Moulin och andra ECB-toppar har varnat för att europeiska bankers "överdrivna beroende av utländska betalleverantörer gör oss beroende av främlingars välvilja i en tid av ökade geopolitiska spänningar" . En analys från Europaparlamentet i juni 2026 beskriver det ihållande beroendet av icke-europeiska betalnätverk (som Visa och Mastercard) som en kritisk sårbarhet i EU:s finansiella arkitektur . I praktiken skulle 15 av 20 euroländer stå utan kortbetalningslösning om dessa leverantörer plötsligt slutade verka i Europa .
ECB siktar på att vara redo för en potentiell första emission av en digital euro under 2029, förutsatt att EU:s lagstiftare antar den nödvändiga regleringen under 2026 . Ett pilotprojekt med inledande transaktioner kan starta redan i mitten av 2027 . I oktober 2025 beslutade ECB-rådet att gå vidare till nästa projektfas för att förbereda den tekniska infrastrukturen .
Den 2 juni 2026 rapporterade ECB att eurons andel inom flera nyckelindikatorer för internationell valutaanvändning "växte måttligt" till omkring 20 % under 2025 . Emissionen av internationella skuldebrev i euro nådde sin högsta nivå sedan valutans införande under 2025 . Euron blev dessutom den ledande valutan på marknaden för gröna obligationer för första gången och passerade därmed den amerikanska dollarn . Trots framstegen dominerar dollarn fortsatt globala reserver och internationella betalningar .
Inflation och räntehöjningar – Inflationen i eurozonen steg till 3,2 % i maj 2026 (från 3,0 % i april), den högsta nivån sedan september 2023 . Marknaderna prissätter nu nära 97 % sannolikhet för en räntehöjning på 25 punkter vid ECB:s möte den 11–12 juni .
Politiskt lapptäcke – Europaparlamentet betonar EU:s beroende av utländsk finansiell infrastruktur "från detaljhandelsbetalningar till clearing och avveckling" och efterlyser minskade strategiska beroenden . Europa saknar idag ett enhetligt, hemmabyggt betalsystem som kan konkurrera i stor skala med Visa och Mastercard.
Lagstiftningsmässig osäkerhet – Den digitala eurons lansering hänger på att lagstiftningsprocessen slutförs under 2026 . Detta kräver samordning mellan Europaparlamentet, Rådet och medlemsländerna – en fortsatt källa till osäkerhet.
Moulin och andra ECB-toppar har varnat för att europeiska bankers "överdrivna beroende av utländska betalleverantörer gör oss beroende av främlingars välvilja i en tid av ökade geopolitiska spänningar" . En analys från Europaparlamentet i juni 2026 beskriver det ihållande beroendet av icke-europeiska betalnätverk (som Visa och Mastercard) som en kritisk sårbarhet i EU:s finansiella arkitektur . I praktiken skulle 15 av 20 euroländer stå utan kortbetalningslösning om dessa leverantörer plötsligt slutade verka i Europa .
ECB siktar på att vara redo för en potentiell första emission av en digital euro under 2029, förutsatt att EU:s lagstiftare antar den nödvändiga regleringen under 2026 . Ett pilotprojekt med inledande transaktioner kan starta redan i mitten av 2027 . I oktober 2025 beslutade ECB-rådet att gå vidare till nästa projektfas för att förbereda den tekniska infrastrukturen .
Den 2 juni 2026 rapporterade ECB att eurons andel inom flera nyckelindikatorer för internationell valutaanvändning "växte måttligt" till omkring 20 % under 2025 . Emissionen av internationella skuldebrev i euro nådde sin högsta nivå sedan valutans införande under 2025 . Euron blev dessutom den ledande valutan på marknaden för gröna obligationer för första gången och passerade därmed den amerikanska dollarn . Trots framstegen dominerar dollarn fortsatt globala reserver och internationella betalningar .
Inflation och räntehöjningar – Inflationen i eurozonen steg till 3,2 % i maj 2026 (från 3,0 % i april), den högsta nivån sedan september 2023 . Marknaderna prissätter nu nära 97 % sannolikhet för en räntehöjning på 25 punkter vid ECB:s möte den 11–12 juni .
Politiskt lapptäcke – Europaparlamentet betonar EU:s beroende av utländsk finansiell infrastruktur "från detaljhandelsbetalningar till clearing och avveckling" och efterlyser minskade strategiska beroenden . Europa saknar idag ett enhetligt, hemmabyggt betalsystem som kan konkurrera i stor skala med Visa och Mastercard.
Lagstiftningsmässig osäkerhet – Den digitala eurons lansering hänger på att lagstiftningsprocessen slutförs under 2026 . Detta kräver samordning mellan Europaparlamentet, Rådet och medlemsländerna – en fortsatt källa till osäkerhet.