Kinas paradox: Rekordstort handelsöverskott drivet av AI-boom och oljekollaps

• Exporten rusade med 19,4 procent jämfört med föregående år och nådde rekordhöga 376,78 miljarder dollar. Det var en tydlig acceleration från aprils 14,1 procent och långt över marknadens förväntningar på 15 procent .
• Importen steg med 27,4 procent till 271,35 miljarder dollar, vilket också var högre än väntade 25 procent. Denna ökning drevs främst av aggressiv lageruppbyggnad av halvledare, inte av oljeköp .
• Handelsöverskottet vidgades därmed till 105,43 miljarder dollar, upp från aprils 84,82 miljarder .

Överskottet blir dock något missvisande. Rensar man för den kollapsade oljenotan skulle den underliggande importtillväxten vara ännu starkare – detta är alltså inte ett överskott som beror på svag inhemsk efterfrågan, utan ett utbudschockat överskott.

AI-boomen: Halvledare drar exportloket

Den enskilt största förklaringen till exportsuccén stavas artificiell intelligens. Den globala efterfrågan på AI-hårdvara är omättlig, och kinesiska halvledarleveranser dominerar handelskorgen.

Exporten av integrerade kretsar ökade med omkring 73 procent under årets första månader, drivet av både stigande volymer och ett kraftigt prispåslag på 55,7 procent när minneskretspriserna sköt i höjden . Singaporetidningen The Straits Times rapporterade att efterfrågan på AI-hårdvara "kompenserade för störningarna från kriget i Iran" och möjliggjorde den starkaste exportsiffran på tre månader .

Två strukturella faktorer har också blåst upp tillväxtsiffrorna. För det första en gynnsam baseffekt: maj 2025 var en svag månad präglad av tullosäkerhet och global inbromsning, vilket gör att årets siffror ser mer spektakulära ut i procent . För det andra har utländska köpare bunkrat komponenter i förtid av rädsla för att konflikten i Iran ska driva upp logistikkostnader och komponentpriser ytterligare, vilket tidigarelade många leveranser .

Oljekollapsen: Importen rasar till 2017 års nivåer

Medan exporten dundrade på, kollapsade Kinas råoljeimport på ett sätt som normalt skulle signalera en djup recession. Men orsaken är helt geopolitisk.

Råoljeimporten föll till omkring 33 miljoner ton i maj, motsvarande 7,8 miljoner fat per dag. Det är den lägsta månadssiffran sedan oktober 2017 och mindre än två tredjedelar av Kinas genomsnitt för 2025 på 11,6 miljoner fat per dag .

De sjöburna ankomsterna, som spåras av analysföretaget Kpler, sjönk ännu mer dramatiskt – till uppskattningsvis 6,36 miljoner fat per dag i maj, en nästan tioårig bottennotering och knappt hälften av de 11,39 miljoner fat per dag som registrerades i februari. Februari var den sista hela månaden innan USA:s och Israels attacker mot Iran den 28 februari . Kinas import av Mellanösternolja störtdök specifikt till 2,15 miljoner fat per dag i april, den lägsta nivån på nästan 14 år .

Den effektiva blockaden av Hormuzsundet kapade Kinas normala leveransvägar från Gulfstaterna, som historiskt stått för ungefär en fjärdedel av råoljeimporten . Men i stället för att panikköpa dyra ersättningsfat på spotmarknaden gjorde Peking ett medvetet strategiskt val: Kinesiska raffinaderier minskade sin produktion och började tömma landets strategiska petroleumreserver (SPR). Målet var att spara på valutareserven och undvika att driva upp de globala oljepriserna .

Energikonsulten Energy Aspects i London bedömer att Kinas totala råoljeimport kommer att snitta på endast ~10,9 miljoner fat per dag under 2026, nivåer som inte setts sedan pandemins nedstängningar, och konstaterar att kriget har "avslöjat i vilken utsträckning efterfrågan har försvunnit" .

Geopolitiska ringar på vattnet: Rysk olja, metaller och ett oljepris under 100 dollar

Störningen i Hormuzsundet utlöste en kaskad av sekundära handelsförskjutningar.

• Oljepriset lyckades inte skjuta över 100 dollar per fat, delvis för att Kina – världens största råoljeimportör – drog sig ur marknaden istället för att panikköpa. Efterfrågekollapsen motverkade en stor del av utbudschocken .
• Inköpen styrdes om mot rysk råolja. Kina ökade sitt beroende av rysk olja via pipelines och Arktiska sjövägar, en trend som fanns redan innan men som accelererat dramatiskt. Klipers forskningschef noterade att mer rysk olja var den "mest logiska lösningen" för Peking i takt med att konflikten drog ut på tiden .
• Råvaruflödena splittrades. Samtidigt som oljeimporten rasade, ökade Kina sina inköp av koppar, järnmalm och andra industriella metaller för att mata sin tillverknings- och exportmaskin, enligt BOE Report . Resultatet är en tudelad råvarustrategi: kollapsande energiimport parallellt med stigande metallimport.

EU:s handelspolitiska motattack: En ny front öppnas

Storleken och sammansättningen på Kinas överskott fungerar som bensin på redan pyrande handelsspänningar med EU. Unionen ser den ihållande floden av kinesiska tillverkade varor – stål, kemikalier, grön teknik och fordon – som ett existentiellt hot mot sin industriella bas, och majsiffrorna gav nya argument till hökarna.

• Den 29 maj höll EU-kommissionen en strategisk överläggning specifikt om Kinas stigande export och "systematiska industriella överkapacitet". Fem medlemsländer – Spanien, Italien, Frankrike, Nederländerna och Litauen – undertecknade ett gemensamt dokument där de kräver mer aggressiva åtgärder .
• EU eftersträvar ett mandat för ett nytt "överkapacitetsinstrument", analogt med USA:s Section 301-process, som skulle ge Bryssel breda befogenheter att begränsa kinesiskt marknadstillträde i hela sektorer istället för långsamma produkt-för-produkt-utredningar. Kommissionen lovade att presentera nya verktyg för ekonomisk säkerhet senast i september 2026 .
• Konkreta åtgärder är redan på gång. Från och med juli 2026 kommer EU att minska de tullfria stålkvoterna med 47 procent – från cirka 33 miljoner ton till 18,3 miljoner ton – och fördubbla tullarna för överskjutande volymer från 25 till 50 procent .
• Peking har hotat med vedergällning i form av handelsutredningar, däribland utredningar om antidiskriminering och leveranskedjesäkerhet, om EU driver igenom sitt nya instrument .

En berättelse om två Kina

Kinas rekordöverskott är inte en enhetlig indikator på ekonomisk styrka. Det är en tudelad bild: en AI-driven halvledarmotor som rusar, samtidigt som energiimportmotorn stannar på grund av en krigsblockad. Oljekollapsen blåser mekaniskt upp handelsbalansen och döljer den genuina styrka i icke-oljerelaterad import som återspeglar industrins efterfrågan.

Samtidigt hanterar Peking energichocken genom att tömma strategiska lager och göra en medveten omsvängning mot rysk olja – åtgärder som pressar importnotan ytterligare. De sekundära effekterna utspelar sig nu i Europa, där överskottets blotta storlek – på toppen av 2025 års rekordobalans på 1200 miljarder dollar – har övertygat beslutsfattare om att status quo är ohållbart . EU:s framväxande handelsarsenal representerar en strukturell upptrappning, inte ett tillfälligt gräl, och lägger grunden för en betydligt mer konfliktfylld global handelsmiljö under andra halvan av 2026.