Investerare med 11 400 miljarder euro varnar EU: Försvaga inte koldioxidmarknaden

Kapitalförvaltarna och deras krav

Den 10 juni 2026 publicerade en koalition på 45 stora institutionella investerare med ett förvaltat kapital på 11 400 miljarder euro ett gemensamt uttalande. Bakom initiativet står organisationerna Principles for Responsible Investment (PRI) och Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC), med stöd från FN-initiativet Net-Zero Asset Owner Alliance (NZAOA) . Uttalandet riktar sig till EU:s stats- och regeringschefer inför Europeiska rådets toppmöte i juni 2026 och den lagstiftningsöversyn av EU:s utsläppshandelssystem (ETS) som är planerad till juli 2026 .

Deras centrala krav är:

• Upprätthåll ett robust och förutsägbart EU ETS – försvaga, urvattna eller montera inte ner systemet .
• Utveckla koldioxidmarknaden, försvaga den inte – låt ETS förbli den centrala pelaren i EU:s klimatpolitik, men komplettera med riktad industripolitik .
• Inför kompletterande åtgärder fokuserade på utbyggnad av elnät, infrastruktur för elektrifiering och finansiering av ren teknik för att lösa de faktiska problemen .
• Undvik ad hoc-ingripanden som underminerar marknadens grundläggande funktion – dra lärdom av misstagen som gjordes under energikrisen 2022 .

Därför är en försvagning kontraproduktiv

Investerarna pekar på tre huvudskäl till att kraven på att försvaga eller avveckla utsläppshandeln är feltänkta:

1. ETS är själva grunden för investeringars förutsägbarhet. Ett starkt och stabilt koldioxidpris är en förutsättning för de kapitalintensiva, långsiktiga investeringar som krävs för industrins omställning. Att försvaga systemet skulle rasera investeringsunderlaget för just den teknik Europa behöver för att förbli konkurrenskraftigt .
2. Att skylla på ETS är sakligt felaktigt. Fakta visar att de största kostnadstrycken på europeisk industri kommer från höga priser på fossil energi – inte från koldioxidpriset . Att peka ut klimatpolitiken som syndabock är därför "inte bara sakligt felaktigt utan också kontraproduktivt" .
3. Marknadens förtroende är redan skört. Priset på utsläppsrätter (EUA) föll från 90 euro i januari 2026 till en bottennotering på 67 euro i mars 2026 efter politiska signaler om en möjlig försvagning av ETS. Sådan volatilitet raserar den stabila prissignal som investerare behöver .

Vad som står på spel för privata investeringar

• Kapitalflöden till ren industri. Hela affärsmodellen för att minska utsläppen inom basindustrier som stål, cement, kemi, glas och aluminium bygger på en trovärdig, långsiktig koldioxidprisbana. En försvagning skulle frysa eller till och med reversera dessa investeringsplaner .
• Intäkter från auktionering av utsläppsrätter. Systemet genererar årligen miljarder euro som finansierar investeringar i ren industri. Att urvattna marknaden minskar denna offentliga intäktsström just när den behövs som mest .
• Nya strategiska teknologiers konkurrenskraft. Europa satsar på att bygga ledarskap inom batterier, elektrolysörer, elnätsteknik och produktion av ren energi. Dessa sektorer är beroende av starka koldioxidsignaler för att konkurrera ut etablerade aktörer .
• Systemets legitimitet. Ad hoc-ingripanden skulle "urholka investeringssäkerheten" och straffa de företag som redan satsat kapital på omställningen .

De verkliga strukturproblemen bakom Europas konkurrenskraftskris

Investerarna och deras allierade undertecknare (över 100 företag och branschorganisationer) är mycket tydliga med att ETS inte är orsaken till Europas försvagade konkurrenskraft. De pekar istället på följande strukturella utmaningar :

• Höga energikostnader orsakade av fossilberoende. Europa har strukturellt högre el- och gaspriser än de flesta konkurrerande regioner, en klyfta som fanns redan före energikrisen och som förvärrats av den .
• Underinvestering i elnät och elektrifieringsinfrastruktur. Otillräcklig nätkapacitet, långsamma tillståndsprocesser och bristande överföringsinfrastruktur blockerar industrins elektrifiering .
• Regelkrångel och långsamma tillstånd. Komplexa och utdragna godkännandeprocesser för projekt inom ren energi och industri är ett allvarligt hinder .
• Globala subventions- och handelsobalanser. Europa möter konkurrens från regioner med massiva statliga subventioner (som USA:s Inflation Reduction Act och kinesiskt statsstöd) utan att ha jämförbara verktyg själv .
• Avsaknad av en dedikerad finansieringsmekanism för ren teknik. EU saknar ett tillräckligt storskaligt och lättillgängligt offentligt finansieringsverktyg för att minska risken i privata investeringar i banbrytande industriprojekt .

Investerarnas uttalande sammanfattar det tydligt: "Istället för att fokusera på de strukturella orsakerna till ekonomisk urholkning – högre energipriser satta av fossil gas, otillräcklig infrastruktur och långsamma tillstånd – riktar vissa felaktigt in sig på ETS." .