Europas stagflationsfälla: Hormuzkrisen tvingar ECB till första räntehöjningen på tre år

I början av 2026 utbröt en stor militär konflikt med Iran, vilket i praktiken stängde Hormuzsundet – den trånga vattenväg genom vilken ungefär en femtedel av världens olja passerar. Denna enskilda händelse har spräckt Europeiska centralbankens (ECB) spelbok. Efter att ha hållit sin viktiga inlåningsränta oförändrad på 2,0 procent sedan juni 2025 förbereder sig ECB nu för att höja räntan för första gången på nästan tre år. Man navigerar i ett minfält där en utbudsdriven inflationsvåg kolliderar med en snabbt försämrad ekonomisk utsikt.

Den sammankopplade krisen är resultatet av tre kolliderande krafter: en extern energiprischock, ihållande inflation långt över målet på 2 procent, och djupa strukturella sårbarheter från Europas tidigare energikris.

Chocken som hördes över hela världen

Den omedelbara utlösaren var stängningen av Hormuzsundet, som fick olje- och naturgaspriserna att skena. EU uppskattade att gaspriserna steg med 70 procent och oljan med ungefär 50 procent, vilket nästan över en natt lade till en nota på 13 miljarder euro för fossila bränslen. Brentoljan, som låg runt 70 dollar per fat före konflikten, hoppade till omkring 119 dollar per fat.

Denna externa chock slog hårt mot euroområdet. Till skillnad från tidigare globala händelser var detta inte en risk – det var en omedelbar, fysisk utbudsstörning. ECB:s makroprognoser från mars 2026 målade upp en dyster bild: den harmoniserade konsumentprisindexinflationen (HIKP) väntades skjuta i höjden till 3,1 procent under andra kvartalet 2026, drivet av en explosion i energikostnader. Basscenariot förutspådde en genomsnittlig totalinflation på 2,6 procent för helåret, en kraftig upprevidering från de 1,9 procent som prognostiserades bara några månader tidigare i december 2025.