Talibanernas senaste attack mot kvinnor: Inuti klädkodrazzian i Herat

En storskalig räd utförd av talibanernas moralpolis i den västafghanska staden Herat, som involverade massgripanden av kvinnor för påstådda brott mot klädkoden, har fått skarp kritik från Förenta Nationerna. Händelsen belyser vad människorättsorganisationer kallar en accelererande kampanj för att utplåna afghanska kvinnor från det offentliga livet.

Operationen, som ägde rum den 6 juni 2026, leddes av Ministeriet för främjande av dygd och förebyggande av last (MPVPV). Tjänstemän upprättade checkpoints på huvudgator och drog ut kvinnor ur taxibilar och andra kollektiva färdmedel. Enligt vittnesmål från boende greps fler än 20 kvinnor under en enda dag . Gripandena riktade specifikt in sig på kvinnor som inte bar burka eller en lång chador, den heltäckande klädsel som talibanerna kräver att kvinnor bär på allmän plats .

Detta var inte en isolerad händelse, utan kulmen på månader av eskalerande trakasserier i Herat. Redan i januari 2026 hade moralpolisen satt upp liknande checkpoints där kvinnor utan burka eller bönechador tvingades ur sina fordon och förhördes offentligt . Moralpolisen hade också förklarat att den traditionella Herati-manton, en lång kappa som burits av kvinnor i generationer, var oacceptabel . FN:s assistansmission i Afghanistan (UNAMA) hade redan dokumenterat i sin rapport för januari till mars 2026 att inspektörer från MPVPV systematiskt beordrade kvinnor i Herat att stiga av bussar med hänvisning till att de skulle bära chador .

UNMAMA:s respons och ett dokumenterat mönster av övergrepp

Den 8 juni 2026 gick UNAMA ut med ett offentligt uttalande där man uttryckte oro över de "flera gripanden och frihetsberövanden av kvinnor i Herat för påstådd bristande efterlevnad av klädkraven" och konstaterade att händelserna väckte "allvarlig oro för de mänskliga rättigheterna" . Missionen åberopade rätten till rörelsefrihet och likhet inför lagen i sitt fördömande .

Fördömandet kommer mot bakgrund av systematisk dokumentation från FN. UNAMA:s bredare kvartalsrapport för årets första tre månader 2026 visade omfattningen av moralpolisens operationer och fann att de godtyckligt hade frihetsberövat minst 336 individer i landet och misshandlat kvinnor och män i 59 dokumenterade fall enbart under den perioden . Gripandena rörde ofta upplevda brott mot klädstil, men även trimning av skägg och musiklyssning .

En strategi för utplåning: Kontrollens bredare arkitektur

Razzian i Herat är det senaste steget i ett omfattande och accelererande system av könsbaserat förtryck som intensifierats kraftigt sedan talibanerna tog makten 2021. Experter och FN-tjänstemän har beskrivit den samlade effekten av denna politik som "könsapartheid" . Viktiga milstolpar i denna upptrappning inkluderar:

• Grundläggande dekret i maj 2022: Talibanerna beordrade alla kvinnor att täcka sig helt offentligt, med endast ögonen synliga, och rekommenderade hel burka. Avgörande är att dekretet fastslog att kvinnor endast fick lämna hemmet vid "nödvändighet" och varnade för att manliga släktingar skulle bestraffas vid överträdelser .
• "Moralitetslagen" från augusti 2024: Regimen kodifierade sin repressiva politik i en enda lag. Lagen om främjande av dygd och förebyggande av last formaliserade strikta klädkoder, förbjöd kvinnors röster i offentligheten, förbjöd bilder av levande varelser i media och krävde manlig förmyndare för resor . FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter sade att lagen "fullständigt utplånar" kvinnors närvaro i det offentliga rummet och "effektivt försöker förvandla dem till ansiktslösa, röstlösa skuggor" .
• Gripanden i Kabul i juli 2025: I en tydlig föregångare till Herat grep MPVPV-agenter dussintals kvinnor och flickor i Kabuls Dasht-e-Barchi-distrikt, drog ut dem ur köpcentrum och anklagade dem för "felaktig hijab" . UNAMA fördömde detta som att "trycka in kvinnor i en ännu större isolering" .

Utöver klädkoder har den systematiska nedmonteringen av kvinnors rättigheter riktat in sig på utbildning, sysselsättning och rättsväsendet. Över 14 påbud har hindrat kvinnor från gymnasieskolor och universitet, förbjudit dem att arbeta för icke-statliga organisationer och FN, och begränsat deras rörelsefrihet genom att kräva manlig förmyndare för resor längre än cirka 70 kilometer .

Att attackera familj och juridisk autonomi

Talibanernas strategi omfattar också det juridiska utplånandet av kvinnors autonomi inom familjen. Dekret har försvagat skyddet vid äktenskap och skilsmässa, vilket gör det näst intill omöjligt för kvinnor att ta ut skilsmässa och tillåter att en flickas tystnad vid puberteten tolkas som samtycke till äktenskap – vilket i praktiken institutionaliserar barnäktenskap . I mars 2026 uttryckte FN:s säkerhetsråd i resolution S/2026/170 "allvarlig oro över den tilltagande och utbredda urholkningen av respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, i synnerhet för kvinnor och flickor", och fördömde rättsliga åtgärder som institutionaliserar könsdiskriminering .

Det internationella svaret och vägen framåt

Afghanistan står fortsatt högt upp på dagordningen för FN:s säkerhetsråd, som i mars 2026 förlängde UNAMA:s mandat till den 17 juni 2026. Medlemmarna uppmanade då talibanerna att häva förbudet för afghanska kvinnor att arbeta för FN . Under kvartalsmöten har FN:s biträdande beskickningschef utan omsvep sagt att talibanernas restriktioner för kvinnor direkt "hindrar Afghanistans framsteg" och fördjupar landets internationella isolering . Säkerhetsrådet har gjort klart att fred och välstånd är "ouppnåeligt" tills talibanerna river upp förbuden mot kvinnors utbildning, sysselsättning och deltagande i offentligheten .

Den systematiska karaktären av dessa restriktioner, som nu upprätthålls genom offentliga gripanden utformade för att ingjuta terror i vardagliga aktiviteter som att åka taxi, visar inga tecken på att avta. Medan UNAMA och människorättsorganisationer fortsätter att dokumentera varje våg av repression, står det internationella samfundet inför den pågående utmaningen att omvandla fördömanden till handling för kvinnorna och flickorna i Afghanistan.