Jobben i Europa hotade: ABB:s vd kräver akut regelförenkling mitt i energichocken

De ekonomiska chockvågorna från kriget i Iran har drivit upp de europeiska energipriserna kraftigt, och chefen för ett av kontinentens största verkstadsföretag uppmanar beslutsfattarna att agera med större skyndsamhet innan skadorna sprider sig till arbetsmarknaden. I juni 2026 varnade ABB:s vd Morten Wierod för att Europa måste riva regelmässiga hinder för att undvika en våg av förlorade jobb och slog fast att unionen inte bara måste "förenkla utan också avskaffa överflödiga klausuler och ytterligare integrera den inre marknaden" för att stimulera tillväxt . Han betonade att han inte vill behöva vänta på en massarbetslöshet innan frågan tvingas upp på bordet – ett budskap som understryker en oro bland många företagsledare för att EU håller på att sömngångaraktigt gå in i en kris .

Hotbilden klarnar nu genom prognoser från EU-kommissionen, OECD och Europeiska centralbanken (ECB). Tillsammans målar de upp en dyster bild av en kontinent som kläms av en störning i energiförsörjningen – en störning som en ECB-chef beskrev som större än chockerna 1973, 1979 och 2022 tillsammans .

Hur många jobb står på spel i EU?

Den 4 juni 2026 gav EU:s jobbkommissionär Roxana Mînzatu en skarp varning: upp till 1,3 miljoner jobb inom EU är hotade i år till följd av de stigande energipriserna som konflikten i Mellanöstern har utlöst . De mest utsatta branscherna är fordonsindustri, bygg, metall, kemi och transport – alla starkt beroende av överkomlig energi för att förbli konkurrenskraftiga.

Värst drabbas fordonsindustrin. EU-kommissionens interna analys, rapporterad av Bloomberg, visar att omkring 600 000 jobb inom biltillverkning kan vara hotade . Även sektorer som ofta ses som framtidens tillväxtmotorer är sårbara. Cirka 85 000 jobb inom batteritillverkning och närmare 59 000 inom värmepumpar riskerar att förloras när investeringarna stannar av .

Jobbchocken kommer ovanpå en redan svag makroekonomisk utveckling. EU-kommissionens vårprognos från 2026 pekar på att BNP-tillväxten i EU bromsar in till endast 1,1 % under 2026, jämfört med 1,5 % 2025, samtidigt som sysselsättningen väntas öka med blygsamma 0,3 % . Energiinflationen beräknas nå en topp över 11 % under det andra kvartalet 2026 och ligga kvar på en hög nivå under resten av året, vilket sätter hård press på både hushållens budgetar och företagens balansräkningar .

Utsatta sektorer och dominoeffekter

Krisen slår ojämnt. De energiintensiva branscherna står i centrum. ECB har beräknat att en permanent 10-procentig ökning av elpriserna kan minska sysselsättningen i dessa sektorer med upp till 2 % . Riskerna stannar dock inte vid fabriksgrindarna. ECB varnade också för att varje jobb som förloras inom högteknologisk tillverkning kan leda till flera förlorade arbetstillfällen i den lokala tjänstesektorn – en multiplikatoreffekt som kan slå sönder regionala samhällen .

Denna sårbarhet läggs ovanpå en redan pågående urholkning av Europas industriella kärna. Redan i januari 2026 varnade EU-kommissionen för att "Europas industriella bas håller på att erodera, vilket leder till förlorade tillverkningsjobb och fabriksnedläggningar" till följd av både yttre konkurrenstryck och inre hinder på den inre marknaden . Den nuvarande energichocken förstärker den trenden. En analys från Goldman Sachs Research pekar mot att högre energipriser kan minska den europeiska industriproduktionen med 2 % fram till slutet av 2027 jämfört med den bana som gällde före konflikten .

Storbritannien extra utsatt

Storbritannien, som inte längre är med i EU, drabbas av en särskilt besvärlig variant av krisen. Enligt OECD:s junirapport 2026 är landet på väg mot den största ökningen av arbetslösheten bland G7-länderna i år. Arbetslösheten väntas stiga till 5,5 %, upp från 4,8 % 2025 . En separat oberoende rapport räknar med en nettoförlust på 163 000 jobb i Storbritannien under 2026 – en minskning av sysselsättningen med 0,4 % som slår hårdast mot låginkomstregioner som södra Wales (förväntad förlust på 5 700 jobb) och Humber (2 800 jobb) .

Det bredare ekonomiska läget är dystert. BNP-tillväxten i Storbritannien väntas bromsa in till endast 0,9 % 2026, nästan en halvering från 1,4 % 2025, i takt med att energichocken pressar hushållens realinkomster. Inflationen beräknas stiga till 3,7 % i år, drivet av högre bränsle- och energikostnader . Vissa oberoende bedömare, däribland EY Item Club, har varnat för att Storbritannien kan pressas till randen av en teknisk recession och att arbetslösheten kan nå en topp på 5,8 % i mitten av 2027 om energipriserna förblir höga .

Regeltvistet bakom de ekonomiska varningarna

Morten Wierods krav på avreglering är inte bara en abstrakt vädjan. Redan inför den europeiska planeringsterminen 2026 lyfte arbetsgivarorganisationerna fram regelverket som det främsta hindret för investeringar i EU – till och med före höga energipriser och brist på kvalificerad arbetskraft . Eurochambres ekonomiska undersökning för 2026, som bygger på svar från företag över hela kontinenten, bekräftade att höga arbetskraftskostnader, regelbörda och brist på kvalificerad personal utgör de tre största hindren för verksamheten .

Wierod pekade specifikt på det långsamma genomförandet av de reformer som föreslogs för nästan två år sedan av den tidigare italienske premiärministern Mario Draghi och menade att avsaknaden av brådska i EU:s lagstiftande organ är ett avgörande misslyckande . Hans varning – att han inte vill se massarbetslöshet bli den katalysator som tvingar fram handling – gör de kommande månaderna till ett prov på om EU kan lätta på regelbördan tillräckligt snabbt för att hantera en energichock som, enligt ECB:s bedömning, saknar historiskt motstycke i sin omfattning .