• Detta är den starkaste referensen för ståndpunkten att ortodontisk behandling i sig normalt inte inducerar pulpanekros eller förkalkningsmetamorfos .
• Artikeln förklarar detta med hjälp av pulpal fysiologi, mikroskopi, patologi och biologin bakom inducerad tandförflyttning .

Rekommenderad protokollstruktur

Före ortodontisk behandling

• Ta en detaljerad anamnes gällande tandtrauma, luxation, avulsion, kronfrakturer, karies, fyllningar, parodontit, missfärgningar, smärta, svullnad eller tidigare rotfyllningar. Det är centralt för riskbedömningen, då tidigare trauma är en viktig riskfaktor inför tandreglering .
• Tänder med tidigare trauma kräver särskild uppmärksamhet eftersom förlust av vitalitet, rotresorption och förkalkning av pulpakanalen är kända risker under tandförflyttning .
• Överväg att dokumentera sensibilitetstest (kyla/värme/el) och ta apikala röntgenbilder på tänder med traumahistorik, missfärgning, symtom eller misstänkta fyllningar. Det är denna grupp som i litteraturen om ortodonti-endodonti pekas ut som högrisktänder .
• Förklara för patienten att tandreglering inte generellt anses vara en direkt orsak till pulpanekros, men att tidigare skadade eller komprometterade tänder kan uppvisa pulpakomplikationer under behandlingen .

Under ortodontisk behandling

• Övervaka tänder med tidigare trauma, missfärgning, avvikande sensibilitetstest, symtom eller röntgenologiska förändringar noggrant. Dessa tänder löper en förhöjd risk för förlust av vitalitet, rotresorption och förkalkning under tandförflyttning .
• Om en tand blir smärtsam, missfärgad, utvecklar svullnad, fistelgång, apikal uppklarning eller upprepade gånger inte svarar på sensibilitetstest, misstänk pulpal patologi. Anta inte automatiskt att det rör sig om en normal reaktion på tandregleringen .
• Överväg att avlasta den ortodontiska kraften på den drabbade tanden och remittera till en endodontisk specialist för utvärdering om nekros misstänks, särskilt i tänder med tidigare trauma .
• Sällsynta pulpakomplikationer under behandling har beskrivits, inklusive pulpanekros och obliteration av pulpan genom sekundärt dentin .

Efter ortodontisk behandling

• Utvärdera varje tand som ändrat färg, blivit symtomatisk eller visat avvikande röntgen- eller sensibilitetsfynd. Fallrapporter har visat att missfärgning av tandkronan till följd av nekrotisk pulpa kan uppstå efter avslutad reglering .
• Bekräfta misstänkt pulpanekros med en kombination av kliniska tecken, sensibilitetstest och röntgenologiska fynd, snarare än att förlita sig på ett enskilt fynd. Detta är särskilt viktigt i tänder med tidigare trauma .
• Behandla bekräftad pulpanekros endodontiskt (rotfyllning) innan kosmetiska ingrepp som intern blekning påbörjas, vilket illustreras i fallrapporten om nekrotisk pulpa efter ortodonti .

Kommentar om evidensläget

• Bevisläget har en viss dubbelhet: Consolaro & Bianco argumenterar bestämt för att ortodontisk behandling i sig inte orsakar pulpanekros , medan kliniska översikter betonar att tänder med tidigare trauma löper en högre risk för pulpakomplikationer under tandförflyttning .
• Den mest försvarbara tolkningen är: Rutinmässiga ortodontiska krafter orsakar vanligtvis inte pulpanekros, men tandreglering kan sammanfalla med eller avslöja en pulpanekros i tänder med tidigare trauma eller andra redan existerande riskfaktorer .

• Detta är den starkaste referensen för ståndpunkten att ortodontisk behandling i sig normalt inte inducerar pulpanekros eller förkalkningsmetamorfos .
• Artikeln förklarar detta med hjälp av pulpal fysiologi, mikroskopi, patologi och biologin bakom inducerad tandförflyttning .

Rekommenderad protokollstruktur

Före ortodontisk behandling

• Ta en detaljerad anamnes gällande tandtrauma, luxation, avulsion, kronfrakturer, karies, fyllningar, parodontit, missfärgningar, smärta, svullnad eller tidigare rotfyllningar. Det är centralt för riskbedömningen, då tidigare trauma är en viktig riskfaktor inför tandreglering .
• Tänder med tidigare trauma kräver särskild uppmärksamhet eftersom förlust av vitalitet, rotresorption och förkalkning av pulpakanalen är kända risker under tandförflyttning .
• Överväg att dokumentera sensibilitetstest (kyla/värme/el) och ta apikala röntgenbilder på tänder med traumahistorik, missfärgning, symtom eller misstänkta fyllningar. Det är denna grupp som i litteraturen om ortodonti-endodonti pekas ut som högrisktänder .
• Förklara för patienten att tandreglering inte generellt anses vara en direkt orsak till pulpanekros, men att tidigare skadade eller komprometterade tänder kan uppvisa pulpakomplikationer under behandlingen .

Under ortodontisk behandling

• Övervaka tänder med tidigare trauma, missfärgning, avvikande sensibilitetstest, symtom eller röntgenologiska förändringar noggrant. Dessa tänder löper en förhöjd risk för förlust av vitalitet, rotresorption och förkalkning under tandförflyttning .
• Om en tand blir smärtsam, missfärgad, utvecklar svullnad, fistelgång, apikal uppklarning eller upprepade gånger inte svarar på sensibilitetstest, misstänk pulpal patologi. Anta inte automatiskt att det rör sig om en normal reaktion på tandregleringen .
• Överväg att avlasta den ortodontiska kraften på den drabbade tanden och remittera till en endodontisk specialist för utvärdering om nekros misstänks, särskilt i tänder med tidigare trauma .
• Sällsynta pulpakomplikationer under behandling har beskrivits, inklusive pulpanekros och obliteration av pulpan genom sekundärt dentin .

Efter ortodontisk behandling

• Utvärdera varje tand som ändrat färg, blivit symtomatisk eller visat avvikande röntgen- eller sensibilitetsfynd. Fallrapporter har visat att missfärgning av tandkronan till följd av nekrotisk pulpa kan uppstå efter avslutad reglering .
• Bekräfta misstänkt pulpanekros med en kombination av kliniska tecken, sensibilitetstest och röntgenologiska fynd, snarare än att förlita sig på ett enskilt fynd. Detta är särskilt viktigt i tänder med tidigare trauma .
• Behandla bekräftad pulpanekros endodontiskt (rotfyllning) innan kosmetiska ingrepp som intern blekning påbörjas, vilket illustreras i fallrapporten om nekrotisk pulpa efter ortodonti .

Kommentar om evidensläget

• Bevisläget har en viss dubbelhet: Consolaro & Bianco argumenterar bestämt för att ortodontisk behandling i sig inte orsakar pulpanekros , medan kliniska översikter betonar att tänder med tidigare trauma löper en högre risk för pulpakomplikationer under tandförflyttning .
• Den mest försvarbara tolkningen är: Rutinmässiga ortodontiska krafter orsakar vanligtvis inte pulpanekros, men tandreglering kan sammanfalla med eller avslöja en pulpanekros i tänder med tidigare trauma eller andra redan existerande riskfaktorer .