Bilindustrin i panik – nu vill de skjuta upp nya Brexit-tullarna för elbilar

En sista desperat framstöt från industrin

När 2027 års deadline närmar sig leder European Automobile Manufacturers’ Association (ACEA) – med tunga spelare som Ford, Jaguar Land Rover och Stellantis i ryggen – en koordinerad kampanj för att skjuta upp det nya regelverket . Både EU-baserade och brittiska tillverkare kräver mer tid med hänvisning till att de lokala batterikedjorna inte är i närheten av att klara de branta tröskelvärdena . Den brittiska regeringen har konsekvent fört fram samma oro i EU-UK Trade Specialised Committee .

Det här är inte första gången man får respit. Det ursprungliga TCA-avtalet från 2020 satte ett första ”tullstup” till 2024. Efter massiv lobbying från industrin – och med hänvisning till coronapandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – lyckades man få till en treårig förlängning i december 2023. Europeiska kommissionen kallade då uttryckligen förlängningen för en engångslösning som inte skulle påverka de tuffare 2027-reglernas ikraftträdande . Nu testar industrin om den dörren går att öppna igen.

Kan reglerna verkligen ändras en gång till?

Den juridiska vägen är smal. 2023 års förlängning klubbades igenom av Partnerskapsrådet (Partnership Council), den mekanism som låter båda parter ändra bilaga 5 till handelsavtalet utan att riva upp hela TCA . Varje ytterligare uppskov skulle med största sannolikhet kräva ett nytt enhälligt beslut i samma råd. EU har gång på gång signalerat att förlängningen var exceptionell, och tongångarna från kommissionen har varit avvaktande mot en ny uppskjutning . Med ett absolut slutdatum satt till sista december 2026 tickar klockan nu mot ett juridiskt komplicerat och politiskt laddat vägskäl.

Därför är Europas batterikedja inte redo

Tre grundproblem driver på industrins svarta dystopier om de nya reglerna:

• Europas batteriproduktion är för liten. De europeiska gigafabrikerna når inte upp i den skala eller till den kostnadsnivå som krävs. ACEA konstaterar att den europeiska produktionen är ”långt ifrån” vad som behövs för 2027-målen .
• Asiatiskt importberoende. För att bygga dagens elbilar krävs litium, nickel och kobolt – råvaror som i allt väsentligt importeras från Kina, Sydkorea och Japan. Samma sak gäller själva battericellerna. Det gör det extremt svårt att komma upp i de 65–70 procent lokalproducerat som regelverket kräver .
• Envisa störningar. Industrin pekar fortfarande på pandemin och kriget i Ukraina som två djupa hack i utvecklingskurvan för det europeiska batteriekosystemet .

Ambitionen ”Made in Europe” möter verkligheten

Hela poängen med TCA:s successivt högre lokalinnehållskrav var att premiera en inhemsk europeisk batterivärdekedja – och minska det strategiska beroendet av Asien, i synnerhet Kina . Tanken var att 2027 års trösklar skulle tajma den beräknade mognadsfasen för Europas gigafabriker. Den nuvarande kollisionen speglar en grundläggande tidtabellskonflikt: politikerna satte reglerna för att tvinga fram lokal produktion, men fabrikerna, gruvorna och processanläggningarna växer inte fram tillräckligt snabbt. ACEA säger sig stå bakom målet om en europeisk batteriekosystem, men varnar för att tidslinjen är flera år längre än vad TCA-schemat tillåter .

Vad tullarna faktiskt skulle kosta – även för svenska köpare

Kostnadsprognoserna är svindlande. Modellering från AutoAnalysis, beställd av UK Trade Policy Observatory, visar att en tioprocentig tull skulle lägga på mellan 2,8 och 3,2 miljarder pund i årliga kostnader för den brittiska fordonstillverkningen .

För konsumenterna – inklusive svenska bilköpare som handlar brittisktillverkade modeller – väntas tullen i praktiken rullas över direkt på prislappen. Flera branschrapporter uppskattar att den extra avgiften skulle landa på ungefär 3 500–4 700 euro (motsvarande cirka 40 000–55 000 kronor) för en genomsnittlig elbil .

ACEA räknar i sitt värsta scenario med att regelverket kan leda till att nästan 480 000 elbilar inte tillverkas i EU under en treårsperiod, utöver direkta tullkostnader på 4,3 miljarder euro . Den brittiska branschorganisationen SMMT har å sin sida varnat för att prischocken kan minska efterfrågan på batteridrivna elbilar med minst 20 procent redan nästa år – ett hårt slag mot klimatmålen .

Med bara några få månader kvar till 1 januari 2027 är utgången av industrins kampanj långt ifrån given. Ett beslut i Partnerskapsrådet skulle kräva att både Bryssel och London är överens om att ytterligare ett uppskov är att föredra framför den ekonomiska skada som ett hårt tullstup skulle innebära – en kalkyl som kommer att forma både pris och tillgång på elbilar runtom i Europa i åratal framöver.