stillahavsområdet

Inflation och hushållens köpkraft

En två månader lång stängning kan enligt Allianz höja inflationen i tillväxtmarknader med 0,8–1,0 procentenheter . IMF:s globala inflationsprognos på 4,4 procent för 2026 gäller dessutom redan ett relativt optimistiskt referensscenario .

Dyrare drivmedel påverkar inte bara bilister. Transport, elproduktion, jordbruk, gödsel, livsmedel och industriproduktion blir också dyrare. Låginkomsthushåll får bära en oproportionerligt stor del av kostnaden eftersom energi och mat tar större andel av deras inkomster. IMF har varnat för att utvecklingsländerna kommer att påverkas oproportionerligt hårt .

Fattigdom och matpriser

När bränsle, frakt, försäkringar och gödsel blir dyrare stiger även kostnaderna i livsmedelskedjan. Det kan fördjupa fattigdomen och öka pressen på hushåll som redan har små marginaler. För många utvecklingsekonomier sammanfaller energichocken dessutom med begränsat finanspolitiskt handlingsutrymme och hög skuldbörda.

Statsfinanser och subventioner

Oljeimporterande regeringar kan tvingas absorbera delar av prisökningen genom bränslesubventioner, sänkta skatter eller stöd till transportsektorn. Det riskerar att vidga budgetunderskotten samtidigt som den svagare tillväxten minskar skatteintäkterna.

Valutafall och finansiell åtstramning

När asiatiska valutor försvagas mot den amerikanska dollarn blir oljeimporten ännu dyrare i lokal valuta. Det förstärker den importerade inflationen . Centralbanker kan då behöva hålla räntorna högre längre, vilket i sin tur dämpar investeringar, bostadsmarknad och konsumtion.

Lågkonjunktur eller stagflation

Den mest besvärliga kombinationen är en ekonomi med både högre priser och svagare tillväxt. Allianz bedömer att en blockering på över tre månader skulle öka lågkonjunkturrisken i fler tillväxtmarknader, särskilt länder med så kallade trippelunderskott i statsbudget, bytesbalans och energi .

Wood Mackenzie bedömer i sitt värsta scenario att den globala tillväxten kan falla under 2 procent om stängningen består .

Vad prognoserna faktiskt bygger på

Den viktigaste reservationen är att många prognoser fortfarande förutsätter att trafiken genom Hormuzsundet återupptas och att produktionen normaliseras kring mitten av 2026. EIA:s bedömning utgår exempelvis från att konflikten inte fortsätter efter april och att sjöfarten gradvis återgår .

Om sundet förblir stängt under andra halvåret 2026 behöver prognoserna sannolikt revideras ned. Hur stora effekterna blir beror framför allt på blockeringens längd, skadorna på olje- och gasanläggningar, möjligheten att använda alternativa transportvägar och hur länge länderna kan kompensera bortfallet med strategiska lager.

Slutsats: Asien–Stillahavsområdet är den region som står närmast den direkta energichocken. Filippinerna och Thailand riskerar de snabbaste prisslagen på bränsle och mat, Japan får en större import- och valutabelastning, medan Indien redan har fått sin tillväxtprognos nedjusterad. Ju längre blockeringen varar, desto större blir risken att en tillfällig oljechock övergår i ihållande inflation, ökande fattigdom och en bredare ekonomisk nedgång.

Brentoljan steg över 100 dollar per fat den 8 mars och nådde som högst 126 dollar . USA:s energimyndighet EIA uppskattar att Gulfproducenter stängde ned omkring 7,5 miljoner fat råolja per dag i mars . För oljeimporterande ekonomier innebär det inte bara dyrare bensin och diesel, utan också högre kostnader för el, transporter, livsmedel, industrivaror och flygtrafik.

Institutionernas prognoser

ADB: begränsad effekt vid kort avbrott – stor risk vid långvarig blockering

Asiatiska utvecklingsbanken, ADB, bedömde i mars att en störning på ungefär en månad bara skulle ge en måttlig och tillfällig effekt på tillväxten i utvecklingsasien. Men banken varnade samtidigt för att en längre stängning snabbt skulle driva upp energipriserna och störa handeln .

ADB hade enligt den senaste tillgängliga bedömningen ännu inte publicerat någon ny kvantifierad prognos för ett utdraget scenario.

IMF: 3,1 procents global tillväxt i referensscenariot

Internationella valutafondens, IMF:s, referensscenario från april utgår från en kortvarig konflikt och en ökning av energipriserna med 19 procent under 2026. Där väntas den globala tillväxten landa på 3,1 procent och den globala inflationen på 4,4 procent – ett tydligt avbrott i de senaste årens trend mot lägre inflation .

