Därför tror JPMorgan och Pictet att ECB:s räntehöjning blir en engångsföreteelse

Inför Europeiska centralbankens (ECB) räntebesked den 11 juni har två av Europas tyngsta kapitalförvaltare intagit en position som sticker ut rejält mot det bredare konsensuset. JPMorgan Asset Management och Pictet Asset Management argumenterar för att den väntade räntehöjningen på 25 punkter (0,25 procentenheter) antingen blir en isolerad "engångsföreteelse" eller att ECB helt borde avstå från att höja. Detta går stick i stäv med marknadens prissättning, där handlare räknar med totalt 75 punkters höjningar före årets slut, drivet av stigande energipriser till följd av konflikten i Iran .

Vad de konträra rösterna egentligen säger

• JPMorgan Asset Management – "One and done": Kapitalförvaltarens globala marknadsanalytiker Zara Nokes argumenterar för att eurozonens svaga ekonomiska tillväxt kommer att tvinga ECB att stanna efter en enda höjning i juni. Centralbanken agerar främst för att signalera att man bevakar prisökningarna, men den underliggande konjunkturen är helt enkelt för skör för att bära en serie av åtstramningar .

• Pictet Asset Management – "Pausa helt": Chefsstrateg Luca Paolini är ännu mer direkt. "Marknaden förväntar sig tre – de kommer förmodligen att göra en, bara för att visa 'vi tittar på inflationsdata'. Den europeiska ekonomin tar ingen fart", säger han. Tillsammans med konkurrenten Carmignac menar Pictet att beslutsfattarna vore fullt berättigade att ligga stilla med räntan istället för att höja .

De ekonomiska argumenten bakom skeptikernas syn

Förvaltarnas hållning vilar på flera ben, där den svaga tillväxten är det kanske viktigaste. Argumenten kan sammanfattas i tre punkter:

1. Svag tillväxt omöjliggör upprepade höjningar: Kärnan i resonemanget är att den makroekonomiska miljön i eurozonen är för bräcklig. Med en förväntad BNP-tillväxt på endast 0,9 procent under 2026 saknas den efterfrågedrivna inflation som skulle motivera en serie räntehöjningar. Den nuvarande prisuppgången är istället en utbudsdriven kostnadschock .
2. Inflationen är energidriven, inte efterfrågedriven: Den senaste tidens inflationsuppgång – den harmoniserade konsumentprisindex (HICP) nådde 3,0 procent i april, den högsta nivån sedan 2023 – är överväldigande en konsekvens av Iran-kriget. Konflikten har pressat upp oljepriset till fyraårshögsta och skapat industriella flaskhalsar . Både JPMorgan AM och Pictet ser detta som en tillfällig utbudsstörning som penningpolitiken inte kan avhjälpa.
3. Historiska varningssignaler: ECB har tidigare gjort misstaget att höja räntan vid fel tillfälle. Både 2008 och 2011 höjde banken räntorna, varpå pristrycket visade sig vara övergående mitt under den globala finanskrisen respektive den europeiska skuldkrisen. Dessa exempel på "för tidiga åtstramningar" fungerar som avskräckande paralleller för det konträra lägret .

Den geopolitiska faktorn: Iran-konflikten och stagflationsrisken

Konflikten i Mellanöstern har skapat en klassisk stagflationsimpuls – en kombination av stigande priser från utbudssidan och samtidigt svagare ekonomisk aktivitet . De konträra förvaltarna menar att denna chock kommer att visa sig övergående i samma stund som de geopolitiska spänningarna normaliseras. ECB bör därför inte överreagera och riskera att strypa den redan svaga tillväxten. Denna syn delas av andra tunga aktörer; State Street Global Advisors har öppet deklarerat att de starkt avråder ECB från en junihöjning och hellre ser att man avvaktar till juli, då man förhoppningsvis har större klarhet kring konfliktens varaktighet och oljeprisets stabilitet .

Marknadens konsensus: vad alla andra tror

För att förstå hur konträr positionen är, är det värt att se vad resten av marknaden prissätter:

• Hög sannolikhet för junihöjning: Dagarna före mötet prissätter marknaden nära 90 procents sannolikhet för en höjning på 25 punkter i juni .
• Fler höjningar i sikte: Totalt prissätts cirka 75 punkters höjningar fram till årsskiftet, vilket motsvarar tre höjningar om 25 punkter vardera. En majoritet av ekonomerna i en Bloomberg-enkät från mitten av maj räknade med två ECB-höjningar under 2026 .
• Institutionellt stöd för höjning: Flera storbanker, däribland Barclays och Goldman Sachs, har reviderat sina prognoser och räknar nu med en eller flera höjningar i år. Singapore-baserade DBS bank förutspår en "förebyggande försäkringshöjning" i juni och ser risk för ytterligare åtstramningar under andra halvåret .

Om JPMorgan AM och Pictet får rätt väntas en kraftig rekyl på europeiska obligationsmarknader. Räntorna skulle då falla tillbaka från sina nuvarande flerårshögsta när marknaden tvingas prisa bort sina hausseartade höjningsförväntningar. JPMorgans strateger har i ett separat uttalande noterat att aktiemarknader har överprisat risken för centralbankshöjningar, vilket skapar förutsättningar för en återhämtning i defensiva sektorer som dagligvaror och energibolag .