I början av maj rapporterades att SoftBank hade minskat sin ursprungliga låneambition med 40 procent. Tanken var att använda aktierna i OpenAI, företaget bakom ChatGPT, som säkerhet för ytterligare upplåning .
Att målet sänktes till cirka 6 miljarder dollar var ett tydligt tecken på att långivarna ville ha större säkerhetsmarginaler kring tillgången . Men även den mindre affären visade sig svår att genomföra.
Ett marginal lån fungerar vanligtvis bäst när säkerheten är en likvid tillgång med ett tydligt marknadspris – exempelvis börsnoterade aktier. OpenAI är däremot fortfarande privatägt. Bankerna måste därför förlita sig på värderingar från finansieringsrundor och privata andrahandsaffärer, snarare än på ett pris som sätts löpande på börsen .
Den senaste finansieringsrundan i mars värderade OpenAI till omkring 852 miljarder dollar. Senare ska aktier ha bytt ägare på andrahandsmarknaden till en värdering närmare 880 miljarder dollar, samtidigt som tidigare rapporter har pekat mot möjligheten av en framtida värdering på 1 000 miljarder dollar .
För en långivare är det ett problem. Om säkerheten värderas för högt och priset sedan faller kan banken stå med ett lån som inte längre täcks av aktiernas värde.
Osäkerheten förstärks av att långivarna inte har tillgång till OpenAI:s fullständiga offentliga finanser. Intäkter, marginaler och kostnadsstruktur har ännu inte presenterats öppet på det sätt som gäller för ett börsnoterat bolag .
Det är också därför den här typen av finansiering är ovanlig för privata bolag: värdet på säkerheten beror i hög grad på bankens egen bedömning, inte på en transparent börskurs .
OpenAI tog den 8 juni ett viktigt steg mot en börsnotering genom att konfidentiellt lämna in ett så kallat S-1-dokument till USA:s finansinspektion, Securities and Exchange Commission, SEC . Goldman Sachs och Morgan Stanley uppges leda arbetet. Rapporter har beskrivit en möjlig börsintroduktion redan i september 2026 och ett preliminärt värderingsintervall på omkring 730–850 miljarder dollar .
En börsnotering skulle på sikt kunna ge marknaden ett mer konkret svar på vad OpenAI är värt. Men eftersom ansökan lämnades in konfidentiellt blev de detaljerade finansiella uppgifterna inte omedelbart offentliga .
För långivarna innebär det ett slags vänteläge: de vet att en mer offentlig värdering kan vara på väg, men saknar fortfarande de hårda siffror som krävs för att prissätta ett lån på flera miljarder dollar i dag.
OpenAI har dessutom betonat att en börsnotering inte är tidsplanerad. I samband med ansökan skrev bolaget att det ännu inte har bestämt när en notering ska ske och att det kan dröja, eftersom vissa saker är enklare att genomföra som privat bolag .
Det konfidentiella dokumentet är alltså både ett steg mot större insyn och en påminnelse om att den avgörande informationen fortfarande inte är offentlig.
Det stoppade marginal lånet är inte SoftBanks huvudsakliga finansieringskälla för OpenAI. Det är snarare ett ytterligare lager i en betydligt större och skulddriven AI-satsning under vd:n Masayoshi Son.
Den 27 mars 2026 tecknade SoftBank ett icke-säkerställt brygglån på 40 miljarder dollar, med en löptid på tolv månader och förfall i mars 2027 . Lånet ska framför allt finansiera SoftBanks planerade följdinvestering på 30 miljarder dollar i OpenAI genom Vision Fund 2 .
JPMorgan Chase, Goldman Sachs, Mizuho Bank, Sumitomo Mitsui Banking Corporation och MUFG Bank ingick i den ursprungliga gruppen av banker som arrangerade lånet. Senare utökades kretsen med fler banker som undergaranter .
Brygglånet på 40 miljarder dollar är företagslån utan direkt säkerhet i OpenAI-aktier. Det planerade marginal lånet skulle däremot ha varit direkt kopplat till SoftBanks innehav i AI-bolaget .
Skillnaden säger en del om riskbilden. Banker verkar vara beredda att låna ut mycket stora belopp med SoftBanks egen kreditvärdighet som grund. Men när säkerheten i stället är en privat OpenAI-post vars marknadsvärde är svårt att fastställa blir försiktigheten större.
SoftBanks sammanlagda åtaganden gentemot OpenAI uppges nu vara omkring 64,6 miljarder dollar, vilket skulle motsvara cirka 13 procent av bolaget . Därmed blir frågan om hur SoftBank ska finansiera sitt fortsatta innehav allt viktigare – inte bara för investerarna, utan även för bankerna som står bakom AI-satsningen.
Problemet är inte att OpenAI saknar ett enormt marknadsvärde på papperet. Problemet är att långivarna ännu inte kan vara säkra på hur mycket av det värdet som går att realisera om säkerheten måste säljas.
Så länge OpenAI är privatägt, finansiell information hålls tillbaka och en börsnotering saknar fast datum förblir värderingen ett rörligt mål. Det är den osäkerheten som först sänkte SoftBanks låneplan från 10 till 6 miljarder dollar – och som nu har fått även den mindre affären att stanna av.