IMF har samtidigt varnat för att en längre stängning av Hormuzsundet kan utvecklas till en ”stor energikris”, med betydligt större tillväxtbroms och högre inflation . Blockeringen har skurit av tillgången till ungefär 20 procent av världens olja och sjötransporterade LNG. Skador och försiktighetsstopp vid energianläggningar har dessutom beräknats ha minskat olje- och gasproduktionen med omkring 13 miljoner fat per dag .

I IMF:s referensscenario väntas tillväxten i regionen Mellanöstern, Nordafrika och Pakistan, MENAP, bromsa till endast 1,4 procent under 2026 .

Fitch: lägre global och indisk tillväxt

Kreditvärderingsinstitutet Fitch Ratings har i juni sänkt sin prognos för den globala tillväxten 2026 till 2,4 procent, 0,2 procentenheter lägre än tidigare. Fitch hänvisar direkt till oljechocken efter konflikten mellan USA och Iran samt den långvariga stängningen av Hormuzsundet .

För Indien har Fitch sänkt prognosen för BNP-tillväxten under räkenskapsåret 2026/27 till 6,4 procent, från 6,7 procent . Redan i mars varnade institutet för att dyrare olja skulle bromsa den indiska ekonomin under första halvåret av räkenskapsåret 2026/27 och gradvis lyfta inflationen till 4,5 procent i december 2026 .

Fitch har också höjt sina antaganden om det kortsiktiga Brentpriset. Om oljechocken blir långvarig kan ytterligare nedrevideringar bli aktuella .

IEA: den största oljeförsörjningsstörningen i historien

IEA har kallat blockeringen den ”största störningen i historien” för den globala oljeförsörjningen . Det globala oljeutbudet minskade med 10,1 miljoner fat per dag bara i mars . IEA har dessutom beskrivit sundets förlamning som det största hotet mot den globala energisäkerheten hittills .

Organisationen räknar med att den globala oljeproduktionen i genomsnitt blir omkring 1,5 miljoner fat per dag lägre under 2026 än under 2025. Det motsvarar en omsvängning på cirka 2,6 miljoner fat per dag jämfört med prognosen före kriget i mars .

OECD, Wood Mackenzie och Allianz Research

OECD:s ekonomiska utsikter från juni räknar med att den globala tillväxten bromsar till 2,8 procent under 2026, från 3,4 procent, under antagandet att energipriserna börjar falla tillbaka kring mitten av året . Om störningarna i sjöfart och energiinfrastruktur består blir nedgången större.

I Wood Mackenzies värsta scenario kan den globala BNP-tillväxten falla under 2 procent under 2026. Brentoljan kan då närma sig 200 dollar per fat vid årets slut, även om den globala efterfrågan på olja minskar med 6 miljoner fat per dag .

Allianz Research bedömer att en störning på kortare än två månader kan höja inflationen i tillväxtmarknader med 0,8–1,0 procentenheter. För tillväxtmarknader utanför Kina kan tillväxteffekten bli minst minus 0,5 procentenheter .

Länderna i fokus

Filippinerna: störst beroende av Gulfens olja

Filippinerna hämtar 96 procent av sin olja från Persiska viken, den högsta andelen bland de fyra länderna i jämförelsen . Det gör landet särskilt känsligt för både leveransstörningar och prisökningar.

Effekterna har redan spridit sig till transporter, sjöfart och livsmedelspriser, med rapporter om bränslebrist och kraftiga prisstegringar . Någon separat kvantifierad tillväxt- eller inflationsprognos från ADB, IMF eller Fitch har inte identifierats i det tillgängliga materialet. Riskerna för både svagare tillväxt och högre inflation bedöms dock vara större än genomsnittet i regionen.

Enligt MUFG kan varje permanent ökning av oljepriset med 10 dollar per fat minska Filippinernas BNP-tillväxt med omkring 0,2 procentenheter och höja inflationen med cirka 0,6 procentenheter .

Japan: högre importkostnader och press på yenen

Japan importerar stora mängder råolja från Gulfregionen. En stängning av Hormuzsundet höjer landets redan stora energiräkning, förvärrar handelsbalansen och sätter press på yenen.

Det finns ingen separat, offentligt tillgänglig tillväxt- och inflationsprognos från de nämnda institutionerna för Japan i det aktuella underlaget. Landets nära nog fullständiga beroende av importerad energi från Mellanöstern gör det ändå sårbart. Oljechocken slår direkt mot kostnaderna för el, tillverkning och transporter.

Thailand: bränslebrist och dyrare vardag

Thailand får omkring 74 procent av sin olja från Persiska viken . Bränslebrist och ransonering har uppstått, samtidigt som de högre energikostnaderna förs vidare till flyg, sjöfart, taxitjänster och livsmedel .

