Nio EU-länder gör uppror mot tvingande elbilskrav för företag – hotar fälla hela lagförslaget

Industrin ryter ifrån: BMW, Toyota och BusinessEurope

Den politiska oppositionen får extra tyngd av tunga industriaktörer. BusinessEurope – EU:s största näringslivslobby – publicerade den 29 maj 2026 ett ställningstagande där man kräver att omställningen ska drivas ”med incitament snarare än tvång”. Man förordar också full teknikneutralitet istället för en de facto-styrning mot enbart batterielbilar .

Biltillverkarna är minst lika raka i sin kritik. BMW Group släppte ett policydokument där man hävdar att de föreslagna inköpsmålen ”missar målet” och i praktiken skulle innebära ett totalförbud mot förbränningsmotorer till 2030 – oavsett vad kunderna efterfrågar eller vad marknaden mäktar med . Redan i december 2025 gick BMW och Toyota samman med 67 leasing-, uthyrnings- och flottföretag i ett brev till kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, där de beskrev obligatoriska inköpsmål som ”förlamande dyra och kontraproduktiva” [2, 14].

En bredare samling branschorganisationer – däribland AECC, IRU, CLEPA och FuelsEurope – har på liknande sätt uttalat stöd för en incitamentsdriven och teknikneutral väg framåt. De vill också se tydliga undantag för leasingbolag och småföretag .

Det politiska spelet: vad händer nu?

Lagstiftningsmaskineriet går nu in i en kritisk fas. Här är de viktigaste datumen att hålla koll på:

• 10 juni 2026: Sista dag för medlemsländerna att lämna in skriftliga ändringsförslag till lagförslaget .
• Sent i juni 2026: EU:s transportministrar samlas vid rådsmötet för transport, telekommunikation och energi (TTE-rådet) i Luxemburg för att dryfta frågan .
• November 2026: EU-parlamentets transportutskott (TRAN) väntas hålla sin avgörande omröstning om föredragandens rapport och ändringsförslagen .

Den matematiska verkligheten

För att förslaget ska antas i ministerrådet krävs kvalificerad majoritet: minst 55 % av medlemsländerna (15 av 27), vilka tillsammans måste representera 65 % av EU:s befolkning. En blockerande minoritet kan formas av så få som fyra länder – om de tillsammans representerar 35 % av befolkningen. Med niolandskoalitionen, som inkluderar befolkningsrika stater som Polen och Italien, är tröskeln för blockering redan passerad .

Konsekvensen är tydlig: Kommissionen har ingen väg framåt utan betydande eftergifter. Det mest troliga scenariot är att de tvingande nationella målen luckras upp eller skrotas helt till förmån för ett flexiblare ramverk – med tonvikt på just ekonomiska incitament, infrastrukturstöd och längre övergångsperioder. Utan sådana förändringar kommer förslaget aldrig att få den majoritet som krävs.