I början av maj rapporterades att SoftBank hade minskat sin ursprungliga låneambition med 40 procent. Tanken var att använda aktierna i OpenAI, företaget bakom ChatGPT, som säkerhet för ytterligare upplåning .
Att målet sänktes till cirka 6 miljarder dollar var ett tydligt tecken på att långivarna ville ha större säkerhetsmarginaler kring tillgången . Men även den mindre affären visade sig svår att genomföra.
Ett marginal lån fungerar vanligtvis bäst när säkerheten är en likvid tillgång med ett tydligt marknadspris – exempelvis börsnoterade aktier. OpenAI är däremot fortfarande privatägt. Bankerna måste därför förlita sig på värderingar från finansieringsrundor och privata andrahandsaffärer, snarare än på ett pris som sätts löpande på börsen .
Den senaste finansieringsrundan i mars värderade OpenAI till omkring 852 miljarder dollar. Senare ska aktier ha bytt ägare på andrahandsmarknaden till en värdering närmare 880 miljarder dollar, samtidigt som tidigare rapporter har pekat mot möjligheten av en framtida värdering på 1 000 miljarder dollar .
För en långivare är det ett problem. Om säkerheten värderas för högt och priset sedan faller kan banken stå med ett lån som inte längre täcks av aktiernas värde.
Osäkerheten förstärks av att långivarna inte har tillgång till OpenAI:s fullständiga offentliga finanser. Intäkter, marginaler och kostnadsstruktur har ännu inte presenterats öppet på det sätt som gäller för ett börsnoterat bolag .
Det är också därför den här typen av finansiering är ovanlig för privata bolag: värdet på säkerheten beror i hög grad på bankens egen bedömning, inte på en transparent börskurs .
OpenAI tog den 8 juni ett viktigt steg mot en börsnotering genom att konfidentiellt lämna in ett så kallat S-1-dokument till USA:s finansinspektion, Securities and Exchange Commission, SEC . Goldman Sachs och Morgan Stanley uppges leda arbetet. Rapporter har beskrivit en möjlig börsintroduktion redan i september 2026 och ett preliminärt värderingsintervall på omkring 730–850 miljarder dollar .
En börsnotering skulle på sikt kunna ge marknaden ett mer konkret svar på vad OpenAI är värt. Men eftersom ansökan lämnades in konfidentiellt blev de detaljerade finansiella uppgifterna inte omedelbart offentliga .
För långivarna innebär det ett slags vänteläge: de vet att en mer offentlig värdering kan vara på väg, men saknar fortfarande de hårda siffror som krävs för att prissätta ett lån på flera miljarder dollar i dag.
OpenAI har dessutom betonat att en börsnotering inte är tidsplanerad. I samband med ansökan skrev bolaget att det ännu inte har bestämt när en notering ska ske och att det kan dröja, eftersom vissa saker är enklare att genomföra som privat bolag .
Det konfidentiella dokumentet är alltså både ett steg mot större insyn och en påminnelse om att den avgörande informationen fortfarande inte är offentlig.
Det stoppade marginal lånet är inte SoftBanks huvudsakliga finansieringskälla för OpenAI. Det är snarare ett ytterligare lager i en betydligt större och skulddriven AI-satsning under vd:n Masayoshi Son.
Den 27 mars 2026 tecknade SoftBank ett icke-säkerställt brygglån på 40 miljarder dollar, med en löptid på tolv månader och förfall i mars 2027 . Lånet ska framför allt finansiera SoftBanks planerade följdinvestering på 30 miljarder dollar i OpenAI genom Vision Fund 2 .
JPMorgan Chase, Goldman Sachs, Mizuho Bank, Sumitomo Mitsui Banking Corporation och MUFG Bank ingick i den ursprungliga gruppen av banker som arrangerade lånet. Senare utökades kretsen med fler banker som undergaranter .
Brygglånet på 40 miljarder dollar är företagslån utan direkt säkerhet i OpenAI-aktier. Det planerade marginal lånet skulle däremot ha varit direkt kopplat till SoftBanks innehav i AI-bolaget .
Skillnaden säger en del om riskbilden. Banker verkar vara beredda att låna ut mycket stora belopp med SoftBanks egen kreditvärdighet som grund. Men när säkerheten i stället är en privat OpenAI-post vars marknadsvärde är svårt att fastställa blir försiktigheten större.
SoftBanks sammanlagda åtaganden gentemot OpenAI uppges nu vara omkring 64,6 miljarder dollar, vilket skulle motsvara cirka 13 procent av bolaget . Därmed blir frågan om hur SoftBank ska finansiera sitt fortsatta innehav allt viktigare – inte bara för investerarna, utan även för bankerna som står bakom AI-satsningen.
Problemet är inte att OpenAI saknar ett enormt marknadsvärde på papperet. Problemet är att långivarna ännu inte kan vara säkra på hur mycket av det värdet som går att realisera om säkerheten måste säljas.
Så länge OpenAI är privatägt, finansiell information hålls tillbaka och en börsnotering saknar fast datum förblir värderingen ett rörligt mål. Det är den osäkerheten som först sänkte SoftBanks låneplan från 10 till 6 miljarder dollar – och som nu har fått även den mindre affären att stanna av.