ICIS rapporterade i april att fallande asiatiska valutor mot dollarn, i kombination med råolja över 100 dollar per fat, slår hårt mot annars motståndskraftiga sydostasiatiska ekonomier – däribland Thailand .

Någon separat tillväxtprognos för Thailand från ADB, IMF eller Fitch har inte hittats i det tillgängliga materialet. Landet hör däremot till de mest utsatta ekonomierna i Sydostasien.

Indien: lägre tillväxt och importerad inflation

Fitch sänkte den 9 juni Indiens prognos för BNP-tillväxten under räkenskapsåret 2026/27 till 6,4 procent från 6,7 procent och hänvisade till USA–Iran-konflikten . I mars räknade Fitch med 7,5 procents tillväxt under räkenskapsåret 2025/26, men varnade för att dyrare olja skulle bromsa ekonomin under första halvåret 2026/27 och driva inflationen mot 4,5 procent i december 2026 .

Indien hämtar omkring 60 procent av sin råolja från Gulfregionen. Högre oljepriser riskerar därför att öka bytesbalansunderskottet och förstärka den importerade inflationen. Samtidigt kan statsfinanserna pressas om regeringen behöver införa subventioner eller sänka bränsleskatter för att dämpa prischocken.

De största riskerna för Asien–Stillahavsområdet

Inflation och hushållens köpkraft

En två månader lång stängning kan enligt Allianz höja inflationen i tillväxtmarknader med 0,8–1,0 procentenheter . IMF:s globala inflationsprognos på 4,4 procent för 2026 gäller dessutom redan ett relativt optimistiskt referensscenario .

Dyrare drivmedel påverkar inte bara bilister. Transport, elproduktion, jordbruk, gödsel, livsmedel och industriproduktion blir också dyrare. Låginkomsthushåll får bära en oproportionerligt stor del av kostnaden eftersom energi och mat tar större andel av deras inkomster. IMF har varnat för att utvecklingsländerna kommer att påverkas oproportionerligt hårt .

Fattigdom och matpriser

När bränsle, frakt, försäkringar och gödsel blir dyrare stiger även kostnaderna i livsmedelskedjan. Det kan fördjupa fattigdomen och öka pressen på hushåll som redan har små marginaler. För många utvecklingsekonomier sammanfaller energichocken dessutom med begränsat finanspolitiskt handlingsutrymme och hög skuldbörda.

Statsfinanser och subventioner

Oljeimporterande regeringar kan tvingas absorbera delar av prisökningen genom bränslesubventioner, sänkta skatter eller stöd till transportsektorn. Det riskerar att vidga budgetunderskotten samtidigt som den svagare tillväxten minskar skatteintäkterna.

Valutafall och finansiell åtstramning

När asiatiska valutor försvagas mot den amerikanska dollarn blir oljeimporten ännu dyrare i lokal valuta. Det förstärker den importerade inflationen . Centralbanker kan då behöva hålla räntorna högre längre, vilket i sin tur dämpar investeringar, bostadsmarknad och konsumtion.

Lågkonjunktur eller stagflation

Den mest besvärliga kombinationen är en ekonomi med både högre priser och svagare tillväxt. Allianz bedömer att en blockering på över tre månader skulle öka lågkonjunkturrisken i fler tillväxtmarknader, särskilt länder med så kallade trippelunderskott i statsbudget, bytesbalans och energi .

Wood Mackenzie bedömer i sitt värsta scenario att den globala tillväxten kan falla under 2 procent om stängningen består .

Vad prognoserna faktiskt bygger på

Den viktigaste reservationen är att många prognoser fortfarande förutsätter att trafiken genom Hormuzsundet återupptas och att produktionen normaliseras kring mitten av 2026. EIA:s bedömning utgår exempelvis från att konflikten inte fortsätter efter april och att sjöfarten gradvis återgår .

Om sundet förblir stängt under andra halvåret 2026 behöver prognoserna sannolikt revideras ned. Hur stora effekterna blir beror framför allt på blockeringens längd, skadorna på olje- och gasanläggningar, möjligheten att använda alternativa transportvägar och hur länge länderna kan kompensera bortfallet med strategiska lager.

Slutsats: Asien–Stillahavsområdet är den region som står närmast den direkta energichocken. Filippinerna och Thailand riskerar de snabbaste prisslagen på bränsle och mat, Japan får en större import- och valutabelastning, medan Indien redan har fått sin tillväxtprognos nedjusterad. Ju längre blockeringen varar, desto större blir risken att en tillfällig oljechock övergår i ihållande inflation, ökande fattigdom och en bredare ekonomisk nedgång.